» Ger globaliseringen ökade problem och klyftor i världen?
Nej. Det är istället så att alltfler människor kan dra nytta av en mer öppen värld. Inte minst utvecklingsländer är förtjänta av så öppna gränser som möjligt för att förbättra den egna ekonomin och stimulera människors innovationsförmåga och möjligheter att skapa bättre levnadsförhållanden för sig själv och andra. I kombination med en demokratisk utveckling och stärkt rättsstat kan globaliseringen bidra till att många utvecklingsländer snabbare kan komma ikapp de utvecklade länderna.
Det är dock riktigt att det bland vissa finns en misstro mot globaliseringen och den ökande konkurrensen. Det ligger i sakens natur att den förändringskraft som globaliseringen utgör också utmanar den befintliga makten liksom de i dag etablerade samhällsstrukturerna. Inte minst världens kvarvarande diktaturer kan uppfatta globaliseringens förändringskraft som ett hot mot det egna slutna samhället.
» Hur kan Moderaterna i Europaparlamentet samarbeta med partier som regerar med stöd från extremhögern?
Vi samarbetar inte med något extremistiskt eller invandrarfientligt parti i Europaparlamentet.
För oss moderater är det självklart att bara samarbeta med partier som delar våra grundläggande åsikter om frihet och demokrati. Vi blandar oss dock inte i andra länders inrikespolitik, precis som vi inte vill att andra länder ska blanda sig i vår.
» Hur ser Moderaterna på arbetskraftsinvandring?
Behovet av arbetskraftsinvandring till Sverige är stort. Inom EU pågår också ett arbete för ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring. Regler om arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft, i form av ett Blåkort liknande USA:s Green Card, är föremål för diskussion.
Vi välkomnar detta men anser samtidigt att det inte enbart är högkvalificerad arbetskraft som behövs. För att EU ska kunna konkurrera med andra regioner som möter samma demografiska utmaningar, bör det vara efterfrågan på arbetskraft som ska vara styrande snarare än om en person bedöms vara högkvalificerad eller inte.
» Hur ser Moderaterna på byråkratin inom EU?
Moderaterna tycker att EU bara ska ägna sig åt sådant som medlemsländerna inte kan genomföra bättre på egen hand. Detta är ett sätt att säkerställa att EU:s skattepengar alltid används på ett effektivt sätt.
Moderaterna anser att EU inte ska ägna sig åt detaljregleringar som försvårar för företag, människor eller deras idéer att röra sig över gränserna. Vi driver därför frågan om att minska regelbördan för företagen med 25 procent till 2012 hårt. Vi tycker även att den gemensamma jordbrukspolitiken bör minskas i omfattning då den står för en stor del av byråkratin och mer än hälften av EU:s budget.
» Hur ser Moderaterna på den s.k. Lavaldomen och de lagändringar som gjorts med anledning av domen?
Hösten 2004 genomfördes en blockad mot ett skolbygge i Vaxholm. Det så kallade Vaxholmsfallet - numera titulerat Laval- väckte en livlig debatt som i grunden handlar om den fria rörligheten i EU i förhållande till fackföreningarnas rätt att vidta stridsåtgärder. Saken rör inte minst villkor och spelreglerna för de cirka 2000-3000 utstationerade arbetstagare som verkar i Sverige.
Moderaterna ser positivt på att företag och människor rör sig över gränserna. Lika viktigt är att arbetstagare från andra länder, som kommer till Sverige för att jobba, alltid gör det till goda arbetsvillkor. Vi vill inte ha ett Sverige där lönedumpning är ett konkurrensmedel eller där människor på andra sätt riskerar att fara illa. Tillskillnad från flera andra medlemsstater så regleras svenska arbets- och anställningsvillkor ofta genom kollektivavtal och inte genom lagstiftning. Detta särdrag för den svenska arbetsmarknadsmodellen är något som vi anser viktigt att bevara.
EG-domstolens dom i det så kallade Lavalmålet ifrågasätta inte den svenska modellen. Både företag och människor från andra EU-länder som kommer hit måste följa våra spelregler, inklusive möjligheten att kräva kollektivavtal. Det som EG-domstolen uttalade i det så kallade Lavalmålet var att svenska Byggnads inte hade rätt att kräva att ett lettiskt byggföretag skulle tillämpa just svenska Byggnads kollektivavtal vid bygget av en skola i Vaxholm utanför Stockholm. Dessutom hade EG-domstolen synpunkter på svårigheten för utländska företag att få information om vilka löner som ska gälla vid arbete i Sverige. Domstolen ifrågasatte dock inte rätten att kräva kollektivavtal av ett utländskt företag som utför arbete i Sverige. De rättigheterna stärks dessutom med Lissabonfördraget.
