Linuz Aggeborn - Får det lov att vara lite perspektiv?

Pär Nuder - varför inte?

den 23 januari 2011, 13:10:00


Under de senaste månaderna har jag gått in i någon form av post-valrörelseperiod och har i ärlighetens namn inte varit så motiverad till att blogga. Nu när dammet har lagt sig efter sammandrabbningen i september är det måhända dags att återuppta den trevliga sysselsättningen igen.

Vad händer i politiken för tillfället? Svaret är nog tyvärr: Inte särskilt mycket. Oppositionen är rejält krossad och det ledande oppositionspartiets agerande efter valet kan väl närmast beskrivas som pinsamt. Att mitt eget parti når nya framgångar i opinionen medan S faller snabbt är näppeligen någon överraskning. Problemet är att det inte är bra för den politiska diskussionen. Granskningen av regeringens politik sköts för tillfället av ett knappt reformerat f.d. kommunistparti på vänsterkanten, ett gäng naiva söderhipsters vars partiledare är på väg ut samt allas vår favorit, herr främlingsfientlig populist, Jimmy Åkesson med entourage. Hurra!

Det kommer i ärlighetens namn kännas ganska bra när Socialdemokraterna i mars har valt en ny partiledare då man äntligen kan ta del av ett vettigt politiskt samtal igen. Frågan på allas läppar är dock vem partiets framtida ledare egentligen är. Kommer det bli Veronica Palm, Mikael Damberg, Sven-Erik Österberg eller varför inte Tomas Bodström?

Idag går flera tidningar ut med avslöjandet att Socialdemokraternas näste partiledare är ingen mindre är Pär Nuder. PÄR NUDER! Den supertråkige och okarismatiska gamle gråsossen?! Ungefär så tänker nog många. Men jag tänkte faktiskt komma till Pär Nuders försvar.

Socialdemokraternas problem är att medelklassen samt den arbetande delen av befolkningen har övergett partiet. Det finns en hel del representanter inom rörelsen, framförallt när det kommer till SSU och S-Studenter som helst vill se en vänsterkandidat. Någon som vågar prata "visioner". En sådan kandidat skulle måhända göra sig bra inom rörelsen, men när det kommer till att vinna val är det inte häri Socialdemokraternas lösning ligger. Om Socialdemokraterna ska kunna utmana Moderaterna behövs det en person som kan matcha Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i förtroende och seriositet. Tidigare har det pratas en hel del om Sven-Erik Österberg, men vem tror i ärlighetens namn att denne skogsarbetare och fackpamp som aldrig har satt sin fot på högskolan ska kunna locka tillbaka medelklassväljarna i storstaden?

Den så kallade arbetarklassen blir bara allt mindre och dessutom tycks den i allt större utsträckning gilla Moderaternas budskap. Att presentera en kandidat som går hem i de egna leden kommer inte att fungera. Professor Henrik Oscarsson skrev ett intressant inlägg om behovet hos S att locka till sig tjänstemännen samt de uppenbara problemen:

"Bland tjänstemän handlar det om saker som långa utbildningar, högskoleexamina, långvarig erfarenhet av ledarskap inom stora organisationer, goda språkkunskaper, internationella kontakter, erfarenheter av att ha jobbat utomlands, stora nätverk. Att vara prisbelönt, diplomerad, kunnig, effektiv arbetshäst gör inte saken sämre. Fyll gärna på listan! Min huvudpoäng är att tjugohundratiotalets tjänstemannameritokrati inte är helt kompatibel med den socialdemokratiska partimeritokratin. Det kan vara ett stort problem för Socialdemokraterna är att det finns ont om s-politiker i de egna leden som passar in på informations- och nätverkssamhällets gradbeteckningar. "


Låt oss därför återkomma till inläggets titel: Pär Nuder - varför inte?! Visst betraktas han som tråkig och okarismatisk, men det finns en annan framgångsrik politiker med liknande drag: Fredrik Reinfeldt. Sveriges statsminister är superpopulär hos svenska folket. Pär Nuder har troligtvis inte möjligheten att bli älskad, men kan kanske bli väldigt respekterad. Nuder är jurist, bosatt i Stockholm, har varit finansminister och har nyligen blivit anställd av Madeleine Albright. Kalla mig tokig, men jag tror detta kan bli en farlig motståndare.
_______
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Två korta noteringar

den 28 oktober 2010, 23:31:00

1. Den rödgröna skilsmässan skriver idag på DN-debatt där de föreslår en "ny" sjukförsäkring. Det nya består i att återgå till det gamla där det inte fanns några tidsgränser. Det "nya" består även av att enligt sann kvällstidningsmentalitet vilja utforma sjukförsäkringen utifrån enskilda fall. Fortfarande har oppositionen inte fattat att frågan är samhällspolitisk. Sjukförsäkringen är ingen bullmamma - utan en komplex samhällsekonomisk fråga där det huvudsakliga problemet är detta och inget annat: Sverige står inför en demografisk mardröm i framtiden. Hur kan vi då tillåta oss att arbetsföra människor inte arbetar?

2. Många kräver idag Sofia Arkelstens avgång, dock är väldigt få av dessa moderater. Sofia Arkelsten är Moderaternas partisekreterare och om det är någon som ska kräva hennes avgång är det vi. Men det gör vi inte av en mycket bra anledning. Vi anser nämligen att hon är rätt person på rätt plats.
_________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kristendom i skolan

den 13 oktober 2010, 17:26:00

Jan Björklund har kört över skolverkets förslag att inom ramen för religionsämnet studera samtliga världsreligioner lika mycket. Tack för det! Någon måtta får det faktiskt vara på somliga offentliga företrädares beröringsskräck med kristendomen.

