A-kassan - en översikt

Vad har regeringen gjort?

Nytt i budgeten för 2009:

Reformerna presenteras i syftet att öka åter- och nyinträdet i a-kassan, så att fler har en ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

• Avgiften sänks med 50 kronor, vilket påverkar de flesta a-kassor. Taket för hur stor arbetslöshetsavgiften kan bli, 300 kr, kvarstår. Kassor med en högre faktiska avgift subventioneras. Avgiftssänkningen på 50 kronor dras från den faktiska avgiften, vilket innebär att vissa kassor har en avgift som även efter det avdraget är högre än 300 kronor. Denna avgift begränsas då av taket och blir inte högre än 300 kronor, men effekten av den sänkta avgiften slår inte igenom. Gäller från 1juli 2009.
• Medlemsvillkoren ändras tillfälligt under 2009, där den som blir medlem endast behöver ha varit medlem i sex månader för att få a-kassa istället för grundersättning, jämfört med dagens 12 månader. Dvs, man kvalificerar sig för inkomstersättning snabbare. Gäller från 1 juli 2009, men avser medlemstid från 1 juli 2009 till 31 december 2009.
• Förändrade villkor för medlemskap. Kravet på att ha arbetad viss tid i fyra av fem veckor för att bli medlem tas bort, liksom kravet på ett intyg från arbetsgivaren. Gäller från 1 juli 2009
• Utredarens förslag om obligatorisk a-kassa genomförs inte, utan utreds vidare inom ramen för en parlamentarisk utredning om socialförsäkringssystemet.
• Ändrade regler för arbetslöshetsersättning efter frånvaro. Syftet är att rätta till ett problem som inneburit att en person som varit helt frånvarande kan få högre a-kassa än någon som varit tillfälligt eller delvis frånvarande. Gäller nybeviljade ersättningsperioder från och med 1 juli 2009.

Regeringens tidigare reformer:

• Ersättningsgraden är 80% av tidigare inkomst i 200 dagar, innan reformerna var den 80% i 300 dagar. Dag 201 – 300 sjunker ersättningen till 70%. Gäller från 5 mars 2007
   
• Undantag från ovanstående regel finns för föräldrar med barn under 18 år, som får 70% i ersättning dagarna 301 – 450. Gäller från 2 juli 2007. Jobbgarantin för unga gäller från 3 december 2007.
   
• Efter 300 dagar påbörjas jobb- och utvecklingsgarantin. Ersättningen är då 65% av tidigare arbetsinkomst.

• Möjlighet till förlängd ersättningsperiod togs bort från den 2 juli 2007.
   
• Sammanräkning av dagar med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program). Gäller från 1 oktober 2007.

• Sänkning av den högsta ersättningen, det sk taket, från 730 till 680 kronor per dag. Gäller från 1 januari 2007.

• Skärpning av arbetsvillkor, från 1 januari 2007.

• Avskaffande av studerandevillkor. Gäller från 1 januari 2007.

• Ny beräkning av ersättning så att även månader utan arbete ingår i beräkningen. Gäller från 1 jan 2007.

• Den sk 100-dagarsregeln, som möjliggör en begränsning av jobbsökande yrkesmässigt eller geografiskt, har slopats. Gäller från 2 juli 2007.

• En förhöjd finansieringsavgift (den avgift som a-kassorna betalar till staten för att finansiera utbetalningar från arbetslöshetsförsäkringen) infördes 1 januari 2007. Denna ändrades till en arbetslöshetsavgift den 1 juli 2008. Avgiften kan bli max 300 kronor, och tas ej ut av arbetslös medlem. Vid förändringen 1 juli 2008 fick 90% av alla a-kassor sänkt avgift. Reformen innebär att det är differentierade medlemsavgifter, där fast del betalas av samtliga medlemmar och den förhöjda delen av de som har ett arbete.

• Avdragsrätt för avgifter till a-kassa har avskaffats, från 1 juli 2007.

• Begränsning av möjlighet till a-kassa vid deltidsarbetslöshet, sk deltidsstämpling. Nu kan endast 75 dagar av ersättningsperiods 300/450 dagar, mot tidigare samtliga dagar, användas vid deltidsarbetslöshet. Gäller från 7 april 2008.

• Antalet karensdagar utökas från 5 till 7 från 7 juli 2008.