Regeringen presenterade i våras ett lagförslag med anledning av lavaldomen som trädde i kraft den 1 april 2010. Lagändringarna som är gjorda visar att det går att förena den svenska arbetsmarknadsmodellen med gällande EU-rätt. I korthet innebär den nya lagen, s.k. Lex Laval:
- Svenska kollektivavtal kommer alltjämt bilda normen för regleringen av anställnings- och arbetsvillkor för utstationerade arbetstagare. Det blir alltjämt de fackliga organisationerna som får rollen att övervaka arbetsmarknaden och se till att utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige tillämpar skäliga villkor på sina arbetstagare.
- Arbetsmiljöverket ges en tydligare roll när det gäller att informera om vilka villkor och krav som kan ställas vid utstationering i Sverige. Arbetstagarorganisationerna ges också en skyldighet att till verket ge in sådana villkor som man avser att kräva av utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige.
- För att en stridsåtgärd ska få vidtas mot utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige krävs (1) att de villkor som krävs motsvarar villkoren i ett centralt kollektivavtal som tillämpas på motsvarande arbetstagare i samma bransch i Sverige. (2) att villkoren är av minimikaraktär och ingår i den s.k. hårda kärnan i utstationeringsdirektivet (som lön, semester, arbetstid), (3) att arbetsgivaren inte visar att de utstationerade arbetstagarna redan har sådana villkor som följer av ett centralt svenskt branschavtal.
» Hur ser Moderaterna på EU-parlamentarikernas förändrade ersättningsregler?
Vi tycker att det är bra att nya regler har trätt i kraft 2009 i och med den nya mandatperioden för Europaparlamentet. Genom de nya villkoren får alla ledamöter samma arvode.
Moderaterna tycker att det är principiellt viktigt att ledamöterna betalar skatt hemma i Sverige, i deras egen valkrets, precis som alla andra svenskar. Vi välkomnar även den förändring av systemet som innebär att parlamentarikerna får ersättning för sina faktiska kostnader istället för ett schablonbelopp.
» Hur ser Moderaterna på EU2020-strategin?
EU 2020 strategin är EU:s uppföljning till Lissabonstrategin som togs 2000 och som hade som sitt (mest kända) mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin år 2010. Mycket i Lissabonstrategin var bra men har inte följts upp av medlemsländerna.
EU 2020 strategin presenterades i mars 2010 av Kommissionen men konsultationer med alla medlemsländerna om hur målen för strategin ska formuleras pågår. Strategin kommer att tas på toppmötet med EUs stats- och regeringschefer 17-18 juni 2010. Strategin spänner över en mängd områden, arbetsmarknad, konkurrenskraft inre marknad, konsumentmakt, miljö, regelharmonisering och handelshinder till tredje land.
Moderaterna anser att EU2020 bör prioritera ökade satsningar på forskning och utveckling. Innovationsdriven tillväxt är centralt för att Europa ska klara en tilltagande internationell konkurrens.
Vi vill prioritera jämställdhet i EU 2020-strategin. Europas kanske viktigaste tillväxtpotential ligger i att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och om att främja kvinnors entreprenörskap.
En inkluderande europeisk arbetsmarknad kännetecknas av ökad rörlighet och en effektiv matchning mellan jobbsökare och arbetsgivare. En EU 2020 strategi bör prioritera fortsatt integration på tjänste- och arbetsmarknadsområdet.
» Hur ser Moderaterna på EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik?
Vi anser att Sverige har en viktig roll att spela i EU:s säkerhetspolitiska samarbete för att främja fred och frihet. Sverige bör vara med i det säkerhetspolitiska samarbete där också våra grannar i Norden och kring Östersjön deltar.
Det är ett samarbete som ger Sverige större möjligheter att värna de demokratiska värden som vi tycker är viktiga. Genom att ingå i samarbetet kan vi dessutom bidra till att stärka den viktiga transatlantiska länken.
Lissabonfördraget, som trädde i kraft 1 december 2009, förstärker EU:s gemensamma utrikespolitik och ger EU möjlighet att verka som en positiv kraft i resten av världen. Förutsättningarna för att EU ska kunna föra en effektivare och tydligare gemensam utrikespolitik förbättras. Bland annat genom den permanenta representanten för utrikespolitik som gör det enklare för EU att tala med en röst gentemot resten av världen.
Fördraget stärker också EU:s främsta utrikespolitiska instrument, den fortsatta utvidgningen av unionen. Detta eftersom det nya fördraget gör det praktiskt möjligt att hantera ett EU med ett fortsatt växande antal medlemmar. Samtidigt innebär inte Lissabonfördraget att medlemsstaterna förlorar inflytande över sin utrikespolitik, då alla länder behåller sin vetorätt över viktiga utrikespolitiska beslut som EU fattar.
» Hur ser Moderaterna på olaglig fildelning inom ramen för EU:s lagstiftning?
Upphovsrätten ska respekteras även på Internet. Sverige bör inom EU verka för att det blir en rimlig balans mellan skyddet för upphovsmännens egendom och den personliga integriteten i frågor som rör olaglig fildelning.
