Ledtrådar ges dock från LO-ekonomerna Ola Pettersson och Torbjörn Hållö som på DN Debatt (25/1) föreslår ett nytt skattesystem där arvskatten återinförs, fastighetsskatten skruvas upp och jobbskatteavdragen i all praktik avskaffas. Det är ett märkligt angrepp från LO-ekonomerna på de egna medlemmars plånböcker. Stödjer Stefan Löfven LO:s förslag som urholkar arbetslinjen och slår mot LO-medlemmarnas inkomster?

Alliansens skattepolitik har en bred folkligt förankring. Syftet med alliansens skattereformer är att i första hand upprätthålla sunda statsfinanser, säkra välfärden och skapa fler arbeten. För att skapa fler jobb har jobbskatteavdragen genomförts vilket ger vanligt folk och LO-medlemmar mer kvar i plånboken efter skatt varje månad. Alla som arbetar har fått minst en tusenlapp mer kvar i plånboken – till exempel har en metallarbetare fått 1.700 kr mer i månaden tack vare jobbskatteavdraget.

Att sänka skatterna på arbete ligger också väl i linje med skattereformen från 1990–1991 där syftet var just att göra arbete mer lönsamt och åstadkomma rimligare marginaleffekter. ”Att sänka skatten med jobbskatteavdrag är inget orimligt sätt sänka skatten på”, framföll Mona Sahlin i sitt avskedstal som Socialdemokraternas partiordförande.

Vi vet också att jobbskatteavdraget tillhör de mest jobbskapande reformer vi känner till. Reformen är väl genomlyst av både Riksrevisionen, Finansdepartementet, Finanspolitiska rådet och ledande forskare. Trots att jobbskatteavdraget skapat tiotusentals jobb ifrågasätter LO-ekonomerna avdragets effekter liksom dess framtida existens. Stöder Stefan Löfven LO-ekonomerna som är redo att öka skattebördan för vanligt folk genom att skala av jobbskatteavdraget? LO-ekonomernas nedmontering av arbetslinjen skulle kunna innebära höjd skatt med en femhundring, en tusenlapp eller ännu mer i skatt varje månad för LO:s medlemmar. Hur mycket tycker Stefan Löven att en LO-medlem ska betala i skatt varje månad?

I stället för att, som LO-ekonomerna, önska sig en stor och bred skatteutredning är det viktigt med fortsatta reformer som har ökad sysselsättning och stärkt konkurrenskraft för ögonen. Företagsskattekommittén arbetar nu med förslag som syftar till att bredda skattebaserna och se över bolagsskatten för att stimulera investeringar och skapa arbeten i Sverige. Här är det välkommet med brett stöd i riksdagen för skattereformer som gör Sverige mer konkurrenskraftigt och ökar sysselsättningen i vårt land. Skattehöjningsförslag som urholkar arbetslinjen och som gröper ur LO-medlemmarnas löner kommer Moderaterna att motsätta sig. Vad säger Stefan Löfven?

Henrik von Sydow (M) ordförande i riksdagens skatteutskott

Länk till artikeln i DN>

 

Samtidigt har vi kunnat se företag i välfärden som använder aggressiv skatteplanering och som konkurrerar genom att tumma på tillgängligheten och kvaliteten. För oss moderater är detta oacceptabelt. Välfärden finns till för att berika alla med vård, omsorg och utbildning, inte för att göra enskilda personer eller företag rika. Mångfalden och valfriheten är medel för att höja kvaliteten och tillgängligheten, för att stärka egenmakten och ge personalen utrymme och frihet.

Den opportunism som det funnits utrymme för måste stoppas och vår politik behöver breddas och kompletteras. Därför har Moderaternas partistyrelse tillsatt en arbetsgrupp, Trygga tillsammans, för att vidareutveckla partiets politik för välfärden och det gemensamma ägandet. Arbetsgruppen leds av finansmarknadsminister Peter Norman och slutsatserna ska redovisas i en rapport till partistyrelsen i slutet av 2012.

Vår utgångspunkt är att välfärden är till för människor. Den ska vara så tillgänglig som möjligt, hålla högsta möjliga kvalitet och drivas effektivt. Förutsättningarna för välfärden förändras över tid och medborgarnas krav och förväntningar ökar med samhällets utveckling. En välfärdspolitik som möter människors förväntningar måste utgå från varje människas rätt till kunskap, vård och omsorg. Ideologiska debatter om driftformer får inte stå i vägen för sakliga diskussioner om innehållet i skolan, sjukvården och äldreomsorgen och hur vi gemensamt reglerar och kontrollerar välfärden för att säkerställa att den på rättvisa villkor kommer alla till del.

Länk till hela artikeln här >>

Peter Norman, finansmarknadsminister

Sofia Arkelsten, partisekreterare

Anna Kinberg Batra, ordförande i finansutskottet

 

Nya Moderaterna fortsätter den politiska förnyelsen med arbetsgruppen Trygga Tillsammans

Moderaternas partistyrelse har tillsatt en arbetsgrupp, Trygga tillsammans, för att vidareutveckla partiets politik för välfärden och det gemensamma ägandet. Arbetsgruppen leds av finansmarknadsminister Peter Norman och slutsatserna ska redovisas i en rapport till partistyrelsen i slutet av 2012.

Arbetet och slutsatserna från gruppen ska hjälpa Moderaterna förnya, komplettera och bredda partiets syn på offentligt och privat ägande, särskilt i välfärden.

- Skattepengar ska användas i medborgarnas intresse och alla ska kunna lita på att gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt och effektivt sätt, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

- Vi fortsätter utveckla vår politik för att vara fortsatt relevanta. Välfärden ska finansieras gemensamt och kvaliteten är det viktigaste. Vi söker alltid efter samhällsproblem och vill kunna svara på frågorna som människor ställer, säger Sofia Arkelsten, Nya moderaternas partisekreterare.
 

I gruppen Trygga Tillsammans ingår:
Peter Norman, finansmarknadsminister, ordförande i arbetsgruppen
Anna Kinberg Batra, ordförande finansutskottet
Ann-Charlotte Hammar Johnsson, riksdagsledamot
Åsa Coenraads, riksdagsledamot
Leif Gripestam, kommunalråd Täby kommun
Anette Åkesson, kommunalråd Båstad kommun

För ytterligare information kontakta:
Johan Elmberg,
Presschef Moderaterna
0722-04 72 24

 

 

 Regelverket har inrättats för de 17 Euro-länderna och har ingen legal verkan för Sverige. Men Sverige kommer ändå att få delta i de möten som ska hållas med de övriga länderna minst en gång per år.

- Attityden att stänga världen utanför skapar inte välfärd och tillväxt i Sverige, säger statsminister Fredrik Reinfeldt i en kommentar.
 

Mer information om finanspakten här>

Några exempel på förslag:

• Se till att den våldsdrabbade erbjuds hjälp inom 48 timmar.
• Se över hur kvinnor i samband med relationsvåld ska få hyra en ny lägenhet, även om de är skuldsatta och/eller har betalningsanmärkningar.
• Låt skolundervisningen i sex och samlevnad i större utsträckning ta upp attityd- och värdefrågor och särskilt frågor om relationsvåld.

Hela rapporten finns bifogad nedan.

Situationen i euroområdet är fort­farande allvarlig. Osäkerheten kring skuldtyngda nationers förmåga att hantera skuldkrisen kvarstår. Krisen får också effekter i utvecklingsländer, bland annat genom minskat kapitalflöde och nedgång i den globala handeln. Detta glöms ofta bort i debatten och här har vi alla ett ansvar att lyfta fram de globala frågeställningar som alltjämt kräver politiska lösningar. En av de tuffaste utmaningar som vi står inför i dag är hur vi skapar ­sysselsättning och tillväxt.

Den låga sysselsättningen bland halva jordens befolkning - kvinnorna - gör att många länder går miste om tillväxtmöjligheter samtidigt som kvinnor går miste om möjligheter till självförverkligande och makt över sina egna liv. I Sverige är nästan lika många kvinnor som män sysselsatta. I utvecklingsländer är där­emot tydligt mindre än hälften av kvinnorna sysselsatta. Kvinnors låga sysselsättning är inte bara ett hinder för ekonomisk utveckling, det är också en eftersatt del av ett större jämställdhetsarbete.
Att stärka kvinnornas ställning i utvecklings­länder har ett egenvärde och är ett mål i sig, och det är dessutom ett kraftfullt medel för att nå andra utvecklingsmål. Vi vet genom upprepade studier att kvinnor i genomsnitt lägger en betydligt större del av sin inkomst på familj, hälsa och barnens utbildning än vad män gör. Fler kvinnor i arbete bidrar till en friskare befolkning och till att fler barn går i skolan. När kvinnor släpps in på arbets- marknaden höjs också produktiviteten och tillväxttakten får en rejäl skjuts.

De senaste 25 åren har kvinnors livs­situation världen över förbättrats. Stora framsteg har gjorts när det gäller utbildning, rättigheter, hälsa och tillgång till arbete. Samtidigt är förutsättningarna för kvinnor och män alltjämt mycket olika. 60 procent av världens undernärda är kvinnor, enligt FAO. I 23 länder har kvinnor ingen laglig rätt att bestämma var de ska bo. Vägen till jämställdhet är fortfarande lång och behovet av konkreta åt­- gärder stort. Att stärka kvinnors ekonomiska ställning innebär också att stärka deras ställning i både hushållet och samhället.

För oss är det centralt att kvinnor har makt över sina egna liv. Mot bakgrund av detta är det glädjande att årets tema för Världsbankens flaggskeppsrapport, World Development Report, tar fasta på kopplingen mellan sysselsättning, ­jämställdhet och välfärd. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi är också ett av de länder som har högst kvinnligt arbetskraftsdeltagande, och har länge varit pådrivande för att Världsbanken ska öka sitt sociala ansvars­tagande och bli en central jämställdhetsaktör i det globala utvecklingsarbetet.

Rapporten, som i dag presenteras i Stockholm inför riksdagen, medierna och en bredare svensk publik, visar att ökad jämställdhet påskyndar länders utveckling. För att skillnaderna mellan män och kvinnor ska minska, måste investeringar riktas mot flickors och kvinnors tillgång till hälsa och utbildning, och de hinder som finns mot kvinnors deltagande på arbetsmarknaden måste bort. Kvinnor måste dessutom ges större möjligheter till inflytande och medbestämmande, i hushållet såväl som samhället i stort.
Världsbanken har genom denna rapport visat att investeringar i jämställdhet är sunt ekonomiskt tänkande. Rapporten hjälper oss i vårt arbete med att införliva jämställdhetsperspektivet i Världs­bankens verksamhet.

Nu måste rekommendationerna om­sättas i praktisk handling. Detta påpekade vi båda när vi gemensamt deltog i Världsbankens årsmöte i september. Sverige kommer att vara en nyckelpartner i genomförandet av rapportens rekommendationer och i Världsbankens fortsatta jämställdhetsarbete.