Varför studerar vi svenska språket mer i den svenska skolan än engelska, franska, tyska, spanska, italienska...et cetera? Varför studerar vi mer svensk historia inom ramen för historieämnet än spansk, kinesisk eller amerikansk historia? Varför lägger vi större vikt vid att få eleverna att förstå det svenska politiska systemet än vid att studera det ryska? Varför lägger vi mer fokus på kristendomen inom religionsämnet än på buddhism, hinduism och judendom? Svaret på dessa frågor är helt självklart. Svenska språket, svensk historia, det svenska politiska systemet och kristendomen är centrala för att förstå det svenska samhället, våra traditioner, våra uppfattningar och våra institutioner. Att påstå att Sverige inte har påverkats av kristendomen och den kristna världsuppfattningen är urbota obildat.
______
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Superframgången som ledde till förlust

den 20 september 2010, 18:21:00

Måndagen den 20 september. Sverige ser idag annorlunda ut på många sätt. Riksdagsvalet är avgjort, men än är det inte helt färdigräknat. Först i slutet av veckan kan vi uttala oss om den exakta mandatfördelningen.

Dock vill jag såhär dagen efter valet skrivna ner några reflektioner från valrörelsen och om valresultatet. Sedan den 7 augusti när MUF hade valupptakt i Norrköping har jag jobbat med valet i en exponentiellt ökande takt. De sista veckorna har det blivit valarbete varje kväll och sedan i fredags har jag kampanjat för en Alliansseger dygnets alla timmar förutom när jag gick hem för att somna totalt utslagen. Att få vara med i en valrörelse är fantastiskt. Många, framförallt studenter, diskuterar politik inför valet och precis efteråt. Valmanifesten jämförs; man pratar om partiledarna och de senaste utspelen. Det är riktigt kul att samhällsintresset får sig ett rejält uppsving några veckor var fjärde år. Emellertid finns det här en insider- och outsiderproblematik för att använda lite ekonomiska termer. Om man är med i ett parti och ser valrörelsen inifrån har man per automatik ett helt annat perspektiv än den som enbart står bredvid som betraktare. Ett partiengagemang är det enda sättet är VERKLIGEN förstå hur politiken fungerar i Sverige - det har jag bara blivit alltmer övertygad om. Hur många statsvetenskapliga/nationalekonomiska/juridiska kurser du än läser kommer du aldrig helt förstå dig på politiken om du inte har varit inne och faktiskt gjort en insats. Att läsa DN/SvD/Fokus etc är ett utmärkt sätt att sätta sig in i de politiska frågorna, men det gäller att också betrakta inifrån.

Vi gjorde en helt fantastisk valrörelse. Ingen kan påstå någonting annat. Vårt uppsatta mål (som givetvis sätts en aning för högt för att alla ska ha någonting att kämpa för) uppnåddes - sånär som på 7000 röster. Målet var att Moderaterna skulle erövra 30 % av rösterna. Vidare skulle Alliansen tillsammans uppnå 50 % av rösterna och egen majoritet i riksdagen. Dessutom skulle Alliansen få egen majoritet i Uppsala kommun och i Uppsala landsting. Allt detta uppnådde vi - förutom att Alliansen fick 49.3 % av rösterna och inte 50 % riksdagsvalet. Trots detta gick Alliansen framåt sedan förra valet medan oppositionen backade. Det är nu dryga fem procentenheters skillnad mellan de rödgröna och Alliansen i riksdagsvalet. Vi hade all anledning att fira på valnatten. Den demokratiska enpartistaten har gått i graven. Socialdemokraternas gyllene era är förbi. Sverige valde framtiden. En borgerlig regering har blivit omvald.

Det är fantastiskt och det ska inte glömmas bort. Efter så oerhört hårt jobb förtjänar vi att vara stolta över vår insats. Vi vände ett 20 procentenheters underläge i opinionen för två år sedan till ett fem procentenheters överläge. Vi gjorde något historiskt.

Vi uppnådde alltså nästan våra mål. Skillnaden mellan 49.3 % och 50 % låter inte särskilt mycket. Tyvärr innebär det exakt allt. Trots enorma framgångar i valet och trots att de rödgröna går tillbaka så tappar Alliansen mandat i Sveriges riksdag. Fler har röstat på Alliansen denna gång än i valet 2006, men vi tappar ändå mandat och har inte längre majoritet i riksdagen. Det är i slutändan mandatfördelningen som avgör. Fyraprocentspärrens effekter har gjort sig påmind.

Sverige har länge varit förskonat från rasistiska populistpartier, men inte längre. Det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna har tagit plats i riksdagen och har redan gjort det parlamentariska läget osäkert. Det är förskräckligt. Partiet lockat väljare från samtliga etablerade partier och fick ungefär 5,7 % av rösterna. Man får vänta med att göra en analys, men här måste man kritisera de rödgröna. SD skulle aldrig någonsin ha fått 5,7 % av rösterna om inte det hade varit en ständigt spelteoretiskt tjat om SD under hela valrörelsen. De rödgröna låg efter i opinionen - egentligen ända sedan i juni i år. Det vi har upplevt de senaste veckorna är desperata försök från de rödgröna att koppla ihop SD med Alliansen. "Fredrik Reinfeldt har inte svarat på om han tänker samarbeta med SD" , hur många gånger har vi inte hört det? Det började egentligen redan förra hösten när Aftonbladet publicerade SD:s hatartikel mot muslimer och partiet fick ett uppsving i opinionen. De rödgröna krävde svar från regeringen. Reinfeldt sa redan då något mycket klokt. "Jag tänker inte gräva ner mig i spelteoretiska diskussioner om SD, eftersom detta enbart kommer gynna partiet" och sedan hänvisade han till ett partibeslut om att Moderaterna aldrig tänker söka stöd från Sverigedemokraterna. Men det räckte inte. De rödgröna tjatade vidare och ju närmare valet vi kom desto mer lyftes Sverigedemokraternas framtida ställning in i debatten från rödgrönt håll. Peter Eriksson gick till och med så långt att han hävdade att Reinfeldt nu har öppnat för samarbete med Sverigedemokraterna. Det Reinfeldt hade sagt var att han tyckte det var rimligt att det block av Alliansen och de rödgröna som blir störst får bilda regering ifall det är så att SD kommer in. Nu är valet avgjort. Alliansen blev största block och Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. Reinfeldt fick helt rätt och de rödgrönas tjat visade sig vara totalt fel. SD har gynnats av alla spelteoretiska resonemang och Reinfeldt gör nu precis som han hela tiden har lovat - han söker aldrig stöd från SD, men sitter kvar eftersom Alliansen blev största blocket. Förhoppningsvis kan Alliansen få till ett samarbete i någon form med Miljöpartiet. Exakt hur det kommer att se ut har jag ingen aning om.

