Frågor och svar

» Har regeringen varit passiv under den ekonomiska krisen?
Nej, tvärtom. Räknar man samman regeringens aktiva krisåtgärder och de s.k. automatiska stabilisatorerna (t.ex. ökade utbetalningar för a-kassa som stiger i lågkonjunkturen) har Sverige under 2008-2010 fört den mest expansiva ekonomiska politiken av samtliga OECD-länder.

Genom att göra det mer lönsamt att jobba, sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden och investera i forskning, infrastruktur och en bättre miljö har regeringen kunnat rusta Sverige för framtiden trots den djupa lågkonjunkturen. Samtidigt har vi till skillnad från många andra länder, kunnat freda välfärdens kärna från neddragningar.

Detta ger oss ett mycket bättre utgångsläge än vad många av våra granländer har, som nu tvingas spara för att få bukt med stora underskott och statsskulder. I till exempel Tyskland och Frankrike kommer det att handla om skattehöjningar och nedskärningar i storleksordningen 15-30 miljarder kronor varje år.

» Hur ser ni på förmögenhetsskatten?
Vi har avskaffat förmögenhetsskatten och vi är emot ett återinförande av den.

Förmögenhetsskatten var godtycklig, kunde skatteplaneras bort och gjorde så att kapital flydde från Sverige. Till detta kan läggas att det fanns många undantag som gjorde att de allra mest förmögna kunde slippa skatten. De enda som i slutändan betalade förmögenhetsskatt var företrädesvis pensionärer som bodde i högt taxerade hus. Därmed blev förmögenhetsskatten ytterligare en fastighetsskatt förklädd till ”förmögenhetsskatt”.

» Hur ser ni på koldioxidskatten?
CO2-skatten är den punktskatt som läggs på koldioxidutsläpp som uppstår när man förbränner bränslen, t.ex. bensin.

CO2-skattens syfte är att höja priset på skadliga koldioxidutsläpp så att Sverige kan nå de koldioxidutsläppsmål som vi vill nå.

Det här innebär att Moderaterna har en i grunden positiv syn på CO2-skatten som ett styrmedel som hjälper oss att nå våra utsläppsmål. Men om vi når våra utsläppsmål anser vi inte det finns några skäl till att höja CO2-skatten utöver en årlig justering som tar hänsyn till inflationen. För att bättre förklara vårt synsätt kan det vara intressant med ett exempel.

Antag att CO2-skatten är 3 kr per liter bensin. Antag vidare att Sverige har nått de koldioxidutsläppsmål som vi förbundit oss att nå. Finns det då någon anledning att höja CO2-skatten? Moderaterna anser inte det. Vill man i ett sådant läge få in mer pengar till statskassan finns det andra skatter som är bättre.

En anledning till vårt synsätt är att CO2-skatten är en regressiv skatt. Eftersom CO2-skatten inte går att undvika betalar låginkomsttagare en högre andel av sin lön i CO2-skatt än höginkomsttagare. En höjning av CO2-skatten blir därför kännbar för låginkomsttagare.

En annan anledning till vårt synsätt är att CO2-skatten påverkar landsbygd och storstad olika. De som bor på landsbygden saknar ofta reella alternativ till bilen. Medan en storstadsbo kan gå, cykla eller ta bussen som går var tionde minut är det svårt för en person som bor ute på landsbygden att utnyttja sådana alternativ. Höjs CO2-skatten så gröper vi sakta men säkert ur möjligheterna till att bo på landsbygden.

» Hur ser ni på skuldavskrivning?
Att bekämpa fattigdomen är en av vår tids största utmaningar. Fattiga länders skuldbörda utgör fortfarande ett av de största hindren i kampen mot fattigdom.

I de afrikanska länderna söder om Sahara är fattigdomen och skuldbördan mycket hög och återbetalningsförmågan är därmed kraftigt begränsad. Att så många länder betalar mer till skulder än till hälsa och utbildning är kontraproduktivt och hämmar både utveckling och välstånd.

Istället för att vi går in med biståndspengar till en ständigt ökande utgift tar vi vårt ansvar och skriver av de skulder som finns till Sverige samt arbetar aktivt med att fler länder tar samma ansvar. Med skuldavskrivning ökar ländernas egen handlingsförmåga och frihet. Detta är ett steg i rätt riktning, och kommer med tydliga villkor kunna bidra till välståndsutveckling.

Vi anser till exempel att det är uteslutet att skriva av skulder till diktaturer, istället bör ett ökat demokratibistånd ges. Här ska Sverige agera ännu tydligare. Det kräver även att vi mer öppet vågar stödja reformorienterade krafter i utvecklingsländer.

Skuldavskrivning har två stora effekter. För det första är det en morot för privata investeringar, och för det andra får det skatteeffekter. Men, det är en insats som inte självklart behöver innebära enbart positiva effekter och man måste vara medveten om de eventuella påföljder det kan medföra.