 

Anders Borg
Finansminister (M)
Gunilla Carlsson
Bistånds­minister (M)

Länk till hela artikeln här>

(Foto: Carl-Johan Friman)

 

...som är gruppledare för Moderaternas riksdagsgrupp. Riksdagsgruppen är på internat, vad gör ni där?

- Vi startar upp inför en ny politiskt spännande vår. Just nu är det många partier som vänder sig inåt men vi vänder oss utåt och tittar på vad som händer i vår omvärld. Min ambition är att det ska genomsyra hela internatet.

Vad hoppas du kommer ut av internatet?
- Vi vill självklart ha en bra start på den politiska våren. Det är bra stämning i gruppen, även om det är lite stormigt i vår omvärld. När det är lite stökigt omkring oss är det viktigt att vara bra förberedd.

Ni har lyft blicken lite utanför Sveriges gränser och bjudit in Erna Solberg, partiledare för Höyre, och Jan Vapaavouri, gruppledare för Samlingspartiet, som talare. Varför?
- För att få lite perspektiv på de utmaningar som vi som vi står inför, både som parti och för Sverige. Det är som sagt oroligt i vår omvärld och det är alltid bra att få nya perspektiv. Vi har god kontakt med våra nordiska vänner och vi kan lära av varandra.

Vad kan Moderaterna lära av Höyre och Samlingspartiet?
- Båda har haft valframgångar i respektive land och är bra på att vinna val. Höyre gjorde ett bra val i kommunvalen. Norge har dessutom en stark ekonomi. Finland är ett av de länder i eurozonen som har välskötta finanser. Gemensamt för alla tre länderna är att vi tre starka välfärdsländer med öppna ekonomier i en turbulent tid. Det innebär liknande utmaningar för oss alla tre. Jag har bett Erna och Jan om tre goda råd var.

Vad kan de lära Moderaterna?
- Jag ser fram emot givande samtal där vi lär av varandra. Men jag är stolt över Alliansen och det ansvar vi tar för arbetslinjen. En alliansinspirerad regering i Norge kanske kan vara något.

Vilken är den viktigaste utmaningen i under riksdagsvåren?
- Att ta ansvar och att Alliansen fortsätter att leverera. Vi måste klara att ta ansvar för arbetslinjen och samtidigt lyfta blicken i en tid när det är oroligt omkring oss. Vi måste ha en politik som är relevant i människors vardag.

 

Moderaternas ansvarsfulla politik ger fler jobb och gör välfärden bättre. Socialdemokraternas politik hotar att göra 20 000 människor arbetslösa.

Socialdemokraternas politik skulle slå hårt mot dem som ännu inte fått sitt första jobb. S vill dubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Det leder till att färre vill anställa ungdomar. Vid årsskiftet sänkte Alliansen restaurangmomsen. Nu vill S höja den igen vilket slår hårt mot en bransch där många unga får jobb. Dessutom vill de försämra ROT- och RUT-avdragen. Sammantaget innebär det att fler än 20 000 jobb hotas.

Jobben är viktigast för oss. Det ska alltid löna sig att arbeta och alla jobb behövs. Fler jobb och fler vägar till jobb för unga behövs. Då kan vi minska utanförskapet och trygga viktiga välfärdssatsningar på skolan och sjukvården. Det är så vi tar hela Sverige framåt. Alla jobb behövs!

Idén till Momskollen kläckte den moderata riksdagsledamoten Hans Rothenberg ett par dagar in på det nya året. Det startade med en facebookgrupp dit tipsen strömmade in men efter att listan började bli oöverskådlig fick det även bli en hemsida. Allt eftersom fler tips kommer in och fler restauranger sänker priset eller nyanställer kommer sidan att växa. Målet är att den ska var lätta att navigera och att man även ska hitta länkar till andra nyheter som handlar om momssänkningen. 

Genom att sprida informationen om att momskollen finns höjer man dessutom medvetenheten om momssänkningen och inspirerar fler att hålla ögon och öron öppna. Så när du är ute på restaurang som har sänkt priset eller marknadsför nyanställningar - glöm inte att tipsa momskollen!

Vad innebär millenniemålen och är det realistiskt att tro att världen uppnår kriterierna för dessa till 2015?

- Millenniemålen innebär att vi alla har ett mål att arbeta mot. Mål som ställer krav på att vi tar ett gemensamt ansvar. På frågan om de är realistiska så ja, jag tycker det men det är många faktorer som spelar in för att vi ska kunna göra det. Sedan är det ju så att varken ansvar eller målet att bekämpa mödradödlighet och fattigdom avslutas 2015 utan det arbetet fortsätter ju givetvis.

Regeringens politik syftar ju till att ha ett riktat och transparent bistånd, vilka är fördelarna med det?

- I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet kring vårt bistånd. Som ledande givare av bistånd vill vi att det ska finnas en tydlig koppling till demokratiutveckling. Vi vill även kunna visa vilka projekt som finns och hur pengarna används, det är även viktigt ur förtroendesynpunkt. Webbsidan Openaid.se är ett utmärkt exempel på hur biståndspengar används och den är tillgänglig för alla.

Vad hoppas du att seminariet ska leda till?

- En större kunskap och medvetenhet för dessa viktiga frågor. Att minska barnadödligheten och förbättra mödrahälsan måste prioriteras. Ett gemensamt ansvar krävs, både fram till 2015 för att nå millenniemålen men vi måste även börja diskutera vad som händer sedan. De aktörer som är med har alla gedigen erfarenhet av detta och vi ska även fortsättningsvis lyssna och diskutera dessa frågor.

Vilka mer kommer medverka?

- Vår biståndsminister Gunilla Carlsson inleder och därefter blir det diskussion med deltagare från UNICEF, UNDP, Amnesty, RFSU och Svenska Afghanistan kommittén. Riksdagsledamoten Christian Holm kommer att vara moderator.

 

För mer information, josefina.fischier(at)riksdagen.se

 

 

Gustav Fridolin (MP) skriver att hur Sverige klarar den ekonomiska krisen avgörs till stor del av hur vi möter arbetslösheten (Brännpunkt 18/1). Vi välkomnar att Fridolin ansluter sig till en av våra politiska utgångspunkter. Värdet av ett eget arbete, som ger frihet, trygghet, gemenskap och möjligheter, kan inte nog understrykas. Politiken ska fortsätta att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och välfärd i alla delar av landet inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Samtidigt som Fridolin hyllar Sveriges starka ekonomiska utgångspunkt för han fram ofinansierade förslag som istället skulle rasera densamma. Ingenstans i debattartikeln framkommer var de 15 miljarder som Fridolin vill satsa på olika åtgärder ska tas ifrån eller hur hans förslag ska kunna genomföras.

Utan ordning i ekonomin klarar vi inte vare sig jobben eller ekonomin. Vad Fridolin inte heller nämner är att Miljöpartiet i sitt budgetalternativ väljer att straffbeskatta ungdomar. Genom att fördubbla arbetsgivaravgiften för ungdomar upp till 26 år försvåras ungdomars möjlighet att ta det första klivet in på arbetsmarkanden.

Vidare innebär den fördubblade avgiften ett hårt slag mot Sveriges kommuner och landsting som är stora ungdomsarbetsgivare. Totalt handlar det om flera miljarder kronor i utökade kostnader vilket i sin tur innebär att tusentals personer riskerar förlora sin anställning.

Finans- och skuldkrisen ställer större krav på jobbpolitiken. I skuldkrisens spår följer uppsägningar och arbetslöshet i vår omvärld. Även effekterna på svensk arbetsmarknad väntas bli tydliga i år. Vi har därför förstärkt den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Vid sidan av en stärkt arbetslinje är den en hörnsten i vår politik för full sysselsättning.

För att stödja långtidsarbetslösa och andra grupper med svag förankring på arbetsmarknaden satsar alliansen på ett arbetsmarknadspaket om drygt 8 miljarder kronor 2012–2014 med en rad åtgärder för att möta den sämre utvecklingen på arbetsmarknaden. Här ingår även satsningar på en bättre arbetsförmedling i form av förstärkt stöd och förmedling till dem som riskerar att bli långtidsarbetslösa, en förbättrad uppföljning av arbetslösas jobbsökande samt högre kvalitet och aktivitet i jobb- och utvecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdomar.

Vi gör också flera viktiga insatser för att varaktigt öka tillväxten och sysselsättningen. Bland annat sänktes nu vid årsskiftet momsen på restaurang- och cateringtjänster för att öka jobbchanserna i en bransch där var tredje anställd är ung. Samtidigt fortsätter också arbetet med att förstärka utbildningssystemet och villkoren för företagande. Nu genomförs också stora och finansierade infrastrukturinvesteringar på cirka 5 miljarder kronor, vilket är viktigt både för miljön och för sysselsättningen.

En orolig världsekonomi ställer krav på tydliga prioriteringar för jobb, välfärd och trygghet. Med regeringens politik tar vi ansvar för Sveriges ekonomi. Vi gör aktiva insatser för jobb och omställning. Det är så vi värnar arbetslinjen.

HILLEVI ENGSTRÖM (M)

arbetsmarknadsminister

ANNA KINBERG BATRA (M)

ordförande i riksdagens finansutskott

 

Förra året röstade Sveriges riksdag igenom regeringens förslag till budget för år 2012 med en tydlig inriktning på sysselsättningsfrämjande åtgärder för att säkra att tillväxten och sysselsättningen ska öka och att välfärden ska komma alla till del. Sammantaget handlar det om reformer för 15 miljarder kronor.

För att varaktigt öka tillväxten och sysselsättningen satsas bland annat 5,4 miljarder kronor på att sänka momsen på restaurang- och cateringtjänster, en sektor där var tredje anställd är ung. Följaktligen får många unga, men även utrikes födda, sina första jobb i denna sektor. Vid en rundringning bland Uppsalas krögare som Sveriges radio genomfört framgår att samtliga krögare planerar att nyanställa som en direkt följd av sänkningen.

I tider av ekonomisk oro och växande arbetslöshet är det oerhört viktigt att fortsatt stärka och förbättra utbildningssystemet. Därför satsas 3,5 miljarder kronor 2012–2015. Lärarnas kompetens och läraryrkets attraktions¬kraft ska höjas. Det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Inom gymnasieskolan föreslår regeringen åt¬gärder för att höja kvaliteten på yrkesprogram¬men på gymnasiet genom att exempelvis stärka det arbets¬platsförlagda lärandet.

Sverige är och ska förbli ett av världens mest jämlika och jämställda länder. För att välfärden ska komma alla till del höjs bostadsbidraget för unga utan barn och för barnfamiljer. För en ensamstående förälder med bostadsbidrag innebär det en inkomstförstärkning på 7 000 –11 000 kronor per år, beroende på antalet barn. I syfte att förbättra situationen för pensionärer med lägst inkomster har även en höjning av bostadstillägget med cirka 170 kronor per månad genomförts.