Sverigedemokraterna hör inte hemma i Sveriges riksdag. Vi talar här om ett parti vars politik grundas på främlingsfientlighet. Dessutom är SD extremt oseriöst i ekonomisk bemärkelse. Partiets ekonomiska kalkyler där man dubbelräknar och trippelräknar kostnaderna av invandring och låter bli att lyfta in invandringens ekonomiska vinster har dömts ut. Igen och igen och igen. Men sådana argument spelar ingen roll. Människor som röstar på SD gör det inte för att de anser att partiets politik är genomtänkt och seriös. Sverigedemokraterna är det klassiska exemplet på ett oansvarigt missnöjesparti. Vi talar knappast om "the best and the brightest" när vi talar om Sverigedemokraterna. Den typiska SD-väljaren är en lågutbildad arbetslös man i glesbygden. Sverigedemokraterna bygger sin politik på felriktad bitterhet. Deras väljare är missnöjde i största allmänhet och i det läget är det lättast att bara skylla på invandrarna. Det har hänt förr i historien och i övriga delar av världen och det har nu hänt här i Sverige. Det är bara att beklaga. Nu gäller det att de seriösa partierna i Sveriges riksdag tar denna bitterhet på allvar, så att SD inte sitter kvar efter valet 2014. Detta får dock aldrig ske genom att vi ger efter för Sverigedemokraternas krav. Det är helt otänkbart.

En superframgång som ledde till en förlust helt enkelt. Känslorna på valvakan var minst sagt blandade. Aldrig har ordet bitterljuvt passat så bra för att beskriva en situation.

DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Expressen, Expressen, Expressen
_______
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det hade jag aldrig kunnat gissa

den 16 september 2010, 23:02:00

"Experter dömer ut Sverigedemokraternas valmanifest" lyder en rubrik i Expressen. "SD:s valmanifest döms ut som glädjekalkyl av ekonomer" lyder en annan rubrik i Aftonbladet.

Nejmen det hade jag aldrig kunnat gissa. Jag som trodde Sverigedemokraterna hade en genomtänkt politik. Attans också. Ska vi satsa 100 spänn på att jag får några kommentarer på det här inlägget om att etablissemanget är emot SD och att partiet " bara säger sanningen till skillnad från alla andra"

PS. Skönt citat av Jimmy Åkesson idag i Debatt: "Varför ska vi ha experter? Kan inte alla bara få lyssna på vad jag säger och sedan bestämma sig för om de håller med eller inte" - - - - > journalistisk granskning och kritiskt tänkande är inga ideal som faller SD i smaken.
_______
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sverigedemokraterna är osvenska

den 12 september 2010, 22:41:00

Sverigedemokraterna är i grunden ett främlingsfientligt missnöjesparti vars politik syftar till att misstänkliggöra människor från andra länder. Partiet använder etnicitet och kulturella skillnader för att skapa konflikter i samhället. Medan andra partier diskuterar integration talar Sverigedemokraterna om stängda gränser. Medan andra partier bejakar ett mångkulturellt samhälle talar Sverigedemokraterna om det typiskt svenska, utan någon som helst kritiskt diskussion om vad som faktiskt är svenskt. Tolerans och öppenhet är bland det mest svenska som finns. Just därför är Sverigedemokraterna extremt osvenska. När andra partier finansierar sina förslag skapar Sverigedemokraterna fantasikalkyler, vilka blir utdömda igen och igen av den ekonomiska expertisen, där både skatterna ska sänkas och utgifterna höjas genom att "dra-ner-på-muslimerna". Sverigedemokraterna gillar att vara martyrer och hävdar att de säger sanningen, när de i själva verket inte har någon koll på vare sig ekonomi eller ansvarstagande för Sverige. Om man tycker om Sverige röstar man inte på Sverigedemokraterna. Om man värnar om det typiskt svenska röstar man aldrig på Sverigedemokraterna. Om man tycker om Sverige röstar man på ansvarsfulla politiker - inte ett gäng vars stora mål är att synnas, att bråka och att skita i allt vad svenskhet heter.


__________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Operation lögn har inletts!

den 11 september 2010, 00:41:00

Jag tycker illa om bloggare och debattörer som titt som tätt häver ur sig att motståndarsidan börjar bli desperat. Jag tycker också rejält illa om de som hävdar att valet redan är avgjort. Valet är fortfarande helt öppet och därför gäller det att kämpa in i mål.

Men ibland måste man ändå få spekulera en aning kring motståndarnas beteende. Om man tittar tillbaka på vad de tre vänsterpartierna har lagt krutet på de senaste dagarna handlar det om att sprida ut lögner om Alliansens påhittade framtida samarbete med Sverigedemokraterna.