Moderaterna vill att vi ska ha tydliga spelregler så att branschens olika aktörer kan ta tillvara de otroliga möjligheter som den kreativa sektorn och teknikutvecklingen ger. Vi öppnar även upp för att rättighetsinnehavarna ska kunna använda civilrättsliga åtgärder, till exempel begära att ett intrång ska upphöra. Detta genom att ge rättighetsinnehavaren rätt att efter prövning av domstol få ut uppgifter om vem som finns bakom den IP-adress som begått ett intrång.
Branschen måste ta sin del av ansvaret och fortsätta utveckla attraktiva och prisvärda lagliga alternativ. Vi vill inte skydda föråldrade affärsmodeller utan värna upphovsrätten, även i den digitala miljön.
» Hur ser Moderaterna på skattenivåerna för pensionärer bosatta i utlandet?
Moderaterna har under mandatperioden i flera led sänkt skatten för pensionärer. Pensionärer bosatta i utlandet kan välja att betala vanligt skatt eller särskild inkomstskatt (SINK). Vi har förståelse för att pensionärer som valt att betala SINK inte upplever att de har fått skattesänkningar i samma utsträckning. För de med högre inkomster, är det dock generellt sett förmånligare att betala SINK än vanlig skatt. För att omfattas av de inkomstskattesänkningar som alliansregeringen gjort under mandatperioden, måste man välja att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen. Det innebär att den som bor utomlands, är över 65 år och som väljer att betala inkomstskatt också får det förhöjda grundavdraget. För nästa mandatperiod har alliansen som ambition att sänka den särskilda inkomstskatten när en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget genomförs.
» Hur vill Moderaterna bekämpa terrorism och kriminalitet?
Brottslighet ska aldrig tolereras, oavsett var det förekommer. Moderaterna vill ge EU bättre verktyg för att kunna vinna kampen mot kriminalitet och terrorism.
När brottslingarna kan röra sig fritt över nationsgränserna krävs även att polisen och åklagarna i olika länder kan samarbeta utan att tyngas ned av onödig byråkrati. Därför vill moderaterna förbättra utbytet av information mellan medlemsländerna. Det kan till exempel handla om att försöka identifiera ett DNA-spår som har påträffats vid en mordplats eller undersöka om en misstänkt person också förekommer i utredningar i andra medlemsländer.
Moderaterna ställer sig bakom förslaget till det så kallade Prümfördraget. Det syftar till att underlätta informationsutbyte, gemensamma insatser för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och förebygga brott.
» Hur vill Moderaterna bidra till att EU blir mer öppet och att medborgarna får en demokratisk insyn?
Moderaterna fortsätter att driva på för att EU ska bli mer öppet. Öppenheten är det bästa sättet att bekämpa korruption och oegentligheter.
Moderaterna är väldigt positiva till Lissabonfördraget som innebär en rad viktiga reformer för att förbättra öppenheten och demokratin i EU-samarbetet. Det folkvalda Europaparlamentets inflytande ökar och Sveriges riksdag får en tydlig roll i att bevaka att närhetsprincipen följs.
Fördraget fastslår att man tydligare ska avgöra om ett beslut ska fattas på EU-nivå eller i varje enskilt medlemsland. Kommissionen ska även hålla samråd med det civila samhället innan ett nytt lagförslag läggs fram.
» Kan EU:s utvidgning främja freden?
Den fredliga utvecklingen på den europeiska kontinenten under det senaste decenniet har inte varit självskriven. Utvidgningen av EU och NATO har varit de främsta instrumenten för att säkra fred och säkerhet i Europa. Detta arbete måste fortsätta. Att bidra till att fördjupa samarbetet med EU:s östra och sydöstra grannar i linje med det östra partnerskapet och samt att överbrygga konflikterna i Mellanöstern kommer att vara några av de viktigaste uppgifter för unionen under de kommande åren.
» Ska EU bestämma över svensk arbetsmarknad?
Nej. Det är viktigt att varje land får bestämma själv över sin egen arbetsmarknadspolitik.
Moderaterna vill inte, till skillnad från många socialdemokrater i Europa, ha en harmoniserad arbetsmarknadspolitik med gemensamma regler. Vi vill bevara den nordiska modellen, där ett stort ansvar är delegerat till arbetsmarknadens parter.
Arbetsmarknadspolitiken är en nationell angelägenhet som bygger på olika traditioner och modeller som vuxit fram under årtionden. Däremot kan och ska vi lära av varandra och diskutera frågor som rör arbetsmarknadens funktionssätt och de problem som är gemensamma för många av medlemsländerna.
» Ska EU:s utvidgning få fortsätta
Ja. Utvidgningen har varit det mest framgångsrika sättet som Europasamarbetet har bidragit till fred, gemensam säkerhet och utveckling på. Moderaterna anser att de länder som uppfyller kraven på demokrati och mänskliga rättigheter ska få bli medlemmar i EU.
Moderaterna vill att förhandlingarna om medlemskap med kandidatländerna Kroatien och Turkiet ska fortsätta. Samtidigt vill vi se en mer aktiv och attraktiv politik även gentemot andra länder i EU:s närområde.