Mot vår budget för jobb, välfärd och ansvar står en splittrad opposition och ett socialdemokratiskt parti utan röd tråd. De vill fördubbla arbetsgivaravgiften för unga – vilket riskerar att leda till ökad arbetslöshet i en tid då arbetslösheten redan är mycket hög och många unga har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Bara för Uppsala kommun handlar det om en kostnadsökning på 40 miljoner kronor per år medan det för länet handlar om en ökad lönekostnad på 23 miljoner. Inte heller kompenserar Socialdemokraterna kommuner och landsting för dessa högre anställningskostnader vilket i sin tur innebär ökade personalkostnader med nästan tre miljarder kronor totalt i hela landet. Denna kostnadschock måste kommuner och landsting antingen finansiera genom nedskärningar i välfärden, lån och/eller skattehöjningar.

Medan besparingspaketen avlöser varandra i Europa kan vi göra aktiva insatser för jobb och omställning och förstärka tryggheten för människor i en utsatt ekonomisk situation. Samtidigt ska vi bibehålla handlingsutrymme om krisen blir långvarig. Sunda offentliga finanser är och förblir hörnstenen som garanterar vår gemensamma välfärd och goda förutsättningar för sysselsättning och tillväxt. Det är så vi tar ansvar för Sverige i en orolig tid.

Anna Kinberg Batra, ordförande i finansutskottet och gruppledare (M)

Elisabeth Svantesson, ledamot i finansutskottet (M)

Göran Pettersson, ledamot i finansutskottet (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson, ledamot i finansutskottet (M)

Staffan Anger, ledamot i finansutskottet, ledamot i finansutskottet (M)

Jessica Rosencrantz, suppleant i finansutskottet (M)

Jörgen Andersson, suppleant i finansutskottet (M)

Länk till artikeln i UNT

I Sverige har vi god ordning i de offentliga finanserna och står därmed ut i ett Europa som till stor del präglas av skuld-, finans- och förtroendekriser. Men kriserna, och de skattehöjningar och utgiftsminskningar som många europeiska länder behöver göra, kommer att påverka även oss. Det innebär krav på en politik som gör att vi kan vara med och påverka i Europa, att vi håller oss utanför den europeiska skuldkrisen, att vi upprätthåller arbetslinjen och att vi håller samman Sverige.

Mot detta står en splittrad och ledarlös opposition som ersätter bristen på egna förslag med ett högt tonläge och ofinansierade utgiftslöften. Dessutom lyser jobbpolitiken med sin frånvaro. I en tid då det är viktigare än någonsin att upprätthålla arbetslinjen föreslår den svenska vänstern att människor ska arbeta mindre och att bemanningsföretag ska förbjudas. Socialdemokraterna vill fördubbla kostnaderna för att ha unga anställda, höja momsen på restauranger och försämra de populära och effektiva RUT- och ROT-avdragen. Dessutom vill de kraftigt höja skatterna för både hushåll och företag. Det är en ansvarslös politik som hotar såväl jobben som de offentliga finanserna.

 

(Foto, notisbild: Robert Nygren)

Rapporten presentaredes tillsammans med utrikesfödda företagare hos Företagarna i Gävleborg och med deras regionchef Thomas Wanke i ett rundabordssamtal. 

- RUT-undersökningens resultat visar även att över 580 000 utrikesfödda har ett jobb i Sverige att gå till varje vecka. Det är fler än det bor i hela Göteborgs kommun, vilket naturligtvis är mycket positivt, säger Lars Beckman.

Bland annat diskuterades vilka speciella förutsättningar det finns för att driva företag i Sverige när man inte är född i vårt land samt vilka möjligheter och utmaningar företagarna ser.

- Det är glädjande att över 113 000 utrikesfödda valt att starta företag i Sverige. Flera av de företagare som medverkade i samtalet hävdade att det är det bästa och mest effektiva sättet att integreras i det svenska samhället, säger Lars Beckman.

Det framkom också synpunkter under samtalet som är viktiga att diskutera vidare i Moderaternas fortsatta politikutveckling. Bland annat problem som kan uppstå vid finansiering, såsom att öppna konton och låna pengar. Det finns även ett behov av att översätta material för att göra det mer lättförståeligt. Till exempel har England översatt material på flera olika språk, som ges till företagare. Även informationen om vilka stöd som företagare i Sverige kan få kan bli bättre.
 

Vad är egentligen egentligen Lean och hur kan det förbättra polisens verksamhet?

-Lean production är en metod för hur man effektivt hanterar resurser i en organisation, som har sitt ursprung i den japanska fordonsindustrin och som även tillämpats framgångsrikt inom bland annat sjukvården. Lärdomar från organisationer som tillämpat Lean kan vara värdefulla i polisens arbete för en högre effektivitet.

Alliansen har ju genomfört många reformer på det rättspolitiska området. Har inte satsningarna fått någon effekt?

-Satsningarna har varit många och viktiga. Sedan 2006 har vi ökat antalet poliser från 17 000 till 20 000 och tillfört ungefär fem miljarder årligen i utökade anslag. Undersökningar visar att fler känner sig trygga och har ett större förtroende för rättsväsendet. Men pengar och antal poliser är inte ett mått på resultat och de stora satsningarna borde kunna ge ännu större effekt. Jag övertygad om att arbetssätt är en avgörande faktor och att det finns mycket att lära av verksamheter som jobbat med Lean.

Just nu ses polisens nuvarande organisation över. Kan en förändring av organisationen vara lösningen?

-Ja, det är tveklöst så att dagens organisation med en polismyndighet i varje län skapar hinder för samverkan. Samhället ser annorlunda ut nu än när polisens nuvarande organisation kom på plats. Det låter kanske som en klyscha, men det är verkligen så att brottsligheten inte ser några länsgränser, och detta ställer krav på en flexibel polisorganisation. Den länsvisa indelningen har lett fram till att de olika myndigheterna byggt upp system och rutiner som ofta skiljer sig åt och faktiskt gör det svårare att klara upp brott. Men en förändring av organisationen är inte den enda lösningen. Det handlar även om effektiva arbetssätt.

Vilka medverkar på seminariet förutom du själv?

-Justitieminister Beatrice Ask, Rikspolischef Bengt Svenson, Polisorganisationskommitténs ordförande Nils Öberg, Per Åhlström och Niklas Modig från Handelshögskolan samt Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

 

Är du intresserad av att delta på seminariet? Klicka här>>

De viktigaste detaljerna:
Tid: 25 januari 2011 kl 09:30-12:00
Plats: Förstakammarsalen, Sveriges riksdag
Anmälan: senast 17 januari 2012 till anna.ewetz(at)riksdagen.se

 

 

 

BaanChivitMai startades 1989 och bedrivs i huvudstaden Bangkok och i Chiang Rai, längst upp i norraThailand. BaanChivitMai driver även ett hem för HIV-sjuka barn och arbetar till och från med information om HIV/AIDS i bergsbyarna i norra Thailand. För att lära sig mer åkte några Moderatkvinnor på en projektresa dit. Det blev ett besök med många starka och känslosamma intryck.

– Jag har länge sett fram emot att få besöka barnhemmet i norra Thailand, säger Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna. Jag vill veta vad jag pratar om när jag berättar om BaanChivitMais arbete. Det finns mycket att ta hänsyn till.

Ett viktigt mål för Moderatkvinnorna är att öka medvetenheten om barns rättigheter, till exempel genom att få fler att engagera sig och bidra med pengar. Sailas engagemang för barn i utsatthet bottnar i erfarenheter från den tid hon jobbade i Ryssland för Sida.

- Att få möta barnen och se hur verksamheten fungerar i verkligheten gör det mycket lättare för mig att prata och berätta om frågor kring utsatta barn Det var rörande att se hur glada barnen verkade bli av den uppmärksamhet som besöket skapade. Personalen och barnen hade tillsammans anordnat en BBQ-kväll med mat, dans, musik och uppträdanden. Det intryck jag fick var att barnen verkade välmående. Det finns mat, rena kläder, leksaker och studiematerial. Men naturligtvis kvarstår det stora behov, säger Saila Quicklund.

På barnhemmet i HuaDoi, 7 km öster om Chiang Rai, bor ett 70-tal barn i åldern 5-18 år. Flera av barnen har förlorat sina föräldrar i AIDS eller till långa fängelsestraff på grund av knarkhandel. De har därför ingenstans att ta vägen. Genom BaanChivitMai får barnen någonstans att bo och möjlighet till skolgång.

Under projektresan till Thailand har gruppen från Moderatkvinnorna även besökt skolor i Chiang Rai, den svenska ambassaden i Bangkok, barnrättsorganisationen Ecpat som arbetar mot trafficking, det nordiska sambandskontoret som i samarbete med bland annat Interpol arbetar för att bekämpa grövre brottslighet i Asien samt Socialministeriet. Besöken har skapat många insikter som är viktiga att förmedla. Särskilt givande var besöket på barnhemmet BaanChivitMai.

– Det har varit viktigt att få se hur man arbetar på nära håll och få chans att träffa föreståndare och personal. Nu vet vi vilka behov som finns i praktiken, avslutar Saila Quicklund.

Vill du hjälpa till och stödja BaanChivitMai i Thailand? Gå in på www.moderatkvinnorna.se för mer information.

I stället för att blicka bakåt väljer vi i Alliansen att se framåt och investera i den befintliga järnvägen först, för att på effektivaste sätt skapa positiva resultat för järnvägens gods och resenärer. I vår nationella plan för transportsystemet gör vi en historisk satsning på 500 miljarder kronor för åren 2010-2021. Sossarna har aldrig investerat så mycket som vi gör nu.

Efter förra årets problem, inte minst på grund av de extrema väderförhållandena för järnvägen men även för vägen, har regeringen bestämt att utöver den nationella planen satsa ytterligare 5 miljarder kronor på infrastruktur under 2012-2013. Pengarna ska främst gå till drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder på både väg- och järnväg. Av de 5 extra miljarderna går 1,4 miljarder till väg och 3,6 miljarder till järnväg, där 1,8 miljarder avsätts för järnvägen redan nästa år . Detta innebär alltså att regeringen satsar 7 miljarder per år 2012 och 2013 för underhåll av järnvägen och cirka 11 miljarder per år på vägunderhåll. Vi avsätter stora resurser till kapacitetsförbättringar i järnvägssystemet. Trafikverkets kapacitetsutredning blir klar i april 2012, då får vi mer underlag för vad som bör prioriteras.

Vår vision är att hela systemet ska fungera och därför prioriterar vi att göra åtgärder i rätt ordning. Det är så vi måste göra innan vi kan ta ställning till att bygga en dyr höghastighetsbana. Höghastighetståg är främst ett system för långväga resor och då hör det till saken att 98 procent av alla transporter är under 10 mil.