Vad har Reinfeldt sagt 1000 gånger vid det här laget? Jo, att det block som blir störst ska få bilda regering. Punkt slut! Det är en väldigt tydlig ståndpunkt. Oppositionen gillar dock att gräva ner sig i spelteoretiska funderingar och har inte nöjt sig med detta. Kan regeringen sitta kvar med passivt stöd från Sverigedemokraterna? För det första kan inget Alliansparti hindra att SD röstar för ett lagförslag i riksdagen. Detta skulle såklart kunna klassas som passivt samarbete, men det är som sagt ingenting man kan göra något åt. Om de rödgröna vill fälla en Alliansregering måste de kanske göra detta med hjälp av SD - något som vänsterkartellen inte helt har uteslutits. Dock bör vi sluta diskussionen här. Inget block vill samarbeta med Sverigedemokraterna - så enkelt är det. Att försöka påskina att Alliansen har en dold agenda är löjligt, osmakligt och ovärdigt. Om det vill sig så illa att SD kommer in i riksdagen måste man såklart lösa det på ett sådant vis att partiet inte får något inflytande samtidigt som vi får en handlingskraftig regering. Allt annat vore otänkbart.
_______
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Klumpigt SVT

den 3 september 2010, 12:10:00

Fredrik Reinfeldt frågades igår ut i SVT. Enligt min mening utsattes statsministern för den hittills hårdaste grillningen. Det är såklart bra. Om man är statsminister och ytterst ansvarig för den nuvarande regeringens politik ska man få tuffare frågor. Inget konstigt med det.

Det som däremot är häpnadsväckande är att SVT av misstag har använt en person som ingår i Socialdemokraternas valkampanj som ett exempel på en person som har blivit utförsäkrad ur sjukförsäkringen. Det tyder också på att S är duktiga på att föra in sitt budskap både här och där. Det gäller för oss att se upp. Det är vidare på sin plats att SVT: s journlister förbättrar sin granskning avsevärt.

Söndagskrönika: Glad kontra bitter

den 29 augusti 2010, 12:46:00

Valrörelsen är i full gång. Själv kampanjar jag nästintill varenda dag här fram till valet söndagen den 19 september. Redan nu på onsdag kan man börja förtidsrösta, vilket innebär att det är hektiska dagar med torgkampanjer, dörrknackning och en massa annat.

När man är aktiv i en valkampanj lägger man såklart märke till vissa saker. Vi i Moderata Studenter har tillsammans med MUF och Moderaterna såklart vår strategi för att nå ut till väljarna. Vi samkör dessutom en hel del med de andra partierna i Alliansen. Vad är det alltså som gäller i årets valrörelse?

För det första är dörrknackningen en metod som har slagit igenom. Med inspiration från Obamas presidentvalskampanj ska vi möta väljarna. Mindre stå och skrika på torg utan istället komma hem till väljarna och samtala. Det blir inga långa möten. Man frågar helt enkelt om personen som öppnar har några frågor om Moderaternas politik samt ifall det är något de vill att vi ska ta med oss till våra förtroendevalda. Vi frågar ifall de de har förtroende för regeringen et cetera. Förbluffande nog går det väldigt bra. Människor tycker att det är ett trevligt initiativ och ytterst få reagerar negativt. Många har frågor om någon sakfråga som de inte riktigt har greppat. Andra vill "tipsa" om något de tycker att vi har lagt för lite fokus på. Min känsla efter att ha knackat dörr här flera kvällar i rad är: Varför har vi inte gjort detta tidigare?

Moderaterna satsar alltså mycket på dörrknackning. Jag vet att Socialdemokraterna också gör det. Men vad är det få främst som skiljer oss från våra motståndare? Nu är jag knappast objektiv vad det gäller att recensera våra motståndares kampanjmetoder, men jag tänkte i alla fall göra ett försök.

Vi vet alla att Socialdemokraterna och SSU har enorma ekonomiska resurser. Vi på vår sida är alltid underdogs vad det gäller valkampanjer. Om vi har hyrt in en liten kampanjbil har sossarna hyrt in två stora jättebussar med tryck. Men det är inte här vi främst skiljer oss åt. Den stora skillnaden ligger i mötet med väljaren. I fredags kampanjade alla studentförbud på reccemottagningen här i Uppsala och skillnaden blev tydlig. Vi i Moderata Studenter hade massa blåa ballonger, vi spelade musik, vi delade ut nudlar med tryck för att göra reklam för vår valspurtskick-off. Syftet var såklart att värva medlemmar, men även att förmedla en positiv bild av oss själva. Alla som kom till universitetshuset välkomnades av oss till Uppsala. Stora leenden, glatt humör och positiv utstrålning är alltid våra ledord när vi kampanjar. Vi ska förmedla bilden att vi är ett roligt och trevligt gäng. Många vill prata politik vilket såklart är jättekul. Det kan även tilläggas att vi värvade en en hel del medlemmar under den timme reccemottagningen ägde rum. Men det är minst lika viktigt att väljarna ser på oss som "de där som alltid har kul och är trevliga mot alla". Vi jobbar precis på samma sätt när vi knackar dörr. Lättsam ton, aldrig angripa motståndarna och alltid önska en trevlig kväll innan dörren stängs. Det är ingen slump att vår kampanjhandling har titeln "Det viktigaste är att vara snäll".

