den 9 februari 2012, 19:00:21
Fredrik Reinfeldt är värd för statsministrarna från de andra nordiska och baltiska länderna samt för premiärminister David Cameron från Storbritannien.
De ska bland annat diskutera idéer och förslag kring hur äldre lättare ska kunna ta plats på framtidens arbetsmarknad.
Att fler äldre behöver fortsätta i arbetslivet, betala skatt och konsumera om ekvationen skatter och välfärd ska gå ihop, är uppenbart. Arbetsgivarna måste då vara öppna för att anställa äldre och i samhällslivet måste vi lämna ungdomsfixeringen bakom oss. Min artikel från den 5 augusti 2008 tar upp dessa dagsaktuella frågor.
Hur är attityden i Sverige när det gäller äldre i arbetslivet och i vårt samhällsliv? Det är svårt att tänka sig att man i dagens svenska attitydklimat skulle acceptera så gamla kandidater som 61–åriga Hillary Clinton, 72–årige John McCain eller 79–årige Eric Kandel, forskare vid Columbia University. I USA kan en professor med rätt meritering erbjudas att tillträda en ny tjänst vid 67 år. I Sverige måste man lämna sin tjänst vid 67. Nobelpristagaren Arvid Carlsson förlorade sitt statliga forskningsstöd när han gick i pension.
I skolans kommunala värld finns ett stort antal obehöriga lärare och utanför ett antal pensionerade, ämneskunniga och behöriga. Finns det något pågående arbete för att påverka attitydklimatet och göra erfarenhet till en lika vägande merit som ungdom? För att i framtiden kunna klara Sveriges välfärdsambitioner måste fler arbeta. Den demografiska utvecklingen gör då att vi behöver fler äldre som väljer att stanna kvar i arbetslivet.
Som en del av moderaternas förnyelsearbete arbetar en grupp med att utveckla en politik för äldre där ett delområde handlar om fortsatt förvärvsarbete. I dialog med intresserade parter vill vi söka lösningar som kan skapa möjligheter för både arbetstagare och arbetsgivare att använda och ta vara på kunskap och erfarenhet.
Två viktiga reformer är redan genomförda: avskaffandet av den särskilda löneskatten för 70+ samt införandet av dubbelt jobbskatteavdrag för alla över 65. Vad vill då 60+ och 70+? Vill man bara låta sig företrädas av ett antal generationskamrater eller vill man själv vara med både i förvärvslivet och i beslutsfattandet?
Under det växande antal friska år efter pensioneringen som beskärs allt fler kan många tycka att det är roligt att fortsätta att bidra med kunskap och erfarenhet, men på villkor som ger större flexibilitet. Regelverket måste då kunna intressera arbetsgivarparten och stötta arbetstagaren. Men det gäller också för var och en av oss att gripa sig an attitydproblemet och arbeta för en förändring. Sverige behöver sina äldre inom samhällets olika sektorer. Marianne Watz riksdagsledamot (m), Stockholm, augusti 2008