En god och utbyggd infrastruktur är grunden för att stimulera sysselsättning och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft, både vad gäller storstad och landsbygd. Kort och gott satsar vi på hela Sverige. Tack vare regeringens ordning och reda i statsfinanserna kan vi tillföra 5 extra miljarder till infrastrukturen trots den finansiella oro som råder i vår omvärld. Det finns väl knappast något land som har möjligheten att göra så stora satsningar på infrastruktur med en budget i balans. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för vår arbetslinje och vi prioriterar utveckling av infrastrukturen med riktiga pengar. Det är något som landet Sverige inte var bortskämda med under tidigare socialdemokratiska regeringar.

Att socialdemokraterna utlovar gigantiska satsningar när de befinner sig i opposition har vi hört förr. När de får tillfälle att sätta budgeten själva har de en mer restriktiv hållning och saknar finansiering för sina idéer. Under Perssons regering saknades finansiering för 65,9 miljarder i deras nationella plan. Socialdemokraternas budgetmotion för 2012 är även den underfinansierad och kräver stora lån för att bli verklighet.

Detta är inte att se som en ansvarsfull ekonomisk politik, det är inte heller en ansvarsfull infrastrukturpolitik då visionerna är både underfinansierade och saknar grund i relevant fakta och underlag. Det är som vanligt: sossarna vill spela offensivt när de sitter på avbytarbänken, men när de är med i matchen har de en passiv speltaktik.

Jan-Evert Rådhström (M), vice ordförande i Riksdagens trafikutskott

Länk till artikeln

Regeringen höjer nu kapitaltäckningsnivån i bankerna för att minska risken för framtida kriser. Parallellt med detta arbetar vi också för att stärka konsumenternas ställning gentemot finansiella företag.

Olika former av aggressiv marknadsföring tänjer på gränserna för vad som är acceptabelt. Ett exempel är företag som säljer dyra krediter via telefon eller internet och utnyttjar att människor ibland tar impulsiva beslut. Ett annat allvarligt problem är att informationen till konsumenterna är för krånglig. Hur mycket betalar man? Och vad betalar man för? På en sund marknad är svaren glasklara. Där är vi inte i dag. Alltför många drabbas av höga avgifter eller får ofördelaktiga villkor för sitt pensionssparande.

Ett exempel på branschens tveksamma agerande är avgifter som verkar små men som gröper ur sparkapitalet. En förälder som ger sitt nyfödda barn ett fondsparande som växer med 6 procent årligen, och där fondförvaltaren tar ut en årlig avgift på 1,5 procent, går miste om mer än en tredjedel av värdeökningen till dess att barnet fyllt 18 år. Få inser detta, bland annat för att det är svårt att se avgifternas långsiktiga effekt uttryckt i kronor och ören.

Ett grundläggande problem är att hushållen och de finansiella företagen möts på en ojämn spelplan. Finansiella tjänster kan vara komplicerade och bolagen i branschen har ett kunskapsövertag. Studier visar att många vuxna har svårt att göra enkla beräkningar och har bristande kunskaper om grundläggande finansiella begrepp. Dessa personer tenderar att få mer problem med krediter, betala högre avgifter och planera mindre inför pensionen.

Läs hela artikeln här>>

Peter Norman
Finansmarknadsminister

Birgitta Ohlsson
EU-minister och konsumentminister

Moderaterna har en viktig uppgift att bli bättre på att förstå den verklighet som unga människor lever i och vad som idag sätter gränser för ungas frihet och egenmakt. Anton Abeles och Henrik von Sydows möten med unga utgör några av de många och viktiga pusselbitarna i Moderaternas förnyelse- och utvecklingsarbete.

Ur artikeln i Aftonbladet:

Våld och brott minskar i många stadsdelar men ökar i de mest utsatta områdena. Där välfärden är som lägst är våldet som mest utbrett.

Tillsammans startade vi en resa genom Sverige för att söka nya insikter om hur ungas livsglädje och trygghet kan öka och våld och vardagsbrott minska. De svar vi fick utmanar delar av den tilltro till fler poliser och skärpta straff som länge präglat Moderaternas politik på trygghetsområdet.

Vi har rest genom ett Sverige med växande trygghetsklyftor och en alltmer polariserad verklighet för unga människor. Våra möten har följt samma mönster. Våld och brott minskar i många stadsdelar men ökar i de mest utsatta områdena. Där välfärden är som lägst är våldet som mest utbrett. Vi har träffat ungdomar som växer upp i allt tryggare miljöer men också många unga som varje dag ställs inför omfattande utmaningar kopplade till våld och gängbrottslighet. Det som är alarmerande utveckling i ett villaområde är grå vardag i en annan stadsdel.

Våld och ungdomsbrottslighet ökar där skolorna är eftersatta och arbetslösheten stor. För den unga förövare som tidigt börjar med brott ökar risken att fastna i kriminalitet och utanförskap. Unga förövare ger unga offer. Våldet påverkar alla, men det är de som redan är allra mest utsatta som blir mest lidande. Brottsligheten blir en börda som är extra tung för dem med redan tuffa förutsättningar.

Moderaterna har en viktig uppgift att med nya idéer och nya förslag ta täten i arbetet för att minska våldet i unga människors vardag. Vi måste fråga oss om vi med våra reformer når dem som är i störst behov av ökad trygghet. Sverige har med alliansregeringens reformarbete gått från cirka 16 000 till drygt 20 000 poliser och straffen för grova våldsbrott har skärpts. Det är rätt och riktigt - med det räcker inte.

Länk till hela artikeln >>

Anton Abele
Henrik von Sydow

Rapporten Ökad trygghet för Sveriges unga bifogas i sin helhet nedan.

Rapporten, som är framtagen av Riksdagens utredningstjänst, visar att inkomsten från eget arbete ökat för både kvinnor och män under perioden 2006-2010. En viktig slutsats är att det är kvinnor som fått de största ökningarna av arbetsinkomsten. Den största relativa förändringen sker mellan åren 2006 och 2007 när jobbskatteavdraget träder i kraft. Rapporten visar även att jobbskatteavdraget leder till en mer jämställd fördelning av arbetet i familjen.

Länk till artikeln i SvD här>>

 

1 850 nya utbildningsplatser 2012

Den största satsningen är fler utbildningsplatser. 2012 tillförs ca 1 850 nya platser på högskola, yrkeshögskola och i den kommunala vuxenutbildningen. Satsningen fortsätter med ca 1 600 platser 2013 och ca 300 platser 2014. Totalkostnaden för utbildningsplatserna, inklusive studiestöd, uppgår till 376,5 miljoner kronor 2012-2014.

Högskoleplatserna läggs på Högskolan Väst i Trollhättan.
Utbyggnaden av yrkeshögskolan fördelas av Myndigheten för yrkeshögskolan till utbildningsanordn[Marker]are som ansöker.

När det gäller platserna på yrkesvux/komvux ger regeringen Skolverket i uppdrag att fördela dessa till kommunerna i Trollhätteregionen efter samråd med landshövdingen i Västra Götaland.
Platserna för yrkesvux/komvux år 2012 finansieras med ej utnyttjade delar av 2011 års medel för den nationella yrkesvuxsatsningen.

75 miljoner kronor till näringslivsutveckling

För att underlätta omställningen av näringslivet och öka entreprenörskapet och innovationsförmågan i den berörda regionen tillför regeringen 25 miljoner kronor per år 2012-2014 utöver tidigare beslutade åtgärder. Vidare kommer regeringen använda befintliga verktyg och instrument för näringslivsutveckling för att ytterligare stärka utvecklingen. Närmare precisering av åtgärder kommer ske i dialog med regionen.

Infrastruktur

Sedan tidigare pågår stora statliga satsningar för att förbättra infrastrukturen i Trollhättan/Västra Götaland. Bland annat byggs dubbelspår på järnvägen mellan Göteborg och Trollhättan. Därtill sker stora kapacitetsförbättringar på väg E45 mellan Göteborg och Trollhättan.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Arbetsförmedlingen (AF) har fått 1,2 miljarder kronor extra i förvaltningsmedel i budgetpropositionen för 2012 för att förhindra och bryta långtidsarbetslöshet. AF:s nationella beredskapsorganisation är aktiverad och kan därmed omfördela såväl personella resurser som åtgärdsmedel till Trollhättan/Västra Götaland i den omfattning som krävs. AF har, tillsammans med trygghetsorganisationerna och lokala aktörer, inrättat ett särskilt förmedlingskontor i Trollhättan för Saabanställda, för att uppnå största möjliga samordning.

Uppdrag att samordna insatser

För att underlätta omställningen i Trollhättan och Västra Götalandsregionen ger regeringen landshövdingen i Västra Götalands län Lars Bäckström och ordförande i regionalutvecklingsnämnden Birgitta Losman i uppdrag att för regeringens räkning samordna de statliga och regionala insatserna i Västra Götalands län. En god samverkan mellan stat, kommun och företag är avgörande för att regionens styrkor ska kunna utnyttjas fullt ut i en tid av snabba omställningar.

Lars Bäckström och Birgitta Losman ska främja samverkan mellan berörda aktörer, samordna insatser samt regelbundet rapportera sitt arbete samt utvecklingen till regeringen. Arbetet ska ta tillvara de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i regionen.

Tidigare insatser för Trollhättan och Västra Götaland

Dessa insatser läggs ovanpå tidigare satsningar i Trollhättan och Västra Götaland. 2009 beslutade regeringen att tillföra 602 miljoner kronor inom innovation, utbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Det rör sig om insatser inom arbetsmarknadspolitiken, inom utbildningsväsendet samt insatser för att stärka entreprenörskap och utveckling. Åtgärderna inkluderade det sedan tidigare aviserade tillskottet om 60 mnkr för att möjliggöra Innovatums projekt för elbilsutveckling. Tillsammans med de åtgärder som presenteras idag kommer drygt en miljard kronor att tillföras regionen för jobb och tillväxt under perioden 2010-2014. 
 

(Foto: Martina Huber, regeringskansliet)

Ungdomsarbetslösheten har länge varit ett problem för Sverige. Det är något alliansregeringen tar på stort allvar.

Den höga ungdomsarbetslösheten beror på flera faktorer men en grundläggande orsak har varit brister i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden som gjort tröskeln mellan skola och arbetsliv alltför hög. Problemen förstärks av att alltför många unga har lämnat skolan utan tillräckliga kunskaper och att yrkesutbildningarna länge sattes på undantag.

För att komma till rätta med den långvarigt höga ungdomsarbetslösheten har alliansregeringen tagit flera viktiga steg för att förbättra ungas möjligheter till jobb: Det har blivit billigare att anställa ungdomar genom halverade socialavgifter, en jobbgaranti har införts för att erbjuda ungdomar individuellt utformade insatser och regeringen har gjort det enklare att anställa genom införandet av så kallade ALVA-anställningar.

Med detta, tillsammans med reformeringen av gymnasieskolan, som syftar till att förbättra kvaliteten och minska avhoppen, och den största satsningen någonsin på gymnasial lärlingsutbildning, har regeringen vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska den höga ungdomsarbetslösheten.

