den 2 september 2010, 14:38:00
Inför valet den 19 september är skillnaderna mellan regeringsalternativen tydliga. Det gäller inte minst i synen på företagande och entreprenörskap. Medan Moderaterna vill arbeta för att det ska bli mer lönsamt att starta, driva och utveckla företag på Lidingö och i resten av landet, står de rödgröna för en rent företags¬fientlig politik. Moderaterna prioriterar arbetet med att minska regelkrångel och göra det billigare att anställa medan de rödgröna går till val på en fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga.
De rödgröna beskriver gärna sin politik som företagarinriktad. Men i verkligheten blir effekterna de rakt motsatta. När oppositionen nu till slut presenterat sitt gemensamma valmanifest ser vi svart på vitt att nya kostnader och skatter kommer att minska lönsamheten för svenska företag med återinförd förmögenhetsskatt, höjd koldioxidskatt och en ny kilometerskatt m.m. De rödgröna vill bygga upp näringar på bidrag och program, istället för att stärka villkoren genom skatteslättnader och bättre incitament. Här är några exempel:
Ungdomsskatt införs
De rödgröna vill införa en ungdomsskatt som kommer att innebära en straffbeskattning för alla företag som har en anställd under 26 år. En straffskatt som skulle drabba fler än 600 000 sysselsatta ungdomar runtom i landet. Bara här i Lidingö innebär de rödgrönas ungdomskatt över 50 mkr kronor i ökade kostnader för företagen.
Sämre möjligheter till riskkapital
År 2007 avskaffade Alliansen förmögenhetsskatten eftersom den minskade företagens tillgång till riskvilligt kapital. Enligt Skatteverket flyttade svenskarna 500 miljarder till utlandet på grund av skatten. De rödgröna vill återinföra förmögenhetsskatten. Enligt deras budget ska förmögenhetsskatten inbringa 4 miljarder kronor till staten.
RUT- avdrag slopas
Servicebranschen, där många av framtidens arbetstillfällen håller på att växa fram, hotas nu av de rödgrönas förslag att avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster - RUT. Avdraget motverkar effektivt en svart sektor där många tidigare har arbetat utan avtalsenliga löner, pensionsavsättningar och försäkringar. Många barnfamiljer och äldre människor har med reformerna dessutom fått större möjligheter att få livspusslet att gå ihop. Undersökningar visar att 75 procent av alla som anställts i branschen under de senaste 6 månaderna kommer från arbetslöshet.
Mer regelkrångel och begränsningar för företagaren
Vänsteroppositionen vill åter ordentligt öka regelkrånglet för Sveriges företag. Det handlar bland annat om en översyn av lagstiftningen för företags och organisationers möjlighet att anlita bemanningsföretag. Den fria etableringsrätten ska rivas upp inom sjukvården och oppositionen vill även lagstifta om att det ska bli svårare för arbetsgivare att ha visstidsanställningar .
Kilometerskatten slår mot transportbranschen – och hushållen
Vänsterpartiernas föreslagna kilometerskatt drabbar alla branscher men särskilt de transportintensiva. En stor del av bördan hamnar slutligen på hushållen. Oppositionen räknar med att kilometerskatten ska inbringa 4 miljarder kronor till statskassan. Men för att nå detta måste skatten generera 5,6 miljarder kronor i intäkter på grund av bl.a. omkostnader. Den genomsnittliga lastbilen beräknas att få en kostnadsökning på drygt 70 000 kronor per år.
Höjd koldioxidskatt påverkar vår konkurrenskraft
Vänsterpartierna planerar att höja koldioxidskatten med 3 miljarder år 2011 och 5,1 miljarder kronor år 2012.
Risk för höjda arbetsgivaravgifter för äldre
Vänsteroppositionen har trots sitt valmanifest ännu inte lämnat besked om de kommer att återställa sänkningen av arbetsgivaravgifterna för äldre. Den 1 januari 2008 slopade Alliansregeringen den särskilda löneskatten för alla över 65 år. Det gjorde i ett slag att det blev mer förmånligt för företag att behålla och nyanställa äldre medarbetare, vilket gör att företag lättare kan växa. Detta gynnade särskilt företag med behov av erfaren kompetens och det gynnar alla de som efter 65 års ålder fortfarande vill arbeta.
Avvecklad kärnkraft leder till dyrare el
Basindustrin har stor betydelse för den lokala och regionala tillväxten i landet. 91 000 är anställda inom basindustrin. Utöver detta tillkommer många indirekt sysselsatta runt fabrikerna i nätverk av mindre företag för transporter, varor och servicetjänster. En tumregel som brukar användas är att en sysselsatt i industrin sysselsätter tre personer i någon annan bransch. Det innebär att basindustrin direkt och indirekt sysselsätter ca 400 000 personer.
Varje år köper våra skogs-, gruv-, stål-, och pappersföretag el för hisnande miljardbelopp. Till exempel innebär ett öres ökning av elpriset cirka 45 miljoner kronor i ökade kostnader för stålindustrin. Kärnkraften är en grundpelare för den svenska elförsörjningen med nära hälften av elproduktionen. Den hjälper till att hålla elpriserna nere och är nödvändig för långsiktigheten för industri. Fackförbunden har förstått det, liksom en klar majoritet av svenska folket. Vänsterpartierna vill avveckla kärnkraften och Miljöpartiet vill stänga 1-2 reaktorer redan under nästa mandatperiod.