» Tycker Moderaterna att EU ska bestämma över våra viltarter?
Nej. Vi anser att de EU- regler som finns idag behöver förändras. Därför vill vi öppna upp för en översyn av dessa bestämmelser.
Moderaterna anser inte att EU ska ha möjlighet att bestämma över Sveriges viltarter. Vi vill ha en ändring av de regelverk som idag styr hur vi ska förhålla oss på området. Regelverken antogs på den tiden då EU fortfarande hade relativt få medlemsländer och innan Sverige blev medlem. Reglerna skulle med stor sannolikhet se väldigt annorlunda ut idag om alla medlemsländer hade haft möjligheten att påverka utformningen av dem.
» Tycker Moderaterna att EU-medborgare ska kunna söka sjukvård i alla medlemsländer?
Ja. Det är viktigt att fri rörlighet över EU:s nationsgränser inte gäller enbart för läkare utan också för patienter. Det skapar bättre tillgänglighet och större trygghet för medborgarna.
En stärkt inre marknad för hälso- och sjukvårdstjänster öppnar stora möjligheter för såväl svenska patienter som företag. Genom att aktörer som tillhandahåller sjukvårdstjänster har goda möjligheter att etablera sig och verka över hela EU kan patienterna få bättre tillgång till sjukvård. Stärkt patientrörlighet minskar också nationella köer och tillåter specialisering medlemsstaterna emellan.
Dessutom kan ett ökat samarbete skapa arbetstillfällen genom att forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet stärker Europas konkurrenskraft. Detta innebär dock inte att EU skall ha en gemensam sjukvårdspolitik. Medlemsstaterna ska även fortsatt vara ansvariga för organiseringen och finansieringen av sin hälso- och sjukvård.
» Vad anser Moderaterna om tjänstedirektivet?
Tjänstedirektivet är mycket viktigt för att utveckla EU:s inre marknad. Det kommer att leda till ökad tillväxt, högre sysselsättning och nya möjligheter för svenska företag.
Ett effektivt genomförande av tjänstedirektivet betyder att en mängd legala och administrativa handelshinder kan undanröjas. Det skapar goda förutsättningar för ökad tjänstehandel i Europa. Det kan göra det lättare för svenska tjänsteföretag, inte minst för små och medelstora företag, att sälja sina tjänster på den europeiska marknaden och för europeiska företag att investera i Sverige.
Det är dock viktigt att understryka att detta inte påverkar den svenska arbetsrätten.
» Vad gör Moderaterna för att underlätta den fria rörligheten?
Moderaterna uppmuntrar fri rörlighet, även när det gäller möjligheten att bosätta sig utomlands. Framför allt syftar vårt arbete inom EU till att göra det möjligt för medborgarna att enklare kunna röra sig och flytta mellan olika medlemsländer. Vi strävar därför bl. a. efter att harmonisera sjukvården inom EU för att det ska bli lättare att kunna nyttja vård i annat EU-land.
» Vad ska EU:s budget användas till?
Moderaterna tycker att det är viktigt att medborgarna kan lita på att skattemedlen används effektivt och till rätt saker. Vi förespråkar en minskning av EU-budgetens utgifter för jordbrukspolitiken. Vi anser även att regionalpolitiken behöver reformeras, både i fråga om utformning och i omfattning.
Unionens regionalpolitiska insatser bör koncentreras till de länder inom EU som har klart lägre välståndsnivå än genomsnittet. Nyttan av regionalpolitiskt stöd till EU:s rikare länder kan också i hög grad ifrågasättas.
» Vad skiljer Moderaterna från Socialdemokraterna i Europaparlamentet?
Moderaterna vill att EU koncentrerar sig på de uppgifter som medlemsstaterna inte kan göra bättre på egen hand.
Socialdemokraterna däremot röstar ofta för att EU också ska göra mycket annat. Det handlar till exempel om huruvida EU ska bestämma vilka arbetstider som ska gälla i Sverige och att ge EU möjlighet att kunna beskatta svenska medborgare.
» Vad tycker Moderaterna att man ska göra för att öka jämställdheten inom EU?
Vi tycker att det är mycket viktigt att förbättra jämställdheten inom EU, på alla nivåer. Moderaterna har själva, inför valet till Europaparlamentet 2009, arbetat mycket aktivt med att få fler kvinnor att kandidera.
Moderaterna vill att Sverige ska vara en god internationell förebild vad gäller jämställdhet. Det finns många exempel på hur regeringen arbetar för ökad jämställdhet som vi tror att andra länder kan dra nytta av. Det handlar till exempel om jämställdhetsbonusen och handlingsplanen om mäns våld mot kvinnor.
Det är också viktigt att moderaterna som parti föregår med gott exempel. Därför arbetar vi aktivt med att få fler kvinnor att ställa upp i valet till Europaparlamentet.
» Vad tycker Moderaterna om att det är förbjudet att sälja snus i andra EU-länder?