Men vi måste vara beredda att göra mer, särskilt mot bakgrund av att den globala skuldkrisen påverkar också Sverige med dämpad tillväxt och en försämrad arbetsmarknad.

Den senaste statistiken från SCB visar att ungdomsarbetslösheten ligger på lite över 20 procent. Det är en hög siffra, samtidigt som vi ska vi komma ihåg att ungefär 40 procent av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande som söker arbete.

Ungdomars arbetslöshetsperioder är ofta korta, men de negativa arbetsmarknadsrelaterade effekterna kan bli varaktiga för dem som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt för unga som inte har slutfört sin gymnasieutbildning. Denna grupp ungdomar har det extra tufft och lyfts sällan fram i debatten.

Läs hela artikeln här >>
 

HILLEVI ENGSTRÖM (M)

arbetsmarknadsminister

TOMAS TOBÉ (M)

arbetsmarknadsutskottets ordförande

HANS BACKMAN (FP)

ANNIKA QARLSSON (C)

LARS-AXEL NORDELL (KD)

ledamöter i arbetsmarknadsutskottet

 

Hur känns det att ha fått förnyat förtroende som en av Europaparlamentets mest inflytelserika?  
-Mycket roligt, och spännande eftersom det gör det möjligt att driva en tydligare budgetpolitik, konkreta krav på reformer som öppnar hela den inre marknaden och ett gemensamt beslutsfattande som respekterar medlemsstaternas roll, 
 
Vad är det roligaste med att vara delegationsledare för moderaterna i Europaparlamentet? 
-Att vi har en bred skara krafter av parlamentariker och medarbetare som gör skillnad och som gör oss till en av de viktigaste delegationerna i EPP-gruppen, trots vår storlek, 

Vilka är de tre största utmaningarna för EU det kommande året? 
-Att börja göra budgetpolitik, inte bara prata fördrag och framtida besparingar, att reformera så vi får tillväxt och hålla dörren öppen för nya medlemmar så att Europa gör demokratin starkare i vår omvärld.

Läs mer om Gunnar Hökmarks arbete här>>

 

På Solskiftet träffade de både boende och personal som berättade hur vardagen och arbetet såg ut i verksamheten. Det var tydligt hur de på Solskiftet ser de boende som medborgare istället för patienter.

-Det är en jätteviktig utgångspunkt då det finns stora skillnader i äldres olika behov och önskemål. Du upphör inte att vara den du är bara för att du flyttar in på ett omsorgsboende, säger Mats Gerdau.

Under besöket berättade personalen också om hur de arbetar med metoderna reminiscens och validation vilket är två metoder inom demensvården som hjälper demenshandikappade att kommunicera.

-Det var mycket intressant. En fungerande demensvård är avgörande i en bra äldreomsorg. Detta är också något som ska få stort utrymme i partiets utvecklingsgrupp för en politik för äldre. Demenssjuka måste garanteras en trygg och rättssäker omsorg med hög kvalité avslutar Mats Gerdau.

Efter besöket träffade gruppen väljare och pratade om moderat äldrepolitik i Hallonbergen centrum.

Läs mer om Moderaternas utvecklingsgrupp för äldrepolitiken här>>

Vad var det som fick dig att ta initiativet till ett seminarium om ”ensamvargar”?
- Syftet med seminariet var att knyta ihop kunskaper som finns inom politiken, juridiken, akademin och praktiken. Jag ansvarar för frågor som rör kampen mot terrorism inom Moderaterna i justitieutskottet. Seminariet var ett steg på vägen i utvecklingen av politiken inom Nya Moderaterna. En rad terrordåd i Sverige, Norge och andra länder har visat på hur svårt det är att upptäcka, identifiera och förebygga attentat av ensamagerande terrorister. Ensamvargar är en utmaning för hela rättssamhället och där behöver vi inom politiken lyssna på experterna.

Berätta lite om vad som togs upp på seminariet
- Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet och expert på politisk och religiös extremism, pratade om ensamvargar och autonoma celler i ett historiskt perspektiv. Hon poängterade att målet för ensamvargar är att kampen ska leda till en utopi, de vill bli ihågkomna och ändra historiens gång. De önskar få andra likasinnade att begå liknande attentat. De ser sig själva som motståndsmän och organiserar sig så att de inte syns. Utmaningen ligger framförallt i att ensamvargar är mycket svåra att upptäcka.

Anders Danielsson, generaldirektör för Säkerhetspolisen, pratade om Säkerhetspolisens perspektiv på ensamvargar. Han slog fast att alla har rätt att ha vilka åsikter man vill, de som Säkerhetspolisen är intresserade av är de med våldsbejakande tendenser. Han menade att fler delar av samhället måste fånga in de som befinner sig i de radikala miljöerna. Det politiska och mediala trycket är ofta stort på den senaste händelsen och betonade att hur mycket vi än förbereder oss kan någon alltid slå till på ett sätt vi i förhand inte kunnat tänka oss.

Lisa Kaati, doktor i datavetenskap och forskare på FOI och Uppsala universitet, samt expert på analystekniker och metoder för underrättelsearbete, sociala nätverk, planigenkänning och informationsfusion, pratade om analysstöd för att upptäcka ensamagerande terrorister. Hon berättade om metoderna för datainsamling och analys. För att kunna hitta rätt signaler i ett hav av data måste man använda flera analysmodeller. Att fånga relevant information på Internet är komplicerat ur både operationellt och strategiskt hänseende. Hon menade att det inte handlar om att övervaka alla på Internet, utan istället handlar det om att övervaka när det föreligger misstanke. Datorerna är bara ett hjälpmedel för oss människor som måste göra analysen av data.

Bo Wennström, professor i juridik och föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, pratade om de rättsliga aspekterna på ensamvargar. Han betonade att vi idag i stort har de rättsliga instrument som vi behöver för att effektivt kunna bekämpa ensamvargar. Samtidigt har den nya tekniken skapat en del gråzoner inom juridiken som behöver hanteras. Vidare menade han att den allmänna uppfattningen av begreppet integritet är i förändring från att ha varit inriktat på anonymitet och värdighet till att också omfatta rätten att uttrycka sig. Han underströk också vikten av att politikerna tar kontroll över kriminalpolitiken.

Vad är du mest nöjd med, så här i efterhand?

-Jag är stolt att seminariet drog en stor och kompetent publik. Det är inte varje dag som 80 av Sveriges främsta experter inom ett sakområde samlas i ett och samma rum i riksdagens lokaler.  Seminariet pekar på ett allvarligt samhällsproblem, och det är viktigt att lyssna på de som har kunskap.

Seminariet ligger uppe på SVT Play: del 1 del 2

 

Utdrag ur artikeln:

Uppseendeväckande fusk inom socialförsäkringarna har avslöjats de senaste månaderna. Bidragsbrott inom assistansersättning och sjukersättning har lett till felaktiga ersättningar på sexsiffriga belopp och långa fängelsestraff. Som så många andra upprörs jag över detta grova missbruk av välfärdssystemen, som ytterst riskerar att gå ut över dem som verkligen behöver stöd. Men jag ser också att de kraftansträngningar mot bidragsbrott som gjorts i samarbetet mellan bland andra Försäkringskassan, Polisen och Tullverket nu ger resultat.

Det är trist men nödvändigt att diskussionen om fusk, missbruk och bidragsbrott nu kommer upp på den politiska agendan. Bidragsbrott riskerar legitimiteten för välfärdspolitiken och omfattar betydligt fler ersättningar än personlig assistans. Men diskussionen måste vara nyanserad och seriös. Och föras med stor respekt för alla som behöver stöd från socialförsäkringarna. Udden får aldrig riktas fel.

Omfattningen av de samlade felaktiga utbetalningarna – rena misstag, fusk, bedrägerier och bidragsbrott – i de svenska välfärdssystemen är svårbedömd. De försök till uppskattningar som gjorts ställer ibland fler frågor än de besvarar. År 2010 bedömdes de till totalt 16,5 miljarder kronor, men med en väldigt bred felmarginal: mellan 4 och 29 miljarder. Den okunskapen tas ibland till intäkt för beskyllningen att vi som ser allvarligt på detta vill överdriva fusket. Eller att varje tal om någras fusk bara ökar andras vilja att fuska. Detta tror jag är fundamentalt fel.

I den sammanställning som gjorts på Socialdepartementet – ”Färre men värre?” – ges en bild av vad vi egentligen vet. Inom själva socialförsäkringen finns nu också rätt exakta och färska siffror.

De förmåner som genererar flest kontrollutredningar är sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension), bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning. Av Försäkringskassans återkrav handlar hälften om sjukersättning och sjukpenning. Under 2010 återkrävdes totalt 320 miljoner kronor och framtida utbetalningar på ytterligare 720 miljoner stoppades.

Försäkringskassans arbete mot bidragsbrott har gjort stora framsteg. Förra året avslutades 20.000 kontrollutredningar och 1.100 polisanmälningar gjordes. Jag är dock bekymrad över den låga andelen utredningar och polisanmälningar som leder till åtal. I vissa regioner i Sverige avskrivs nio av tio polisanmälningar för att brott inte kan styrkas. Pengarna räddas men ingen ställs till svars.

Läs hela artikeln här>>

Ulf Kristersson
Socialförsäkringsminister

– De attityder som studien redovisar är helt oacceptabla. Den som utsätts för våld i en relation kanske inte uppsöker sjukvården efter första misshandelstillfället, ibland inte heller efter andra eller tredje, just eftersom den som misshandlas av en partner ofta skuldbelägger sig själv. När man till slut söker vård ska man bemötas med värme och medmänsklighet, inte med just den dömande attityd som gör att så många lider i det tysta, säger Andreas Norlén.

– Det här är både en ledningsfråga och en fråga om sunt förnuft. Vi förväntar oss att ledningen för Södersjukhuset och alla andra sjukhus inleder ett kraftfullt arbete för att öka kunskapen om relationsvåld hos sin personal, men vi förväntar oss också att alla som jobbar inom sjukvården stannar upp och tänker till och säger ifrån till kollegor som visar prov på dåliga attityder, säger Ewa Thalén Finné.

Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Alltför många utsätts för våld, lever under hot eller drabbas på andra sätt. Varje år mördas 17 kvinnor av en närstående. Varje år är 1300 kvinnor och 1000 barn på flykt undan våld och hot.

Andreas Norlén och Ewa Thalén Finné har rest från Trelleborg i söder till Luleå i norr och samtalat med kvinnojoursaktiva, poliser, åklagare, socialtjänstens medarbetare och många andra som kommer i kontakt med våld i nära relationer. De har lyssnat till erfarenheter, synpunkter och förslag och därigenom fått ny kunskap om hur verkligheten ser ut och uppslag till nya politiska initiativ. I nästa vecka kommer de att presentera en rapport om sina erfarenheter i ämnet.