Hur arbetar våra motståndare då? Givetvis skiljer det sig en aning mellan de rödgröna partierna. Ung Vänster/Vänsterns studentförbund är vår raka motsats. De är alltid arga. Jättearga! De tycker världen är fördjävlig efter fyra år med Alliansregeringen. Människor svälter, barn dör, pensionärer skjuts till döds och syndafloden är nära. Aldrig musik. Aldrig ett lättsamt leende. De är sammanbitna. Vet ni vad Ung Vänster har för huvudbudskap i sin valkampanj? På illröda ballonger har de tryckt "Festen är över". Just så! På affischer och roll-ups återkommer samma tema fast i kombination med "Det som är bra för överklassen är dåligt för dig". Ung Vänster åker faktiskt runt i Sverige just nu på en turné som beskrivs på här: "Fem festförstörare är ute på valturné landet runt". Kolla in www.slutpafesten.se. Ursäkta, men hur kan någonsin en sådan framtoning fungera? Festen är slut - innebär det att det har varit fest i fyra år, men nu är det slut på det roliga? Logiken är till och med dålig. Jag tror aldrig man värvar medlemmar eller lockar väljare genom att framstå som bittra och arga. Människor drar sig till de som har roligt och verkar trevliga. Att MUF är Sveriges överlägset största ungdomsförbund är ingen slump.


SSU och S-studenter har samma tendenser, men de är inte lika extrema. Dock är man fortfarande arga. Man är besvikna och blandar det hela med en hel del bitterhet. Har du någonsin sett Jutte Guteland glad i TV? Nej, hon är så arg att hon nästan kokar över. Aldrig ett skämt, aldrig ett lättsam ton. Gravallvarlig och superarg är det som gäller. Igår fick vi reda på att SSU hade varit och knackat dörr i samma område som vi skulle besöka senare på kvällen. En granne till en av oss ringde upp och berättade att de hade varit där. Han beskrev mötet som "läskigt". När han hade öppnat dörren hade några SSU: are bombarderat honom med utfall mot Alliansregeringen. Allt var skit. Sverige håller på och går under. Det var SSU:arna som hade stått för snacket och han hade lyssnat. Vi satsar istället på att prata så lite som möjligt och låta den vi möter istället få fråga och berätta vad han/hon tycker är viktigt. Olika metoder som sagt.


Valet är långt ifrån över. Vi får se vilka som har varit mest framgångsrika den 19 september.

_________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,



Valrörelsens viktigaste debattartikel: Det krävs en nationalekonom för att få slut på pensionärsgnället

den 18 augusti 2010, 16:00:00


Idag släpptes bomben. Äntligen några som talar klarspråk! På DN debatt skriver idag två respekterade nationalekonomer om beskattningen av pensionärerna och konstaterar att mycket av den politiska debatten idag utgår från ett faktafel. Vad är valrörelsens viktigaste fråga? Vilken väljargrupp får mest uppvaktning av politikerna? Pensionsfrågan och pensionärerna givetvis! Samtliga partier kommer flera gånger i veckan med nya löften till just pensionärerna. Pensionärer skraffbeskattas heter det. Pensionerna har sjunkit. Det är synd om pensionärerna. Jag har skrivit om detta tidigare och ärligt talat börjar jag bli riktigt trött på det förbannade gnället från Sveriges pensionärsorganisationer.

Vad är då huvudslutsatsen i DN-debattartikeln? För det första att pensionärer INTE beskattas hårdare än löntagare. Det är faktiskt precis tvärt om eftersom arbetsgivaravgiften är en skatt som bärs av löntagarna och inte av företagen. Pensionärer betalar mindre i skatt än de som arbetar. Jobbskatteavdraget har visserligen minskat klyftan, men fortfarande betalar de som jobbar mindre i skatt än pensionärerna.

För det andra påpekas det ofta att Sverige är det enda landet i världen som beskattar pension mer är förvärvsinkomst. Detta är något som ofta påpekas av den socialdemokratiska pensionärsorganisationen PRO. Återigen är detta helt felaktigt. Jämförelser mellan länder är svårt i detta fall eftersom skattesystem och pensionssystem ser olika ut i olika länder, men om man ändå ska försöka sig på en jämförelse verkar det snarare vara vanligare att lön beskattas hårdare än pension än tvärt om.

För det tredje. Pensionärer är ingen utsatt grupp. Här finns det dock ett viktigt undantag, nämligen de så kallade fattigpensionärerna. Dessa lever enbart på garantipension och har de ofta väldigt dåligt ställt. Men den stora majoriteten pensionärer är faktiskt rika. Medelförmögenheten för en pensionär ligger över en miljon kronor. Under mandatperioden har Alliansregeringen sänkt skatten för fattigpensionärerna, vilket jag tycker är rätt och riktigt. Men när valrörelsen nu närmar sig och politiker från båda lägren talar om att skatteklyftan mellan arbetstagare och pensionärer ska minska är det rent struntprat. Klyftan finns där - men till pensionärernas fördel.

För det fjärde. Ibland hör man vänsterpolitiker hävda att pension är uppskjuten lön. Återigen är detta helt felaktigt. Jag citerar ur en statlig informationsfolder om det svenska pensionssystemet:

"Begreppet uppskjuten lön har kommit att användas för att man inte skall kunna sänka skatten enbart på förvärvsarbete. Man menar att pensionsutbetalningarna i själva verket är arbetsinkomster fast de utbetalas långt senare i livet. I samband med folkomröstningen 1957 genomfördes avsteget från att fondera avsatta lönemedel. Man valde då på socialdemokratiskt initiativ att beräkna förmåner istället för att återspegla de faktiska lönebeloppen. Även dagens pensionssystem är till största delen ett fördelningssystem. Sverige har i formell mening aldrig behandlat pension som uppskjuten lön."

Eller för att uttrycka saken annorlunda: Det är dagens löntagare som betalar för dagens pensionärer. Vad har detta för implikationer? Jo, nämligen det att ifall fler arbetar i Sverige så kommer pensionerna stiga. Att sänka skatten för de som arbetar för att uppmuntra fler människor till mer arbete gynnar alltså i längden även pensionärerna.