Ett problem med skuldavskrivningar är att det förflyttar biståndet från de länder som genom bättre styrning förmått hålla sina skulder under kontroll, till förmån för länder som inte lyckats. Man kan säga att man indirekt ”straffar” de som gör ett bra jobb. Ett annat problem är att det kan stimulera länder till att låna igen och förvänta sig att någon annan tar hand om notan även i framtiden.

Ett ramverk har utvecklats med intentionen att bättre kontrollera och förebygga uppkomsten av ohållbara lån. Bestämda riktlinjer finns för både låntagare och långivare på att föra en ekonomiskt hållbar politik och ur detta ska ske. Skuldavskrivning får inte leda till korruption och vanstyre, och heller inte användas för krig. Meningen är att det ska komma de fattiga till godo, därför behöver det ställas tydliga och hårda krav på efterlevnad av uppställda kriterier samt av demokrati och mänskliga rättigheter.

» Hur vill ni förändra företagsbeskattningen?
Under den gångna mandatperioden har Alliansen förbättrat företagsbeskattningen avsevärt. Vi har justerat fåmansbolagsbeskattningsreglerna, sänkt bolagsskatten och arbetsgivaravgifterna.

Under denna mandatperiod tillsätter vi en bred utredning av företagsbeskattningen som syftar till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas.

Om ekonomin tillåter och det finns ekonomiskt utrymme är det motiverat att genomföra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det gäller bl.a. bolagsskatten, arbetsgivaravgifter, värnskatten och riskkapitalavdrag.

» Lånar Alliansregeringen till skattesänkningar?
Nej, Under mandatperioden – det vill säga under den svåraste krisen sedan 1930-talet – har Sveriges skuldsättning minskat från 46 till 34 procent av BNP. Eftersom vi har sparat i ladorna och amorterat på våra skulder har vi kunnat föra en offensiv krispolitik och stimulerat efterfrågan i svensk ekonomi.

Därför har underskotten i budgeten tillfälligt ökat. Jobbskatteavdraget har både gett mer pengar i plånboken, vilket hållit uppe konsumtionen, och gjort det mer lönsamt att arbeta, vilket gjort att fler arbetar och betalar skatt.

» Vad bör ske med bensinskatten under denna mandatperiod?
Vi värnar både en aktiv klimatpolitik och människors möjligheter att kunna bo och arbeta på landsbygden. Kraftiga höjningar av bensinskatten skulle försämra möjligheterna att leva och bo i glesbygden, där avstånden ofta är långa och alternativen till bilen färre. Därför säger vi nej till vänsterpartiernas skattechock för vanliga bilister. Vi säger också nej till förslaget om kilometerskatt på lastbilstransporter. Det skulle leda till färre jobb och till högre priser i butikerna för konsumenterna.

» Vad tycker ni om skattefusk?
Vi gillar inte skattefusk. Alla som bor och verkar i Sverige ska bidra med skatt till vår gemensamma välfärd.

» Vad är ett ROT-avdrag?
ROT står för "reparation, ombyggnad och tilläggsbyggnad". ROT-avdraget är en skattereduktion som ges till personer som vill renovera sina hus eller bostadsrätter. Endast personer som har betalat inkomstskatt kan få ROT-avdraget. ROT-avdraget är 50 procent av arbetskraftskostnaden upp till 50 000 kronor per år och individ.

» Varför föreslår Moderaterna ett lagstadgat överskottsmål?
Ett lagfäst överskottsmål i statsbudgeten ska stärka de offentliga finanserna inför nästa ekonomiska kris.

Överskottsmålets nivå ska säkerställa att vi har sparat i ladorna när krisen kommer. Tomma lador riskerar att drabba framför allt utsatta grupper i samhället, det vill säga de grupper som bäst behöver trygghetssystem och välfärdstjänster. Det kan vi inte acceptera. Därför ska vi skapa bra förutsättningar för överskott.

Överskott ska dessutom bland annat säkra jämn fördelning av resurser mellan generationer och förhindra neddragningar och skattehöjningar som riskerar att försämra tillväxt- och sysselsättningsutveckling.

Varför infördes ett ROT-avdrag?
ROT infördes för att skapa möjligheter till fler jobb, det infördes för att göra svarta tjänster vita och för att vanliga männsikor ska få möjlighet till att renovera sin bostad.

Tusentals jobb skulle försvinna om avdragen avskaffades. Till exempel talar Almega, som organiserar den aktuella hemservicebranschen, i sina beräkningar om att hälften av de nya servicejobb som skapats hotas vid ett slopande av RUT- avdraget.

Varför infördes ett RUT-avdrag?
RUT-avdraget infördes för att skapa fler jobb och underlätta för människor att få sin vardag att gå ihop.

RUT-avdraget har skapat många nya jobb, minskat den svarta sektorn och gett bättre arbetsvillkor till många medarbetare. Framför allt har många nya jobb skapats för människor som tidigare var arbetslösa och hade svårt att komma in på arbetsmarknaden. 

 Varför är det viktigt att ta ansvar för statsfinanserna?
Att hålla god ordningen i de offentliga finanserna är avgörande för att kunna värna det grundläggande samhällskontraktet. När underskotten tillåts att skena iväg, är det förr eller senare välfärdens verksamheter som får stryka på foten. Det skulle göra Sverige till ett mindre rättvist land med sämre möjligheter för människor att lyckas i livet.