För att ytterligare uppmärksamma och belysa frågan anordnade Andreas Norlén och Ewa Thalén Finné även ett samtal i seminarieform på riksdagen i förra veckan. I panelen medverkade bland andra Olga Persson, förbundssekreterare Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, Peter Strandell, leg. psykolog och personsäkerhetsexpert och Christoffer Järkeborn, politiskt sakkunnig Justitiedepartementet. I publiken fanns riksdagsledamöter, ideellt aktiva och representanter från polisen. Diskussionen kom att handla mycket om hur kommunerna kan samarbeta bättre, samt om just attityder och bemötande.

– Vi måste i vårt samhälle uppmärksamma relationsvåldet och mekanismerna bakom mycket mer, avslutar Ewa Thalén Finné.

 

När den tunisiske grönsakshandlaren Mohammed Bouazizi greps för nästan ett år sen var det ingen som kunde förutse vilka följder detta skulle få. En vardaglig händelse i Tunisien gav upphov till en frihetsrevolution som nu påverkar en hel värld.
Varje dag tar vi del av nyheter om kampen och framstegen för demokrati i Tunisien, Egypten och Libyen. Samtidigt ser vi med stor oro hur regimerna i Syrien och Jemen brutalt slår ner sina folk. Omvärlden måste öppet och tydligt ge sitt stöd till frihetskämparna och motarbeta diktatorerna. Vägen till fred, demokrati och stabilitet för de nyblivna demokratierna är lång och än har vi inte sett resultaten av folkets maktövertag. Här behöver omvärlden stötta och hjälpa till. Detta är en självklar prioritering för Sverige.

Vi ser positiva förändringar även i andra delar av världen. I Burma, länge ett av världens mest slutna och auktoritära länder, har regimen inlett lovande om än försiktiga reformer. Aung San Suu Kyis och den burmesiska oppositionens långa kamp verkar nu bära frukt.

I länder som Syrien, Kongo och Afghanistan är respekt för de mänskliga rättigheterna däremot snarare undantag än regel. I Kina förnekas medborgarna många av de mest grundläggande fri- och rättigheterna. Handlingsutrymmet för människorättsaktivister i Ryssland minskar. I vårt närområde ser vi en tydligt negativ politisk utveckling i framförallt Vitryssland, men också oroande tecken i Ukraina. I flera länder släcks mobilnät och internet ner för att hindra yttrandefriheten.

Antalet internetanvändare har det senaste årtiondet ökat femfaldigt snabbare i utvecklingsländerna än i västvärlden. Mobiltelefonanvändarna är fler än dubbelt så många. Det blir allt svårare för stater att övervaka och kontrollera informationsflödena. De nya teknologierna utgör den nya frontlinjen i kampen för frihet och demokrati. Därför har Sverige gått i täten för ett internationellt arbete för att stärka friheten på nätet.

I regeringens biståndsbudget för 2012 satsar vi ca 4,5 miljarder kr på insatser för att stärka demokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna. I budgeten återfinns bl a stöd till utsatta civilsamhällesorganisationer och till demokratirörelser i Mellanöstern och Nordafrika.

Sverige ökar särskilt stödet till nätaktivister och andra aktörer med fokus på informations- och kommunikationsverktyg. Vi har tagit initiativ till en politisk process i MR-rådet i Geneve där vi driver kravet på att de mänskliga rättigheterna också ska gälla på nätet. Under 2012 kommer vi att särskilt fokusera på nätfrihetens betydelse för ekonomisk och social utveckling i utvecklingsländerna.

De positiva tecken vi nu ser är oerhört glädjande. Demokrati ersätter diktatur och frihet förtryck. Vi har en skyldighet att stödja dem som riskerar sitt arbete, sin hälsa och till och med sina liv i kampen för värderingar som vi delar och tar för givet. Mycket återstår att göra innan frihet, demokrati och respekten för mänskliga rättigheter är lika självklara i resten av världen som de är i Sverige. Låt oss tillsammans arbeta för att detta blir verklighet.

Carl Bildt och Gunilla Carlsson

Först bar det av till Hovsjö, en stadsdel utanför centrala Södertälje som haft problem med kriminalitet och skadegörelse. Där gjorde kommittén ett besök hos Telge Hovsjö, det lokala bostadsbolaget. Väl på plats fick ledamöterna höra om deras arbete inom ramen för Telgemodellen, som är Telges sätt att arbeta med social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. Man fick ta del av arbetsmetoder, erfarenheter, tankar kring arbetet och hur det kan utvecklas och genomföras i liknande form på andra platser.

I moderaternas nyligen släppta storstadspolitiska rapport pekar man bland annat på fördelarna med att rekrytera lokalt vid upprustning av miljonprogramsområden, vilket är något som man arbetat med aktivt hos Telge Hovsjö.

- Mina intryck är mycket positiva och det finns säkert inslag i modellen som vi kan använda. Sedan kanske det är så att det som fungerar utmärkt i Södertälje inte passar i Jönköping. I ett sånt här arbete måste vi vara öppna och beredda att tänka nytt, sa Magdalena Andersson, riksdagsledamot och gruppledare för moderaterna i civilutskottet, efter besöket.

För att lära sig mer om hur barn påverkas av vårdnadstvister tog sig kommittén efter besöket hos Telge Hovsjö vidare till BIFF. BIFF står för Barnen i föräldrarnas fokus och är ett samarbete mellan Kvinnofrid/Frizon, familjerätten i Södertälje och Rädda Barnen.

Anledningen till att man nu tittar på frågan om hur barn påverkas av vårdnadstvister är att antalet vårdnadstvister har ökat med 35 % sedan 2006. 47 000 barn är med om att deras föräldrar går skilda vägar och mellan 6 000 och 7 000 av dem är med om att föräldrarna strider om vårdnad, boende eller umgänge i domstol. Frågan har även uppmärksammats av bland annat Bris, som tidigare i år berättade om hur allt fler av deras samtal kommer från barn som har föräldrar i tvist. Detta är ett av flera besök av civilkommittén med bäring på ämnet, tidigare har man t ex besökt Södertörns Tingsrätt som arbetar med den s k Trondheimmodellen i vårdnadstvister och för ett par veckor sedan besökte man Lunds Universitet och vårdnadstvistforskaren Annika Rejmer.

Ledamöterna i kommittén fick möjligheten att samtala med de ansvariga involverade i projektet om deras erfarenheter och arbete med barn och deras situation i konflikter mellan föräldrar.

- Att barn påverkas av att föräldrarna bråkar är alldeles uppenbart. Det vi nu tittar på är hur de påverkas och om det från politiskt håll är motiverat att se över den lagstiftning som reglerar vårdnadstvister för att det ska bli ett större fokus på barnen och deras välmående, avslutar Magdalena Andersson.

Vad innebär sex parti överenskommelsen i försvaret?

-Alliansregeringen har idag tillsammans med (S) och (MP) kommit överens i en 6 parti uppgörelse om att Sverige ska leda kommande nordisk stridsgrupp för EU, så kallad Nordic Battle Group (NBG) tidigast år 2015. Alliansen ser detta som ett trendbrott i svensk försvarspolitik att (S) och (MP) visat vilja att gemensamt ta ansvar. Som en del av överenskommelsen tillsätts även en parlamentarisk luftförsvarsutredning som ska studera svenskt luftförsvar tiden efter 2040. Beslut om uppgradering och vidareutveckling av JAS 39 tillförs som en förutsättning för luftförsvarsutredning. Därtill har riksdagen i bred uppgörelse också fattat beslut om framtida fortsatta insatser i Afghanistan och Kosovo.

Varför har ni förhandlat fram en så bred överenskommelse ?

-Alliansen visar att vi tar ansvar för att hitta breda försvars- och säkerhetspolitiska lösningar och Sverige tar sitt ansvar att bidra till internationell fred och säkerhet. Varje dag riskerar anställda i Försvarsmakten, soldater och sjömän, sina liv för att rädda andras. Detta är idag till exempel inte minst tydigt via den svenska insatsen i Afghanistan. Bred samsyn i så viktiga frågor är mycket viktigt för deras insatser.

Varför är detta viktigt för Sverige ?

-Dagens två breda långsiktiga beslut och överenskommelser visar på ett trendbrott i den svenska försvarspolitiska debatten. Det har varit långa men nödvändiga samtal med god vilja från (S) och (MP) att diskutera långsiktigare försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Vi representanter från Alliansen hoppas nu att detta är början till mer konstruktiva samtal där fler är villiga att ta ansvar. Försvarsministern tog initiativet till att möjliggöra att uppgörelser kunde bli möjliga.

Det har även beslutats om fortsatta insatser i Kosovo och Afghanistan. Vad tycker du om det?

-Sveriges engagemang för Afghanistan är långsiktigt. På sikt kommer ansvaret för säkerheten i Afghanistan att lämnas över till den afghanska regeringen. Sverige kommer fortsatt att stödja de afghanska myndigheterna med att skapa säkerhet för den afghanska befolkningen. Vi ökar även ambitionerna för våra civila och biståndsinsatser. Kosovo är ett bra exempel på hur långsiktigt fredsfrämjande arbete ger resultat. Sverige har minskat sitt militära engagemang till följd av den stabila situationen i landet.

-Det är positivt att vi har en bred överenskommelse, även gällande insatserna i Afghanistan och Kosovo. Så tar moderaterna och Alliansen brett ansvar för internationell fred och säkerhet.

Länk till pressmeddelandet

Varje år utser nätverket Nya affärer, som är en del av tidningen Veckans affärer, årets politiker. I år gick priset* till Västerviks Harald Hjalmarsson, som framför allt uppmärksammas för hur han och kommunen arbetar med entreprenörskap.

– Jag tror att det är viktigt att vi alla inser hur viktigt det är med livskraftiga företag. Inte bara företagare och politiker, utan hela samhället. Ska vi ha en bra välfärd måste vi ha företag som går bra och det ställer alla upp på i Västervik, säger Harald Hjalmarsson.

Hans eget politiska engagemang grundar sig i att villkoren för företagare var för dåliga. I mitten på 80-talet gick han med i Moderaterna.

– Jag är företagare i botten och på grund av det blev jag politiker. Jag såg saker som jag ville förändra, säger han.

Nu, med nio år bakom sig i kommunen, har en hel del förbättringar skett. Men trots utmärkelsen och fina siffror i statistiken är Harald Hjalmarsson ödmjuk. Han vill mer.

– Det är ju inte säkert att det beror på mig, men vi kan märka att näringslivsklimatet i Västervik har blivit bättre. Vi var en kommun som låg i botten i alla rankningar. Nu ser det betydligt bättre ut och vi siktar på att vara i toppen. När jag började tyckte 12 procent av företagarna att vi hade ett bra näringslisklimat. I dag tycker 65 procent det, säger han.

Har du något tips eller råd till dina politikerkollegor ute i landet?