Alltså: Kan vi sluta prata om straffbeskattning av pensionärer? Kan politikerna sluta smöra för pensionärsgrupperna in absurdum? Jag är väl inte dummare än att jag förstår att pensionärerna är en viktig väljargrupp med högt valdeltagande, men hela debatten och de politiska förslagen har börjat spåra ur. Det gäller främst de rödgröna, men jag är även kritisk mot Alliansen som har hoppat på pensionärståget.

_________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Nu är det igång

den 17 augusti 2010, 23:16:00

Man är på väg hem från en kompis och klockan är elva på kvällen. Vad möter man då om inte ett glatt kampanjgäng från Moderata Studenter som kör järnet i Snerikes klubbkö. Givetvis hjälper man till ett tag. Det märks sannerligen att det är valrörelse.

Jag kan också bjuda på kvällens bästa respektive sämsta reaktion.

Bästa: "Jag älskar er!!!" Ni är så jävla bra!!. Äääääääälskar er!!!

Nejmen tackar! Det är sådant man vill höra när man står och kampanjar.

Sämsta: Moderaterna?! Nej, jag vill inte ha något godis. Jag tror på medmänsklighet!

Haha, nejmen då ska du inte gå med lilla vän. Vi tror nämligen på barnamord och världskrig i vårt förbund. Suck!

Angående butlers i tunnelbanan

den 17 augusti 2010, 10:03:00



Hur tänkte ni nu kära socialdemokrater?!

???

den 16 augusti 2010, 22:16:00

Socialdemokraterna vill införa butlers i Stockholms tunnelbana. Bra där! Precis vad Sverige inte bör prioritera i dagsläget. En annan mycket smartare idé är RUT - skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Tyvärr vill de tre vänsterpartierna avskaffa avdraget som skapar jobb och som dessutom ger möjlighet till livskvalitet till ett billigare pris.

Vem skulle förresten vilja släpa ner sin smutsiga tvätt i tunnelbanan? Jag skrattade hela vägen till valkick-offen med Ung Allians i Uppsala. Sossarna börjar bli desperata. Butlers i tunnelbanan?! Realy?!
_______
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sänkt skatt...igen

den 15 augusti 2010, 00:57:00

Fredrik Reinfeldt har sommartalat. Talet innehöll en mängd olika prioriteringar som statsministern anser vara viktiga. Nu står det dock klart att det bestående huvudbudskapet verkar vara att skatterna ska sänkas - för dryga sex miljoner medborgare. Prioriteringen verkar vara rätt och riktig. Men Reinfeldt och Borg får passa sig. Moderaterna har med rätta ansetts vara ett siffernisseparti som aldrig kan sluta prata skattesänkningar. De ekonomiska frågorna är och förblir politikens grundplåt, men ibland kan det vara uppfriskande att höra om något annat också. Rättstryggheten, EU-frågorna, utrikespolitiken och kulturpolitiken - kan vi inte få höra något om det? Problemet är inte att Moderaterna vill sänka skatten. Problemet är att Moderaterna alltid vill prata om just det - att sänka skatten. Folk riskerar att tröttna.

Helsjukt

den 13 augusti 2010, 21:32:00

LO meddelade idag att de ska köra en kampanj för Socialdemokraterna. Kampanjen består av bilder på Alliansens partiledare med undertexter såsom "helsjukt" och "dunderdumt". Här kan man göra ett antal observationer:

1. LO klagar titt som tätt på att samarbetet med regeringen fungerar dåligt. Man kan ju verkligen undra varför. Kan det kanske handla om att LO slampar ut sig och sina medlemmars miljoner till S och nu dessutom bedriver negativ kampanj utan Guds like med tillhörande personpåhopp?

2. En mer total sammanblandning mellan ett politiskt parti och ett särintresse får man nog leta efter. Wanja Lundby Wedin sitter i SAP: s verkställande utskott.

3. Det totala stödet från LO till Socialdemokraterna uppgår enligt beräkningar till dryga 600 miljoner kronor ifall man räknar in all gratis arbetskraft LO ställer till Socialdemokraternas förfogande.

Detta är det helsjuka i sammanhanget.

________
Knuff

Arbetslinjen kontra...komplex?

den 13 augusti 2010, 13:47:00

Man måste som arbetsgivare planera inför framtiden. Allt annat vore väl konstigt. Det gäller att titta på marknadens efterfrågan för just din vara/tjänst. Precis detta har nu företagen inom RUT-sektorn börjat göra. De skissar på två tänkbara scenarion: 1. RUT-avdraget blir kvar efter valet i och med att Alliansen blir omvald, 2. De rödgröna vinner och avskaffar RUT. Aldrig tidigare har väl en branschs framtid hängt så mycket på ett valresultat.

Branschorganisationen Almega har givetvis ett incitament att hävda att jättemånga kommer att bli arbetslösa ifall RUT-avdraget försvinner. De exakta siffrorna kan givetvis alltid diskuteras, men att jobb kommer att försvinna är självklart. Almega uppskattar att omkring hälften av jobben inom sektorn försvinner ifall de rödgröna river upp RUT, vilket alltså skulle motsvara ungefär 5500 arbetstillfällen. Enstaka företag har redan börjat upprätta varsellistor för att vara beredda. Kom ihåg att Mona Sahlin var beredd att köpa Saab (en riktig förlustaffär) för att rädda 3000 jobb så sent som för två år sedan.