Vi tycker att förbudet mot snus är illa underbyggt och ska avskaffas. EU:s negativa inställning till snuset har varit en omdiskuterad fråga alltsedan Sverige blev medlem i EU.
Idag är det förbjudet att sälja snus i EU medan det är tillåtet i Sverige tack vare ett permanent undantag.
» Vad tycker Moderaterna om biståndet?
Att bekämpa fattigdomen är en av vår tids största utmaningar, och en fråga som måste hamna högre upp på agendan för världens rika länder. Alliansregeringen har gjort biståndet mer resultatinriktat för att bättre och mer långsiktigt kunna bekämpa fattigdom. Bl.a. har vi minskat antalet samarbetsländer. Samarbete med färre länder gör att resurserna kan kraftsamlas och göra mer nytta. De flesta av samarbetsländerna ligger i Afrika söder om Sahara där den största andelen fattiga människor i världen bor. Vi har prioriterat tre områden som vi anser vara särskilt viktiga för en rättvis och hållbar utveckling: demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen samt klimat och miljö.
Syftet är också att stimulera mottagarländernas egna ansatser till utveckling, och att biståndet ska kunna trappas ned inom en bestämd tid. Bistånd är inte en permanent lösning. Det ska hjälpa till med investeringar i de allra fattigaste länderna för att starta och trygga en positiv ekonomisk tillväxt.
Sverige ger idag en procent av BNI i bistånd, jämfört med de mål som FN och EU har satt upp på 0,7 procent. Vi anser att biståndet bör diskuteras i kvalitet snarare än kvantitet och vi ser nu till att det grundar sig på god redovisning, utvärdering och uppföljning. Fler deltagare än de traditionella bör delta. Ett bredare samarbete mellan organisationer, stater och företag är något vi strävar efter för att skapa en långsiktig och hållbar utveckling.
Svenskt bistånd ska inte ges till statsmakter som grovt och systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna och förtrycker sina medborgare. Sverige ska inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik betona kravet på de mänskliga rättigheterna och demokrati. De centrala villkoren för svenskt bistånd ska vara stöd till rättstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna och utvecklingen av demokrati och marknadsekonomi.
Vikten av frihandel och ekonomisk tillväxt kan inte nog understrykas. Världsbanken har i en rapport visat att länders tillväxt skapas till 90 procent av tullfrihet, 5 procent av bistånd och 5 procent av övriga orsaker. Det är därför avgörande att EU och övriga industrialiserade länder får bort sina handelshinder mot omvärlden, inte minst gentemot utvecklingsländerna. Sverige ska genom EU driva frågan om en avveckling av tullar, handelshinder och jordbruksstöd inom ramen för Doha-rundan i World Trade Organisation (WTO). Men det räcker inte, handelshinder mellan utvecklingsländerna inom samma region behöver också avskaffas.
Den bristande respekten för och förtrycket av kvinnors mänskliga fri- och rättigheter är att av de största hindren för utveckling och tillväxt i många fattiga länder. Män och kvinnor måste garanteras samma möjligheter och rättigheter till utbildning och ekonomisk utveckling. Därför ska kvinnor också involveras i säkerhetsfrågor som tillsammans med andra åtgärder för fattigdomsbekämpning skapar en stabil miljö för utveckling. Det är nödvändigt med en tydligare koppling mellan demokrati, säkerhet och ekonomisk tillväxt för att med kraft bekämpa fattigdomen i världen.
En annan aspekt som måste belysas i frågan är hälsovårdsinsatser. Den katastrofala utvecklingen, särskilt av hiv/aids, men även vad gäller tbc, malaria och andra allvarliga epidemier, måste brytas då den håller tillbaka all form av utveckling.
» Vad tycker Moderaterna om en gemensam europeisk skogspolitik?
Moderaterna anser att skogen ska fortsätta vara en fråga för varje medlemsland. När en gemensam europeisk skogspolitik föreslogs i Europaparlamentet, med den europeiska jordbrukspolitiken som förebild, var moderaterna starka motståndare. Det innebär dock inte att vi tycker att EU är helt utan ansvar. Många beslut som fattas i EU, bland annat på miljö- och lantbruksområdet, berör direkt eller indirekt de europeiska skogarna. EU-kommissionen har ett viktigt ansvar vad gäller att samordna dessa beslut på ett bra sätt.
» Vad tycker Moderaterna om EU:s klimatmål?
Klimatutmaningen är global och måste därför mötas globalt. Med 99,8 procent av koldioxodutsläppen utanför Sveriges gränser är samarbete över gränserna helt avgörande för att på allvar minska utsläppen. Därför krävs ett ambitiöst och bindande globalt klimatavtal.
EU har idag som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020 i förhållande till 1990 års nivåer. EU har åtagagit sig att gå vidare till en minskning med 30 procent till 2020 som en del av en internationell överenskommelse. Genom dessa mål tar EU ledartröjan för utsläppsminskningar i världen - det tycker vi är bra. EU bör utveckla en plan för hur 30-procentsmålet ska nås som gäller alla medlemsländer. Sverige ska verka för att EU:s alla medlemsländer inför en nationell koldioxidskatt genom att sprida det goda svenska exemplet.