– Att lyfta frågorna så att de som bor och verkar i kommunen är delaktiga i entreprenörsfrågorna. Kommunen är viktig. Framför allt när det gäller skolan, men också för myndighetsutövning och att vara närvarande, avslutar han.

  

Nominering till Harald Hjalmarsson lyder:

"Entreprenörskap är inget politiskt slagord utan nödvändig förändring när storföretag inte längre är de trygga arbetsgivare som de en gång var. Företagaren som blev kommunalråd och fick direkt ta sig an Västervik största kris. Idag fem år senare har nya entreprenörsföretag fler anställda i de gamla fabrikslokalerna än under Electrolux-tiden."

 *Harald Hjalmarsson delar priset med Stig Henriksson, kommunalråd i Fagersta.

 

 

 

Kapitlet som du har skrivit i boken heter ”Den borgerliga eran och välfärden”. Vad handlar kapitlet om?

-Jag medverkade som talare på Axess i Engelsberg i detta ämne och erbjöds göra om anförandet till ett kapitel i antologin. Mitt budskap är att frihetliga idéer har vunnit stort de tre senaste decennierna, i Sverige och globalt. Den utveckling som fram till 1980-talet bara handlade om mer stat, skatt, regleringar och offentliga monopol har sedan dess handlat om valfrihet, öppnare gränser, lägre skatter - kort sagt ekonomisk och politisk frihet. Att rulla tillbaka staten. Följden har blivit globalisering och stor välståndsökning. Utvecklingen har i hög grad varit en följd av idédebatt, och att socialismen förlorade. Men fortfarande är det avgörande att ta de frihetliga idéerna vidare i praktiska reformer och då är jag övertygad om att välfärden är nästa stora reformområde för västvärlden.

Du förklarar att Sverige har tre decennier av politiska reformer bakom sig. På vilket sätt har det förändrat vårt samhälle?

Av de senaste 125 åren har Sverige varit ett väldigt fritt och snabbt växande land i 100. Avvikelsen var ett rött kvartsekel efter 1960-talet då Sverige kantrade kraftigt mot socialismen. Men sedan dess har vi varit ett av de länder som snabbast har reformerat i motsatt riktning, mot mer av ekonomisk frihet. Detta har skett i olika vågor men ändå konsekvent. Under galgen och tryck från omvärld och borgerlighet har även socialdemokratiska regeringar sålt statligt ägande, avreglerat marknader, sänkt skatter. Med betydande intensitet har reformeringen fortsatt sedan 2006 och Sverige står nu ut som ett väldigt fritt, välskött och välmående land.

Borgerlighet och välfärd. Enligt socialdemokratisk retorik är det inte möjligt med hög kvalité i välfärden under borgerligt styre. Var brister resonemanget?

-Välfärdstjänsterna kan bli väldigt mycket bättre än idag. Men då krävs fortsatta reformer som ger makt åt den enskilde brukaren och håller öppet för många olika leverantörer, kort sagt avvecklar toppstyrda planekonomiska monopol. Alla tjänster kan utvecklas, och välfärdstjänsterna tillhör de mest efterfrågade. Vi behöver mer av investeringar, handel och entreprenörskap där, inte mindre. Vänstern motsätter sig alla sådana reformer av dogmatiska ideologiska skäl. De gillar offentliga monopol och politisk makt mer än de vill förbättra välfärden. Därför är de ett avgörande hinder för ett bättre välfärdssamhälle och en reformvillig borgerlighet är möjligheten. Förutom att detta ytterligare skulle förbättra välfärden skulle det också avveckla än mer statlig makt över människor och medborgarna skulle bli mindre styrda och mer fria.

Alliansregeringen har varit framgångsrik med reformpolitik som har lett till att människor i utanförskap har minskat och antal i arbete har ökat. Nu pekar du på att välfärden är nästa område att ta sig an. Hur då?

-Att försvara uppnådda kommandohöjder är väldigt viktigt. Låter vi vänstern härja fritt med sina fördomar om exempelvis företagande kan det göra stor skada. Så är det också med frågan om arbete framför bidrag - den är fortsatt väldigt viktig och där finns stora samhällsproblem. Men välfärden är i behov av reformer samtidigt som det är reformmotståndarna som har störst trovärdighet. Det är en stor utmaning för oss att öka trovärdigheten och företräda ett reformalternativ. Inte minst det sistnämnda, eftersom såväl särintressen som våra motståndare naturligtvis vill måla ut varje förändring som katastrof. Det bör dock inte avskräcka oss, för det är avgörande för välfärden att vi lyckas.

 

 

Läs mer om boken Den nya borgerligheten här>>

Alliansens budget ger fortsatt ordning och reda i de offentliga finanserna, vilket är oerhört viktigt i den osäkra ekonomiska situation som Europa och USA befinner sig i. Vårt budgetförslag innebär också att det finns utrymme för krisåtgärder om det skulle behövas i framtiden. Där andra länder måste höja skatter och skära ned på välfärden för att hantera sina statsskulder kan svenska medborgare känna sig trygga med att det inte kommer att ske här.

Sveriges ordnade statsfinanser gör att regeringen nu också kan fortsätta genomföra satsningar som stärker arbetslinjen, förbättrar välfärden och bygger Sverige starkt för framtiden.

Med sänkt restaurangmoms skapar vi nya arbetstillfällen i en bransch där många ungdomar får sina första arbetslivserfarenheter. Vi genomför också satsningar på arbetsmarknadsutbildning och praktik tidigt i arbetslöshetsperioden för att minska risken för långtidsarbetslöshet. Alliansregeringen förbättrar också ekonomin för dem med små marginaler genom att höja bostadstilläggen för de äldre med lägst inkomst samt höjer bostadsbidraget för barnfamiljer. Även sjukförsäkringsreformen förbättras på flera punkter, bland annat införs en ekonomisk ersättning till dem som saknar sjukpenninggrundande inkomst.

För att möta inbromsningen i ekonomin och förbättra den långsiktiga konkurrenskraften gör vi extra satsningar på infrastruktur. Under 2012 satsar vi 2,6 miljarder kronor extra på drift och underhåll av det svenska järnvägsnätet och ungefär en miljard extra för väghållning. Utöver detta görs ytterligare förbättringar av den svenska skolan och vi inför avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

Mot detta står en opposition med fyra helt olika budgetförslag. Förra årets gemensamma rödgröna budgetmotion är ett minne blott.

De röda och gröna vill dock fortfarande fördubbla arbetsgivaravgiften för unga. Det riskerar att leda till ökad arbetslöshet i en tid då arbetslösheten redan är mycket hög och många unga har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna väljer dessutom att inte kompensera kommuner och landsting för de högre anställningskostnaderna för unga. Det gör att kommuners och landstings personalkostnader ökar med nästan tre miljarder kronor. Denna kostnadschock måste antingen finansieras genom nedskärningar i välfärden, eller genom skattehöjningar.

De röda och gröna vill också införa en kilometerskatt på tung trafik. Det är en skatt som skulle medföra stora kostnader för företag och invånare i områden där vägtransporter är det enda alternativet och som skulle slå särskilt hårt mot glesbygden.

Alla fyra oppositionspartier agerar alla goda gåvors givare i sina respektive budgetmotioner, utan att ha realistisk finansiering. Sverigedemokraterna finansierar sina reformer genom kortsiktiga, omänskliga och ogenomförbara besparingar på invandring. Socialdemokraterna säger sig vilja utrota barnfattigdomen men anslår bara småsummor till detta ändamål. Och när de röda och gröna partierna gör sina utfästelser ska man inte heller glömma att den enda finansiering som de faktiskt har är genom att försämra arbetsmarknaden för ungdomar genom fördubblad arbetsgivaravgift och högre restaurangmoms.

I dagens Sverige finns det bara ett samlat regeringsalternativ. Ett alternativ som sätter ansvar och arbetslinje i första rummet. Det är så vi bygger hela Sverige starkt.

ANNA KINBERG BATRA (M)

finansutskottets ordförande

CARL B HAMILTON (FP)

ekonomiskpolitisk talesperson

PER ÅSLING (C)

ekonomiskpolitisk talesperson

ANDERS SELLSTRÖM (KD)

ekonomiskpolitisk talesperson

Länk till artikeln i SvD

Vi behöver tillväxt för jobben och välfärden, men den ska också komma alla till del. Avgörande för att klara jobben och sammanhållningen är att drivkrafterna för arbete, utbildning och företagande är stora. När företag ställer sig bredvid skattesystemet förhindras utvecklingen av Sverige. Finansieringen av välfärden urholkas och skattenivån riskerar att pressas uppåt.

Därför kommer alliansregeringen redan under nästa år att komma med förslag för att stoppa den här typen av aggressiv skatteplanering. Dessutom kommer Företagsskattekommitténs senast i november 2013 med sitt slutbetänkande gällande ränteavdrag.
Skatteutskottet har även bjudit in finansdepartementet och skatteverket för att redovisa vilka åtgärder som planeras för att förhindra det aggressiva skatteupplägg vissa företag ägnar sig åt.

Vid utformandet av en ny lag är det viktigt att konsekvenserna övervägs. Det är inte alla riskkapitalbolag som ägnar sig åt tvivelaktigheter och därför måste en ny lag vara förenlig med att lösa problemet och inte skapa nya problem för de företag som sköter sig och genom investeringar skapar fler jobb och tillväxt.

Vårt system med valfrihet och mångfald i välfärden är uppskattat hos svenska folket. Kärnan i alliansregeringens politik är att bygga vidare på Sverige som ett sammanhållet och hållbart land. Så tar vi ansvar för Sverige

Debatten om företag som med aggressiva skatteupplägg flyr undan sitt samhällsansvar berör oss alla. Dels därför att vi blir upprörda över orättvisan och nonchalansen i beteendet, dels därför att de uteblivna skatteintäkterna undergräver vår samhällsmodell med trygghet och välfärd till alla. Skatter ska vara rimliga, men de ska betalas solidariskt. De åtgärder regeringen nu vidtar för att stoppa dessa företags girighet är bara en del av arbetet för att stärka Sveriges konkurrenskraft, ta steg mot full sysselsättning och bygga en hållbar ekonomi.

Företag som tar lätt på skatteplikten, backar från ansvar för sin personal eller inte prioriterar miljöarbetet underkänner det som har gjort Sverige framgångsrikt.

I början av förra seklet var Sverige ett fattigt land i Europas utkanter, i dag står vi social och ekonomisk modell för många. Den arbetsvilja, sammanhållning och trygghet som präglar vårt samhälle har visat sig ge konkurrenskraft, utveckling, innovations- och omställningsförmåga. Det är detta Sverige som kortsiktiga och vinstaggressiva företag ger sig på, när de drar nytta av Sveriges arbetskraft, infrastruktur och rättssäkerhet, utan att själva vilja vara med och bidra med skatten.