Vi värnar de offentliga finanserna och rustar Sverige för framtida utmaningar. Därför säger vi nej till ofinansierade utgiftslöften som skulle riskera vår gemensamma ekonomi och dessutom göra Sverige till ett mindre attraktivt land att investera i.

 Varför är pensioner beroende av ekonomisk tillväxt?
Det svenska pensionssystemet består av den allmänna pensionen, tjänstepensionen och individuellt pensionssparande. Till detta kan man lägga garantipensionen och bostadstillägg.

Den allmänna pensionen är den del av pensionen som svenska staten ansvarar för. Den består av inkomstpensionen och premiepensionen. Medan premiepensionen är ett fonderat pensionssystem är inkomstpensionen ett pensionssystem som bygger på fordringar mellan generationer.

Det sista – fordringar mellan generationer – är viktigt. Det innebär att inkomstpensionärernas pensionspengar kommer från de inbetalningar som den arbetande befolkningen gör. Om ingen arbetar så blir det inga inbetalningar till inkomstpensionssystemet och då blir det heller inga pensionspengar till inkomstpensionärerna.

Av denna anledning är det viktigt att så många som möjligt arbetar. Det är endast när vi arbetar som Sveriges inkomstpensionärer pension tryggas. Jobbskatteavdraget ska bland annat ses i detta ljus. Alla som jobbar får jobbskatteavdraget (personer över 65 år får ett förmånligt förenklat jobbskatteavdrag).

Vilka inkomstskatter vill ni sänka?
Vi prioriterar ordning och reda i Sveriges ekonomi med sunda statsfinanser. Därför ska skattelättnader alltid prövas mot det ekonomiska utrymme som finns.
Under denna mandatperiod har vi redan sänkt skatten för pensionärer. Den nya skatten började gälla år 2011. Om det finns ekonomiskt utrymme vill vi ytterligare förstärka denna skattelättnad.

Vi vill också gå vidare med att göra det mer lönsamt att arbeta för låg- och medelinkomsttagare. Om ekonomin tillåter så vill vi införa ett ytterligare steg i jobbskatteavdraget som ger cirka 190 kronor i sänkt skatt för ett vårdbiträde som tjänar 22 600 kronor i månaden. Det är 2 280 kronor per år.

Vi vill också minska andelen heltidsarbetande som betalar statlig inkomstskatt om 20 procent. Idag betalar nästan 30 procent av Sveriges alla heltidsarbetande statlig inkomstskatt. Många av dessa har studieskulder och flera år av studie bakom sig. Om ekonomin tillåter vill vi höja brytpunkten för statlig inkomstskatt.

 Vill Moderaterna se fler steg i jobbskatteavdraget under denna mandatperiod?
Vi vill göra det mer lönsamt att arbeta. Genom jobbskatteavdraget har en sjuksköterska, lärare och metallarbetare fått mer än 1 500 kronor mer i månaden. Vi vet också att det för många fortfarande inte lönar tillräckligt att arbeta.

Om ekonomin tillåter vill vi därför införa ett ytterligare steg i jobbskatteavdraget som ger cirka 190 kronor i sänkt skatt för ett vårdbiträde som tjänar 22 600 kronor i månaden. Det är 2 280 kronor per år.

Vill ni sänka skatten för svenskar som bor utomlands?
Om statens finanser tillåter vill vi sänka skatten som utlandssvenskar betalar i samband med ett eventuellt ytterligare jobbskatteavdrag.

Vill ni ta bort alla skatter?
Nej, skatter behövs för att finansiera vår gemensamma välfärd.

Är det inte bara rika som tjänar på sänkta skatter?
Tvärtom. Alla tjänar på våra skattesänkningar och främst låg- och medelinkomsttagare. Våra förslag innebär att ca 75 procent av skattesänkningarna tillfaller låg- och medelinkomsttagare.

Sänkt skatt är också viktigt för att vi ska få bättre tillväxt och utveckling i vår ekonomi.

Är Sverige det enda landet som har jobbskatteavdrag?
Nej. Jobbskatteavdraget är ingen unik svensk företeelse. I sjutton (17) av OECD:s 30 länder finns skattereduktioner som enbart är riktade mot dem som arbetar. Jobbskatteavdraget är en sådan skattereduktion. Den är riktad mot låg- och medelinkomsttagare och den sänker marginalskatterna för de som har de allra minsta marginalerna i Sverige.

Att över hälften av OECD:s medlemsländer har någon form av ett jobbskatteavdrag innebär att problemen med en åldrande befolkning och för få som arbetar inte är unika svenska problem.

Politiker i alla länder ställer sig frågorna ”hur ska vi få fler som jobbar”. Svaret på frågorna blir då inte ”högre bidrag”. Svaret på frågorna blir ”fler i arbete genom att göra det mer lönsamt att arbeta.

Sidan uppdaterades: 11-11-02