Obligatorisk a-kassa
Förslaget om obligatorisk a-kassa har utretts, men kommer inte att genomföras. Tanken på att alla ska ha ett fullgott skydd vid arbetslöshet har dock inte frångåtts, utan frågan kommer att utredas vidare inom ramen för en parlamentarisk utredning som ser över socialförsäkringssystemen i ett brett perspektiv.

Påståenden och mothugg
Påstående: 500 000 har lämnat a-kassan, och dessa kommer stå utan skydd vid arbetslöshet. Det kommer att generera ökade kostnader för socialbidrag.

Mothugg: Valet att lämna a-kassorna har flera anledningar. Många är äldre, andra bedömer sig ha låg risk att bli arbetslösa. Samtidigt är det ett problem om personer med hög arbetslöshetsrisk underförsäkrar sig. Därför sänker regeringen avgiften till a-kassan med 50 kronor, samt gör det enklare och lönsammare att gå med i a-kassan. Det stärker intresset att vara med i försäkringen, och gör att fler får ett gott skydd i händelse av arbetslöshet.

Samtidigt står de som inte går med i a-kassan inte helt utan skydd vid arbetslöshet. De får, om de uppfyller grund- och arbetsvillkor, ett grundskydd som är högre än försörjningsstödet.

Vi ska också komma ihåg att det inte finns ett rakt samband med att just de som lämnar a-kassan blir arbetslösa vid sämre tider.

Påstående: Regeringens sänkning av a-kassenivåerna ger inte resultat utan är bara en hetsjakt på arbetslösa. A-kassan måste återställas till 80%.

Mothugg: Oppositionen vill höja bidragen för de som tjänar mest, genom att höja skatten för de som tjänar minst.

Förslaget leder också till ökad arbetslöshet. En studie från IFAU1 visar att om arbetslöshetsersättningen höjs med 5 procentenheter, så ökar arbetslösheten med 1,5procentenheter. Oppositionens ”återställare” skulle därmed sannolikt utradera hela den varaktiga nedgången i arbetslöshet som skett sedan valet 2006. Dessutom bör man komma ihåg att a-kassan fortfarande är 80% de första två hundra dagarna av en arbetslöshetsperiod. Skillnaden är att det finns ett tak som begränsar ersättningens storlek, och att den trappas av efter två hundra dagar i arbetslöshet.

En annan studie från IFAU av Anders Forslund visar att den reformerade a-kassan och jobbskatteavdraget tillsammans har sänkt den varaktiga arbetslöshetsnivån med 1 till 2 procentenheter.

Finanspolitiska rådet framhåller att forskning stödjer att en avtagande ersättningsprofil främjar återgång till arbete. Det gör att man söker jobb intensivt, samtidigt som man kan bibehålla en hög ersättning i början av perioden. Lägre ersättning mot slutet av perioden kan också antas påverka arbetsförmedlarna, genom att de stödjer de arbetssökande mer intensivt då.

Påstående: De begränsade möjligheterna till a-kassa vid deltidsarbetslöshet slår hårt mot kvinnor.

Mothugg: Att begränsa möjligheten att ”deltidsstämpla” är ett sätt att minska deltidsarbetslösheten. Det är inte minst en jämlikhetsfråga; dels minskar beroendet av partnern eller staten för försörjning, dels medför högre inkomster bättre trygghet vid sjukdom och pension. Ca ¾ av alla som arbetar deltid är kvinnor, och många önskar arbeta mer än så. Detta är vanligt inte minst inom offentlig sektor. Med reformen har många arbetsgivare fått upp ögonen för problemet, och i såväl allians- som socialdemokratiskt styrda kommuner har det visat sig att genom bättre planering av verksamheten kan fler erbjudas utökad tjänstgöringsgrad. Samtidigt vill inte alla jobba heltid, och det är upp till varje person att avgöra. Men det är inte ett val som ska finansieras via a-kassan. A-kassan är en omställningsförsäkring mellan två jobb, och med denna reform tydliggörs detta än mer. 
 

Vid frågor om a-kassa och arbetsmarknad går det bra att kontakta Li Jansson, arbetsmarknadspolitisk handläggare (658 38).

Källor:
Regeringen samt Finanspolitiska rådets rapport för 2008. Statistiken är hämtad från SCB:s AKU-siffror för juli månad 2008.