Köpenhamnsmötet 2009 blev en besvikelse. Sverige ska dock fortsätta att driva på för att få ett klimatavtal till stånd som klarar målet om att begränsa temperaturökningen till två grader jämfört med förindustriell nivå. Den nya internationella överenskommelsen behöver ange mer kraftfulla utsläppsminskningar, omfatta fler växthusgaser och fler länder än nuvarande överenskommelse.
» Vad tycker Moderaterna om Europakonventionen?
Vi tycker att det är mycket positivt att Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna har status som gällande lag i Sverige. Staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt konventionen kan prövas av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Det innebär ett starkare skydd för våra fri- och rättigheter.
I nuläget ligger över 100 000 klagomål i Europadomstolen och väntar på avgörande. Det är av högsta vikt att lätta på arbetsbördan och effektivisera arbetet. Det krävs att åtgärder vidtas på nationell nivå för att avhjälpa problemen. T.ex. se till att ny lagstiftning överensstämmer med Europakonventionen och att inhemska domstolar och myndigheter får bättre kännedom om konventionen och Europadomstolens praxis, samt att göra det lättare för enskilda medborgare att få upprättelse på hemmaplan om deras rättigheter kränkts.
I dag har alla medlemsländer i EU undertecknat Europakonventionen. Vi tror att Europakonventionen och Europadomstolen är ett mycket effektiva verktyg för att sprida demokrati och mänskliga fri- och rättigheter ut i Europa och vidare. Dels innebär konventionen faktiska åtaganden för medlemsländerna men den sätter också en standard för länder utanför Europa. Länder som aspirerar på medlemskap har också att leva upp till dessa principer för att få inträde i unionen.
» Vad tycker Moderaterna om jordbruksstödet?
EU:s gemensamma jordbrukspolitik är både kostsam och orättvis. Den bör därför successivt avvecklas i hela EU och på ett sätt som ger välskötta jordbruksföretag goda förutsättningar att arbeta vidare och som säkerställer livsmedelssäkerhet och god kvalitet.
Moderaterna anser att samtliga marknadsprisstöd, inklusive exportsubventionerna, ska avvecklas oavsett utfallet av Doharundan. De produktionsbegränsningar som blir kvar, bland annat för mjölk- och sockerkvoter, bör upphöra och alla jordbruksstöd bör frikopplas från produktionen senast 2013.
» Vad tycker Moderaterna om konflikten i Mellanöstern?
Den är en tragedi för den palestinska och israeliska befolkningen. Konflikten måste lösas genom förhandlingar och parterna har ett ansvar för att möjliggöra en lösning som leder till att båda länderna kan leva i fred med säkra och erkända gränser.
Israel måste kunna leva i fred och säkerhet. Men ett Israel omgivet av misär, desperation, ockupation och förstörelse kommer aldrig att vara säkert. Vi måste aktivt medverka till att bygga en fungerande, sammanhängande och demokratisk palestinsk stat som kan bli en partner för fred i regionen. För att detta ska ske krävs eftergifter och konstruktiva lösningar från samtliga inblandade i konflikten. Israel/Palestina frågan berör också de andra länderna i regionen och alla måste ta sitt ansvar.
Parterna måste följa internationell rätt. Israel måste tillåta ökad rörelsefrihet inom och mellan de palestinska områdena, vilket är en förutsättning för en fungerande palestinsk ekonomi och ett aktivt näringsliv. Bosättningsexpansionen måste stoppas. En livskraftig palestinsk stat måste vara territoriellt sammanhängande och ha fritt tillträde till omvärlden för människor, varor och tjänster.
Samtidigt måste raketbeskjutningen av Israel upphöra. Palestinierna måste ta ansvar för säkerheten och stoppa självmordsattacker. Attacker mot civila kan aldrig försvaras. De palestinska parterna måste också erkänna Israels rätt att existera. Fortfarande finns de som tror att staten Israel kan utplånas, palestinierna måste vara tydliga med att ett sådant förhållningssätt aldrig kan accepteras.
Fundamentalister på båda sidor måste motarbetas. Vi moderater ska tydligt säga ifrån att det inte ska löna sig att förstöra fredsprocessen och vi bör aktivt arbeta med de organisationer på båda sidor som demokratiskt verkar för fred och samexistens. Det europeiska budskapet till parterna i konflikten ska vara konsekvent och med tydliga krav på demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och folkrätten.
Vi måste aktivt verka för en demokratisk utveckling i hela mellanöstern, först då kommer vi tillrätta med extremism, och först då kan visionen om en Israelisk och en Palestinsk stat sida vid sida i fredlig samexistens, realiseras.
» Vad tycker Moderaterna om Lissabonfördraget?
Moderaterna är mycket positiva till Lissabonfördraget. Det gör EU öppnare och ger större inflytande för de folkvalda organen, både Sveriges riksdag och Europaparlamentet.