Vi i Alliansen tror på arbetslinjen. RUT har möjligtgjort att svaga grupper på arbetsmarknaden har fått möjlighet att få den där första viktiga arbetserfarenheten. Dessutom har det gjort svarta jobb vita och på så vis skapat trygghet för de anställda inom denna bransch. Men om det rödgröna vinner är det alltså slut på det roliga. RUT ska bort av skäl som fortfarande är svårförstådda. Argumenten från de tre vänsterpartierna har ofta en slagsida mot "vi-har-komplex"-tankegångar. Arbetarklassen ska inte städa hos tanterna på Östermalm. Klasskamp hit och klasskamp dit. Visst har vi hört det förr? Vad tycker de anställda själva? Anser de att de är förtryckta? Det verkar spela mindre roll. Att det knappast enbart är tanter på Östermalm som köper RUT-tjänster verkar inte heller bekomma vänsterexperimentet. Argumenten blir bara än mer konstiga med tanke på att prognoserna pekar på att RUT om några år troligtvis inte kommer kosta staten någonting eftersom sysselsättningsökningen uppväger kostnadnen för skattebortfallet. 75 % av de nyanställda inom RUT-sektorn kommer direkt från arbetslöshet.

Om några veckor avgörs det. Rösta för arbetslinjen!

Ta inte ut någon seger än!

den 12 augusti 2010, 16:42:00

Alliansen är rökt. Det var statsvetarprofessorn Sören Holmbergs stalltips för ett par år sedan. Nu när det är lite drygt en månad kvar till valet leder Alliansen med knappt tre procentenheter i professor Henric Oscarssons poll of polls:

M: 32.5
C: 4.7
FP: 6.4
KD: 5.7
V: 5.3
S: 30.6
MP: 9.9
SD: 4.1
ÖVR: 0.6

ALLIANSEN: 49.3
RÖDGRÖNA: 45.8


Om vi tittar på oddsen hos de stora vadslagningsfirmorna ser vi i dagsläget att en alliansseger genomgående har lägre odds än en seger för de rödgröna, vilket såklart också är roligt:

Noxwin 1,80 mot 1,95
Ladbrokes: 1,80 mot 1,90
Nordicbet: 1,85 mot 1,85
Paf: 1,70 mot 2,05
Raybet: 1,74 mot 1,89
Unibet: 1,65 mot 2.05
Betsson: 1,67 mot 2,00


Sören Holmberg grämer sig nog en aning för det där uttalandet. Men samtidigt uttalade han sig bara utifrån historiska trender och då såg Alliansen faktiskt ut att vara just rökt. Det opinionsmässiga underläget var helt enkelt för stort. Förklaringen ligger givetvis i att väljare är mer rörliga och mindre trogna sina gamla partier i dagsläget. Den klassiska klassröstningen spelar en allt mindre roll och svängningarna i opinionen kan bli relativt stora i och med att endera blocket lyckas mobilisera just "sina" väljargrupper.

Visst är det kul när man leder. Men vi på den borgerliga kanten får under inga som helst omständigheter tro att vi har vunnit. Vårt övertag beror i stor utsträckning på att vi har lyckas mobilisera våra väljargrupper, medan framförallt de socialdemokratiska väljarna än så länge inte har lämnat sofflocket, vilket jag är övertygad om att de kommer att göra ju närmare valdagen vi kommer. Dessutom ligger vårt övertag nästintill innanför den statistiska felmarginalen, vilket på ren svenska betyder att skillnaden mellan blocken lika gärna kan vara exakt noll. Det kan till och med vara så att de rödgröna leder - fast då väldigt knappt. Därför mina vänner får sådana här opinionsundersökningar enbart vara ytterligare motivation för att jobba ännu hårdare. Allt annat vore dumt.

Vem ska stoppa oss?

den 8 augusti 2010, 14:00:00


Idag är jag riktigt trött. Helgen har spenderats i Norrköping på MUF: s valupptakt som fortsatte långt in på natten. 1300 fantastiska muffare hade åkt från hela Sverige för att uppleva detta historiska ögonblick - när vi börjar slutkampen på vår resa för framtiden, för jobben och för fyra år till för Alliansregeringen. Fredrik Reinfeldt var där och mottogs som en rockstjärna. Anders Borg såklart han också. Per Schlingmann, Ulf Adelsohn och Niklas Wykman. Men framförallt var Uppsaladistriktet där! Nu börjar valrörelsen på riktigt. Och vi kommer att vinna! För vem skulle egentligen kunna stoppa oss?

Kärleken till FN

den 1 augusti 2010, 16:18:00

När jag gick i lågstadiet anordnades det en gång om året en FN-dag. Vi ritade fredsduvor. Fröken pratade om hur bra FN var. Utan FN skulle det vara ännu mer krig än vad det redan är och krig vill vi väl inte ha, eller hur?

Nej, krig vill vi inte ha. Men vurmandet i Sverige för FN kan ibland ta sig smått sjukliga uttryck. Fredrik Segerfeldt skrev igår en spännande och läsvärd debattartikel på SvD brännpunkt angående FN-systemet brister.

"Det är inget nytt att organisationen (FN) karakteriseras av inkompetens, slutenhet och korruption. På kontoret i New York sitter mängder med sysslolös personal med mycket hög lön. Korrupta stater använder jobb i FN som belöning till lojala klienter. En del av personalen är också spioner åt sina hemländer. FN drabbas återkommande av skandaler som knappt nämns i svensk debatt eller media. För några år sedan avslöjades att UNDP slussat miljarder dollar till Nordkoreas Kim Jong-Il. Häromåret gav UNESCO pris till Hugo Chavez för att hans bidrag till sammanhållningen i Latinamerika. I olja-för-mat programmet till Irak stals miljontals dollar. Att FN-personal i fält utnyttjar de människor de är satta att skydda är legio."