När företag frånsäger sig samhällsansvar måste politiken vara tydlig. Vi ska bygga vidare på Sverige som ett sammanhållet och hållbart land. Vi behöver tillväxt för jobben och välfärden, men den ska också komma alla till del och vara förenlig med minskad påverkan på natur och klimat. Avgörande för att klara jobben och därmed sammanhållningen, samtidigt som vi ytterligare minskar vår klimatpåverkan och stärker vår konkurrenskraft, är att drivkrafterna för arbete, utbildning och företagande är stora. När företag då ställer sig bredvid skattesystemet så förhindrar det utvecklingen av Sverige, pressar upp skattenivån, hotar finansieringen av välfärden och vår förmåga att utvecklas.

Företag som är verksamma i Sverige ska också vara beredda att betala skatt här. I dag förekommer upplägg med så kallade räntesnurror i samband med förvärv av bolag. Upplägget bygger på att skrupelfria företag med hemvist i skatteparadis lånar ut pengar till bolag som de själva äger och som har sin verksamhet i Sverige. Genom att ta ut en hög ränta på lånen kan de använda räntebetalningarna för att undgå svensk bolagsskatt och slussa ut vinsterna i den svenska verksamheten till skatteparadis som knappt har någon skatt. Dessa upplägg måste stoppas.

Förutom att det undergräver den svenska samhällsmodellen sprider det också osäkerhet kring den uppskattade valfriheten i välfärden. Ett litet och exportberoende land som Sverige behöver ha öppna relationer till omvärlden för att klara jobben. När den här öppenheten utnyttjas till att undvika skatt i stället för att hitta växande exportmarknader undergrävs förtroendet för ett system vi i grunden behöver för att kunna bygga vidare på det som är bra med Sverige.

På samma sätt som företag som använder sådana här aggressiva skatteupplägg urholkar vår samhällsmodell så innebär bankers och andra finansiella aktörers stora risktagande påfrestningar på samhället. Regeringen har nationellt och internationellt agerat kraftfullt för att öka bankernas säkerhet och trygga stabiliteten i det finansiella systemet. Fler reformer och överenskommelser är på väg för att ytterligare trygga skattebetalarnas och bankkundernas pengar.

Banker behöver omgärdas med regler för att fungera, och på samma sätt avser vi nu hitta regelverk för att globaliseringen tydligare ska bidra till vår välfärd och inte möjliggöra för skatteflykt.

Alliansregeringen har också arbetat målmedvetet med att öka informationsutbytet och skriva fler skatteavtal med andra länder. Sverige tillhör nu de bästa länderna i världen på området och snart sagt alla de länder där det förut på grund av banksekretessen var möjligt att gömma undan pengar är nu öppna för insyn. Det ökar rättvisan i skattesystemet och möjliggör i förlängningen bättre välfärd och att det blir mer lönsamt att arbeta, utbilda sig och driva företag. Mer än 30 skatteparadis har ingått avtal och därtill har avtalen förbättrats med bland annat Schweiz och Luxemburg.

Vi är kompromisslösa i vår syn på stabila och rättvisa spelregler. Vi söker ständigt nya metoder för att öka långsiktigheten och uthålligheten i ekonomin. Det får aldrig bli valfritt att betala skatt, ta ansvar för sin personal eller visa miljöhänsyn, för då får vi en konkurrenssituation där hänsynslöshet vinner mot kvalitet och effektivitet. Vår idé om ett sammanhållet samhälle kräver många och växande företag, men som var och ett arbetar på ett sätt som är socialt och miljömässigt hållbart. Det är tid för ansvar.

ANDERS BORG (M)

finansminister

PETER NORMAN (M)

finansmarknadsminister

ANNA KINBERG BATRA (M)

ordförande i finansutskottet

Länk till artikeln i SvD>>

 

Ur artikeln:

Låt oss också vara tydliga med att kommuner och landsting har det slutliga ansvaret. Det gäller oavsett vem som driver verksamheten.Att ha resurser och bra metoder för uppföljning och kontroll är centralt. Om kvalitet och trygghet inte håller måttet måste krav ställas på att det åtgärdas. Sker inga förbättringar ska ansvar eller kontrakt för verksamheten kunna dras in. Det gäller också oavsett vem som driver verksamheten. Som upphandlare och avtalspart har kommuner och landsting de största möjligheterna att påverka kvaliteten i omsorgen.

Det behövs en mångfald av boenden anpassade för äldre, både på den vanliga bostadsmarknaden och i form av olika senior- och äldreboenden. Den som vill bo kvar hemma ska finna stöd för det och den som vill bo i trygghets- eller omsorgsboende ska ha möjlighet att göra det. Dessutom bör trösklarna till olika gemensamma boenden sänkas. Många äldre lever i en ensamhet som inte är självvald.

En annan viktig fråga rör maten. Det finns anledning att tro att flera av de problem som finns med undernäring hos äldre kan bero på att många tvingas äta utan sällskap. Hur maten tillagas har också betydelse. Insatser för en mer näringsriktig kost hjälper inte om maten aldrig äts. Dessutom är smaken olika. En utgångspunkt för arbetsgruppen bör vara att alla måste ges inflytande över vad de ska äta.

 

Läs hela artikeln i DN >>

 

 

I dag tar svenska pappor i genomsnitt ut 23 procent av föräldrapenningdagarna jämfört med 10 procent 1994. Föräldrar delar allt mer jämt på föräldraförsäkringen. Det är bra, både för barnen, föräldrarna och jämställdheten, tycker Moderatkvinnornas ordförande Saila Quicklund.

-Den moderna familjen kräver en modern familjepolitik som levererar individuella och flexibla lösningar. Vi ser gärna olika typer av morötter som uppmuntrar till ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. Jämställdhetsbonusen är ett exempel, säger hon.

Alliansen har tiodubblat jämställdhetsanslaget från ca 40 miljoner kronor per år under den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen till ca 400 miljoner kronor per år idag. Det är den största satsningen på jämställdhet som har genomförts i Sverige.

 

I dag anser tolv procent av väljarna att Nya Moderaterna har de bästa idéerna när det gäller vård och omsorg av våra äldre. Det är ett underkännande av dagens politik och något vi måste ta på allvar.

Många svenskar känner en oro inför att bli gamla och litar inte på att de kommer att få åldras med värdighet och att fortsätta ha ett gott liv som gammal. Vi har sett alltför många sorgliga exempel på äldreomsorg där det funnits stora brister. Om Nya Moderaterna ska nå vårt mål om att alla äldre ska få en vård och omsorg som präglas av hög kvalitet måste vi arbeta med ett antal frågor:

Använd LOV i stället för LOU.

I dag är det vanligt att kommuner upphandlar äldreomsorg och det kan leda till bättre kvalitet och ökad valfrihet för de äldre. Tyvärr leder upphandlingar allt för ofta till kortsiktighet bland entreprenörerna och oro bland äldre, anhöriga och personal.

Istället menar vi att kommunerna i större utsträckning borde använda sig av lagen om valfrihet (LOV) och ta fram tydliga kvalitetskriterier och fastlagda priser för äldrevården. Den äldre väljer sedan själv det äldreboende som passar honom eller henne bäst. Det liknar den äldrepeng som exempelvis används i Nacka. Vi är övertygade om att LOV, som infördes 2009, kommer att leda till ökad kvalité och ett mer långsiktigt tänkande inom äldrevården.

Rea inte ut våra äldre.

I många kommuner, exempelvis Stockholm, tävlar de som lägger anbud endast på kvalitet. Det är bra. Tyvärr använder fortfarande en del kommuner pris som en av faktorerna vid upphandling. Vi menar att det är fel att väga in pris vid upphandling och gynna de entreprenörer som lägger ett lägre pris. Detta är något som måste upphöra.

Äldrevården i Sverige har i dag blivit en kassako för riskkapitalbolag vars syfte är att tjäna så mycket pengar som möjligt. Exempelvis ägs Carema och Attendo Care av bolag registrerade på skatteparadiset Jersey.

Vi har svårt att tolerera att välfärdsföretag som helt finansieras med våra gemensamma skattepengar anser att man som bolag inte ska vara med och bidra till vår gemensamma välfärd. Vi menar också att varje entreprenör ska vara skyldiga att redovisa hur mycket vinst de gör på respektive äldreboende för att

göra det tydligare vad våra gemensamma skattepengar går till.

Äldreboenden ska laga egen mat.

Bra och vällagad mat är viktigt för äldres välbefinnande. Vi menar att utvecklingen mot storskaligt producerad mat har gått alldeles för långt.

Alla äldre har rätt att känna doften av nylagad mat och det är förskräckligt att en stor del av landets äldre riskerar undernäring. Vi ser gärna att fler kommuner väljer att satsa på äldreboenden med egna tillagningskök och egna kockar som lagar en bra och god mat. På en del äldreboenden finns redan i dag egna kök vilket ofta är mycket uppskattat bland de äldre.

Sverige ska vara ett bra land att bli gammal i. Alla ska kunna åldras med värdighet och kunna känna trygghet.

På Nya Moderaternas partistämma för ett par veckor sedan antogs ett nytt kommunpolitiskt handlingsprogram, som är en bra början på förnyelsen av välfärdspolitiken. Nu måste riksdag och regering, men framförallt kommunerna, ta ett större ansvar för att utveckla och förbättra äldreomsorgen. Vårt mål är en äldrevård som sätter människan i centrum.

Margareta B Kjellin (M)
Riksdagsledamot, socialutskottet med ansvar för äldre- och funktionshinderspolitik.

Christoffer Järkeborn (M)
Ordförande Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholm

Länk till artikeln i Aftonbladet>>

Grunden för att värna välfärden är fortsatt stabila statsfinanser och en arbetslinje där det lönar sig att arbeta och att starta och driva företag. Det är en politik som Alliansen konsekvent genomfört sedan maktskiftet 2006. För kommunsektorn har alliansregeringens politik sammantaget medfört 38 miljarder i tillskott i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Genom tillskotten har kommuner och landsting getts bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola
och utbildning, och hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen.

Socialdemokraterna presenterade tidigare i höstas sin budgetmotion. Det är den nya partiledningens första försök till heltäckande budget. Budgeten visar dock ett antal brister då den försvagar arbetslinjen och är underfinansierad, vilket riskerar att leda till såväl färre jobb i kommunsektorn som högre kommunalskatter. Sammanfattningsvis:

1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade. Totalt föreslår Socialdemokraterna åtgärder som minskar kommunernas resurser med mellan 4,5 och 5,5 miljarder kronor.
2. Kommuner och landsting får betala dyrt för den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som socialdemokraterna föreslår. De direkta och indirekta effekterna av denna skattehöjning på ungdomar motsvarar kostnaderna för 5 000 jobb i kommunsektorn.
3. Den lagstadgade rätten till heltid som Socialdemokraterna för fram riskerar att försvaga kommunsektorns ekonomi med 7,8 miljarder kronor. Detta motsvarar en skattehöjning med cirka 1 300 kronor per år för en normalinkomsttagare.

Hela rapporten "S-politiken dyr för kommunerna" bifogas nedan.