Med Lissabonfördraget ökar demokratin och insynen. Det blir lättare att fatta beslut, tydligare vad EU får och inte får göra och de medborgerliga rättigheterna får ett bättre skydd. Dessutom kommer samarbetet kring brottsbekämpning att underlättas med de nya beslutsreglerna.
» Vad tycker Moderaterna om Sveriges medverkan i EU:s snabbinsatsstyrka?
Vi tycker det är bra att Sverige genom den pågående medverkan i Nordic Battlegroup tar ett mycket stort ansvar för fred och säkerhet i vårt närområde. Under det första halvåret 2008 ledde Sverige en av EU:s två snabbinsatsstyrkor. Syftet med denna är främst att vara först på plats vid händelse av konflikt eller annan kris. Vi anser att Sverige också i fortsättningen ska delta i detta samarbete.
» Vad vill Moderaterna göra åt EU:s överfiske i Östersjön?
Moderaterna vill förändra EU:s gemensamma fiskepolitik, vi vill se ett större gemensamt ansvarstagande och en bättre uppföljning av regelbrott.
Redan nu har vi fått gehör för att förhandla ned kvoter och för kravet att även våra grannländer ska följa våra gemensamma regler. EU:s fiskepolitik, och även havspolitiken, måste dock förändras ännu mer för att bli ekologiskt hållbar. Detta kan Sverige uppnå genom att delta i samarbetet och driva på frågan i rätt riktning.
» Vad är Moderaternas syn på tryck- yttrande- informationsfriheten, särskilt sett i ljuset av vårt medlemskap i EU?
Moderaterna är partiet som starkast står för frihet i Sverige och vi värnar starkt våra grundläggande fri- och rättigheter.
Yttrande- och tryckfriheten utgör ett centralt fundament i vår demokratiska rättsstat och bygger på en lång tradition av att vi i Sverige har haft en mycket vid yttrandefrihet och starka rättssäkerhetsgarantier ifråga om tryckfrihet.
Medlemskapet i EU ställer krav på samordning av lagstiftning länderna emellan, samtidigt som det är rimligt att man i vissa särskilt viktiga fall kan tillåtas göra undantag. Tryck- och yttrandefriheten är ett sådant område där vi från svensk sida har begärt undantag från i övrigt gällande EG-rätt, eftersom den i Sverige är så vid och bygger på sådan gammal hävd.
» Varför händer det att svenska Moderater och Socialdemokrater röstar likadant i Europaparlamentet?
I Europaparlamentet finns ett mycket brett spektrum av olika åsikter. Det innebär att Moderaterna och Socialdemokraterna ibland får enas och kompromissa för att på bästa sätt kunna värna Sveriges intressen.
Europaparlamentet är ett betydligt större parlament än Sveriges riksdag och har sju olika partigrupper. Många fler uppfattningar finns representerade där än vad vi är vana vid i Sverige. Ibland fattas de bästa besluten för Sverige genom att moderater och Socialdemokrater gör gemensam sak. Likheterna handlar bland annat om synen på EU:s utvidgning och vikten av att ha en ambitiös miljöpolitik.
» Varför ingår Moderaterna i EPP-ED-gruppen?
EPP-ED är den grupp som ligger oss åsiktsmässigt närmast. Den ger oss också bäst förutsättningar att förverkliga vår politik.
EPP-ED är parlamentets största partigrupp. Det ger oss både inflytande och goda möjligheter att påverka EU. Partierna i gruppen har förvisso olika uppfattningar i många frågor men också väldigt mycket gemensamt. EPP-ED tror på bland annat på frihandel, företagande och vikten av en god miljö.
» Varför ska EU samarbeta i miljöfrågor?
Få frågor understryker lika tydligt vikten av ett starkt EU-samarbete som miljöutmaningarna gör. Sverige ska vara en pådrivande kraft för att EU på allvar tar sig an miljö- och klimatfrågorna med bindande mål, samarbete och lagstiftning.
Vi Moderater har tagit viktiga initiativ i det internationella klimatarbetet och vill bidra till en långsiktig miljöpolitik som förenar höga miljömål med ekonomisk tillväxt. Mer finns att göra för att förbättra miljön, inte minst i många nyblivna medlemsstater.
Ett exempel från Europas närområde är Östersjön där Sverige inte ensamt kan värna havsmiljön. Sverige bör driva på för bättre miljövillkor för Östersjön genom finansiellt stöd från EU och gemensamma regler för trafik och sjöfart i samverkan med Ryssland.
» Varför tycker Moderaterna att Turkiet ska bli medlem i EU?
Ett demokratiskt och ekonomiskt stabilt Turkiet kan spela en viktig roll inom det europeiska samarbetet. Vi förespråkar att Turkiet ska bli medlem den dagen då landet uppfyller EU:s krav på demokrati och öppenhet.
Turkiet har genomgått stora förändringar de senaste åren. Dödstraffet har avskaffats, tortyr förbjudits och minoriteters rättigheter stärkts. Samtidigt återstår det oerhört mycket att göra. Yttrandefriheten är grundlagsfäst i Turkiet men de många åtal mot "kränkning av turkiskheten" som förekommer visar att det ännu finns problem.
