Gösta Bohman
Gösta Bohman var partiordförande 1970-81. Han var född den 15 januari 1911 i Stockholm och dog den 12 augusti 1997 i Stockholm. Föräldrar var disponenten Conrad Bohman och Berta Bohman, f. Gabrielsson. Gösta Bohman gifte sig 1939 med förste bibliotekarien Gunnel Mossberg (1913-94). De fick barnen Inger (f. 1942), Kajsa (f. 1943), Johan (f. 1945), Mia (f. 1953) och Lotta (f. 1955).
Gösta Bohman blev reservofficer i artilleriet 1932. Han blev jur. kand. vid Stockholms högskola 1936 och gjorde tingstjänstgöring 1936-39. Därefter var han anställd vid Stockholms byggmästareförening 1939-42. 1942 anställdes han vid Stockholms handelskammare, där han blev vice VD 1948-70. Gösta Bohman var ekonomiminister i två regeringar: 1976-78 och 1979-81.
1961-63 var Gösta Bohman ordförande i Stockholmshögerns förbund och 1965-70 var han förste vice partiordförande.
Han var riksdagsledamot i andra kammaren 1958-69 och i första kammaren 1970. 1971-91 var han ledamot av enkammarriksdagen. Han representerade hela tiden Stockholms stad.
Skrifter: Inrikes utrikespolitik, 1970. Alle mans rätt, ingen röd våg i det gröna (tillsammans med Sture Lindmark), 1973. Tankar om mitt Sverige, 1974. Tankar och tal, 1979. Kurs mot framtiden, 1981. Så var det, 1983. Maktskifte, 1984. I lä av en sjöbod, 1985. Återupprätta rättsstaten (tillsammans med Aleksander Peczenik), 1987. Vad kan medborgaren göra?, 1987. Sagan om Gunnel, 1990. Sundskär – en övärld i havsbandet, 1993. I världskrigets skugga, 1996.
Minnesbok om Gösta Bohman: Till minne av Gösta Bohman, 1997.
Gösta Bohman
Gösta Bohman var partiordförande 1970-81. Han var född den 15 januari 1911 i Stockholm och dog den 12 augusti 1997 i Stockholm. Föräldrar var disponenten Conrad Bohman och Berta Bohman, f. Gabrielsson. Gösta Bohman gifte sig 1939 med förste bibliotekarien Gunnel Mossberg (1913-94). De fick barnen Inger (f. 1942), Kajsa (f. 1943), Johan (f. 1945), Mia (f. 1953) och Lotta (f. 1955).
Gösta Bohman blev reservofficer i artilleriet 1932. Han blev jur. kand. vid Stockholms högskola 1936 och gjorde tingstjänstgöring 1936-39. Därefter var han anställd vid Stockholms byggmästareförening 1939-42. 1942 anställdes han vid Stockholms handelskammare, där han blev vice VD 1948-70. Gösta Bohman var ekonomiminister i två regeringar: 1976-78 och 1979-81.
1961-63 var Gösta Bohman ordförande i Stockholmshögerns förbund och 1965-70 var han förste vice partiordförande.
Han var riksdagsledamot i andra kammaren 1958-69 och i första kammaren 1970. 1971-91 var han ledamot av enkammarriksdagen. Han representerade hela tiden Stockholms stad.
Skrifter: Inrikes utrikespolitik, 1970. Alle mans rätt, ingen röd våg i det gröna (tillsammans med Sture Lindmark), 1973. Tankar om mitt Sverige, 1974. Tankar och tal, 1979. Kurs mot framtiden, 1981. Så var det, 1983. Maktskifte, 1984. I lä av en sjöbod, 1985. Återupprätta rättsstaten (tillsammans med Aleksander Peczenik), 1987. Vad kan medborgaren göra?, 1987. Sagan om Gunnel, 1990. Sundskär – en övärld i havsbandet, 1993. I världskrigets skugga, 1996.
Minnesbok om Gösta Bohman: Till minne av Gösta Bohman, 1997.