Problemet med den svenska debatten är att FN: s brister väldigt sällan lyfts fram. FN har fått rollen som en god och snäll organisation som är lösningen på all världens elände. Tyvärr fungerar dock inte FN såsom man skulle önska. Just av den anledningen tror jag att politiker främst från vänsterkanten ganska lätt kan hävda att FN ska vara Sveriges viktigaste internationella arena - inte EU. Väldigt få i Sverige är medvetna om organisationens tillkortakommanden. Jag kan även inte annat än hålla med Segerstedt när han skriver att FN, utöver alla tidigare nämnda fel och brister, är skapad utifrån en tanke som är högst tveksam:

"Allra värst är dock de grundläggande strukturfel som organisationen lider av: universalitets- och likställighetsprinciperna. Det vill säga idéerna om att alla stater ska vara med, och att alla stater ska ha lika mycket värde. Detta oavsett om de styrs av diktaturer som mördar sin egen befolkning eller av demokratisk tillsatta ledare som folket kan utkräva ansvar av och avsätta. Endast 46 procent av FN:s medlemsstater klassas som politiskt fria.Det vore kanske inte så farligt om FN bara var en diskussionsklubb. Så är dock inte fallet. I stället är FN den internationella rättens främsta källa. Det är som att över hälften av ledamöterna i Sveriges riksdag skulle vara nominerade av landets Hells Angelsklubbar. Hur legitim skulle en sådan rättsordning vara?"

När ordvalet har betydelse

den 25 juli 2010, 12:50:00

Jag betraktar mig inte som nyliberal. Jag anser inte heller att skatt är stöld. Däremot kan jag reagera mot ordvalet hos rödgröna politiker när de debatterar ekonomisk-politiska frågor och då främst uttrycket "regeringen har slösat bort pengar på skattesänkningar". Från och med nu och fram till valet kommer detaljfrågor debatteras. Den kommer vara skattesatser hit och bidragsnivåer dit. Därför kan det vara uppfriskande att ibland fundera lite kring de mer bakomliggande synsätten på samhället och medborgarnas pengar.

Låt oss vara på det klara med att följande resonemang är strikt teoretiskt och har egentligen inte mycket att göra med regeringens respektive oppositionens faktiska förslag. Här kommer istället ordvalen stå i centrum. En liten fundering kring själva diskursen som det så vackert heter.

Kan man då hävda att det slösas bort pengar genom skattesänkningar? Den frågan kan enbart besvaras med en följdfråga, nämligen: Vems är pengarna från första början? Min personliga åsikt och övertygelse är att tillgångar, om vi nu ska använda ett brett ordval, tillhör människorna. Tillgångarna tillhör medborgarna helt enkelt. Det kan här röra sig om lön, förmögenhet eller andra fasta tillgångar. I grund och botten är detta såklart en fråga om äganderätten. För mig är äganderätten helt central och ingår i det så kallade kittet av liberala rättigheter som jag anser är absoluta. Människan har makten över sin egen kropp och på så vis också i förlängningen det kroppen har skapat. Äganderätten och beskyddandet av denna är dessutom helt essentiell för själva grundfundamentet i marknadsekonomin.

Om man har min grundsyn på äganderätten blir det tämligen svårt att ens hävda att det går att slösa bort pengar på skattesänkningar. Resonemanget baseras på grundtanken att i ursprungstillståndet finns det ingen stat och inga skatter. Människor äger det de äger och den gemensamma välfärdsstaten är icke-existerande. Jag försvarar inte det här ursprungstillståndet. Jag är som sagt inte en fundamentalistisk nyliberal som anser att alla skatter borde avskaffas. Däremot konstaterar jag att detta likväl är ursprungstillståndet och det är utifrån detta vi måste förhålla oss. Varför har vi då skatter? Jo, inkomsterna vi får in via skatten kan nämligen användas för gemensamma utgifter på ett sådant sätt att det kommer hela samhället till gagn. Nyttan för hela samhället ökar ifall vi finansierar vissa verksamheter gemensamt. Tanken är mycket riktigt till viss del paternalistisk. Men man kan trots detta inte hävda att det slösas bort pengar på skattesänkningar. Man kan nämligen inte slösa genom att låta bli att stjäla som nyliberaler lite underfundigt brukar formulera det. Här har de faktiskt en poäng. Genom att ursprungstillståndet är att människor äger sina egna tillgångar kan man aldrig hävda att det är slöseri att låta dem behålla en större andel av det som rättmätigt är deras från första stund.

Om man ändå vill använda uttrycket "slösa bort pengar på skattesänkningar" måste man ha en annan grundsyn på äganderätten. Den andra utgångspunkten är den att staten äger alla tillgångar och allting som produceras. Om man utgår från att det är staten som per se har rättigheten till allting och att medborgarna mest får "fickpengar" genom att skatten inte är 100 % kan man såklart argumentera för att det slösas med skattepengar. I det fallet är ju en skattesänkning inte främst att betrakta som en avsaknad av inkomst utan istället som en utgift - en gåva till medborgarna.

Vad vill jag ha sagt med detta? Egentligen inte särskilt mycket mer än att jag tycker Socialdemokraterna och Miljöpartiet använder en argumentation som inte riktigt är logisk. De här två partierna erkänner trots allt den privata ägnaderätten och menar inte att staten borde vara absolut och på så vis borde de inte använda ovan nämnda uttryck. Rent logiskt alltså.

Detta var en teoretisk fundering. I verkligheten är såklart allting mycket mer komplicerat, men vi lämnar den keynesiska stimulanspolitiken, budgettaken och de statliga kommunbidragen för den här gången.
__________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Linuz Aggeborn
En politisk blogg med borgerlig utgångspunkt skriven av Linuz Aggeborn, student och styrelseledamot i MUF Student Uppsala

Besök bloggen >>

Kontaktuppgifter Tel: 08 - 676 80 00   Mail info@moderat.se   Adress Stora Nygatan 30, Box 2080, 103 12 Stockholm   Webbmaster webmaster@moderat.se