Ett EU-medlemskap kan endast bli aktuellt när Turkiet uppfyller de krav som unionen ställer på nya medlemsländer kring demokrati och medborgerliga rättigheter.
» Varför vill EU reglera våra lekplatser eller förbjuda böjda gurkor?
Detta stämmer inte, EU vill varken reglera våra lekplatser eller förbjuda böjda gurkor. I media får vi ibland läsa om att EU vill detaljreglera märkliga saker. Dessa påståenden stämmer sällan. Vad gäller t ex. lekplatser är standarden framtagen i Sverige, i samråd med europeiska kollegor. Ser vi sedan till nyheten om att EU ville förbjuda böjda gurkor så stämmer inte detta heller. Nya regler innebär att länderna själva kan tillåta försäljning av all typ av frukt och grönt, oavsett storlek och form. Myterna uppstår ofta när svenska byråkrater övertolkar regler som tillkommit genom beslut på EU-, nationell eller lokal nivå.
» Varför vill Moderaterna ha ett gemensamt asylsystem för EU?
I längden är det inte hållbart att ett mindre antal länder, som Sverige, tar ett oerhört stort ansvar samtidigt som många andra gör alldeles för lite. Därför är det viktigt att hela EU tar ett ansvar för det internationella flyktingskyddet.
De ökade asylförfrågningarna är en stor utmaning för Sverige. Vi ska naturligtvis ta vår del av ansvaret och utgöra en generös fristad för människor på flykt men i längden är det inte hållbart att ett mindre antal länder tar emot många fler flyktingar än vad betydligt större medlemsstater gör.
Vi Moderater vill se en gemensam asyl- och migrationspolitik inom EU så snart som möjligt.
» Varför är Sverige i Afghanistan?
Syftet med Sveriges engagemang i internationella fredsfrämjande insatser är att bidra till att upprätthålla internationell fred och säkerhet och därmed underlätta för en rättvis och hållbar global utveckling. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller också afghaner. Det är världssamfundets gemensamma ansvar att de mänskliga rättigheterna efterlevs och Sverige bör ta sin del av det ansvaret.
Svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser handlar i förlängningen också om att främja vår nationella säkerhet och svenska intressen. I dagens globaliserade värld förblir inte konflikter isolerade i regioner långt borta.
» Vill Moderaterna att andra länders skilsmässoregler ska gälla i Sverige?
Nej. Enligt svensk lag finns det en ovillkorlig rätt att få skilja sig. Det är något som vi tycker är bra och som ska gälla för alla som bor i Sverige.
Den svenska regeringen och moderaterna har sagt nej till EU-kommissionens förslag om enhetliga regler om vilket lands lag som ska användas i mål om skilsmässa. För oss är det en självklarhet att de enskilda ländernas domstolar ska tillämpa sina egna lagar.
Det är orimligt att svensk domstol, som förslaget vill, i vissa skilsmässomål ska tvingas tillämpa ett annat lands lagar.
» Vill Moderaterna att EU ska bli en militär stormakt?
EU ska inte bli en egen militär stormakt. Däremot tycker vi att det är viktigt att unionen är med och tar ansvar för att främja fred och frihet. Medlemsstaternas deltagande i EU:s fredsfrämjande insatser ska alltid ske på frivillig väg.
Moderaterna vill att EU-länderna ska samarbeta även militärt för att kunna hantera konflikter av det slag vi såg på Balkan under 1990-talet. Där saknade EU förmågan att agera utan stöd från USA, trots att Jugoslavien låg i Europa.
Idag gör EU mycket betydelsefulla insatser för freden i denna del av Europa. EU har till exempel tagit över den civila polisinsatsen i Kosovo efter FN och den konfliktförebyggande militära insatsen i Bosnien efter Nato.
» Vill Moderaterna att EU ska ha rätt att ta ut skatt direkt från medborgarna?
De svenska Socialdemokraterna i Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen röstat för att ge EU rätt att ta ut skatt direkt från medborgarna. Moderaterna är emot detta.
EU har i dag ingen beskattningsrätt utan finansieras av medlemsländerna genom en medlemsavgift. Det ger en tydlig och skarp kontroll över de gemensamma utgifterna. Dessutom understryker det vikten av att EU noggrant prioriterar vilka uppgifter som är viktigast och motverkar en växande byråkrati.
» Vill Moderaterna att Sverige ska gå med i NATO?
Nato utgör ryggraden i den transatlantiska länken och har utvecklats till att bli en effektiv krishanterare med global räckvidd. Detta tjänar svenska intressen väl och stärker våra möjligheter att bidra till fred och stabilitet i världen. Vi vill vidareutveckla och stärka vårt samarbete med Nato och på sikt se en svensk anslutning. Men det krävs att det finns en bred parlamentarisk förankring och ett folkligt stöd för ett sådant beslut.