Moderat politik för en bättre fungerande hälso- och sjukvård

Sverige och Landstinget Dalarna förtjänar en bättre politisk ledning och styrning. Målsättningen är att vi i valet 2006 får väljarnas förtroende att förändra utvecklingen inom landstingets verksamhetsområden där den enskilde får mer att säga till om och där patienten står i centrum.

Socialdemokraterna har stått i ledningen för Landstinget Dalarna i 80 år. Majoritetens ledning präglas nu av trötthet och resignation. Behovet av förändring och förnyelse inom Landstinget Dalarna är idag stort. Vår moderata vision är en politik som innebär förändringar, men som samtidigt präglas av sammanhållning och trygghet för människorna i förändringsarbetet.

Värden som vägleder vårt arbete är bland annat:
- Enskilda människor och familjer skall få mer att säga till om i sin egen vardag.
- Entreprenörer och företagsamma människor skall uppmuntras att arbeta med vård.
- Personalens engagemang skall tas till vara
- Dalfolkets valfrihet skall öka.
- Dalfolket skall känna trygghet med vården i Dalarna
- Folkhälsoarbetet skall utvecklas för att motverka sjukdom.

Vår ideologiska utgångspunkt är att stärka den enskilde individens/patientens ställning. Vi vill se ett samhälle där människor har makt och möjlighet att forma sina liv och där politiken kompletterar med gemensamt beslutsfattande och gemensam finansiering inom hälso- och sjukvårdsområdet. Kvaliteten i sjukvården är i många avseenden god. Problemet är tillgängligheten. Långa köer och stela strukturer i Landstinget Dalarna möter alltför många som är i behov av vård. Moderat hälso- och sjukvårdspolitik utgår från det som fungerar bra och vill utveckla sjukvården genom att garantera människor tillgänglighet och på riksplanet lagstifta om rätten att välja. Moderaterna vill ersätta landstingen med en statlig finansiering som utgår från patienternas behov och ger större frihet för personalen genom att tillåta en mångfald av utförare. Plånboken, eller kontakter, får aldrig vara avgörande för vårdtillgången. Förtroendet för den gemensamt finansierade sjukvården är avhängigt att vården lever upp till de krav som medborgarna har rätt att ställa.

Att medborgarna upplever sig få valuta för skattepengarna är en förutsättning för det offentliga välfärdssystemets legitimitet. Det gäller i högsta grad inom hälso- och sjukvården. För oss moderater är det en självklarhet att det inte skall slösas med våra gemensamma resurser, särskilt då pengarna går till att bota, lindra och trösta. Att finna en form för sjukvårdens finansiering som upplevs vara rättvis och rimlig är därför av yttersta vikt. I denna frågeställning fångas kärnuppgifterna för vår sjukvårdspolitik upp; att tillse att finansieringen av sjukvården är långsiktig och stabil, att alla människor får vård när de behöver den, samt att en väl fungerande kvalitetsuppföljning sker.

Alla är vi beroende av att vården finns där, liksom att den kännetecknas av både trygghet och kvalitet. I dag upplever många hur hälso- och sjukvården många gånger misslyckas med sitt trygghetsuppdrag. Trots goda förutsättningar tvingas många vänta länge på operation eller behandling. Det är svårt att komma i kontakt med vården för att boka en tid eller konsultera en läkare. Personalen i vården upplever ofta att de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation till det bättre. De upplevda bristerna inom vården har fött en otrygghet i Dalarna. Denna otrygghet tar sig många olika uttryck. En del känner sig vilsna och vet inte vart de skall vända sig när de behöver vård. Hos andra växer otryggheten till rädsla för att inte få hjälp vid sjukdom.

Mycket kan bli bättre om vi ger vårdpersonalen möjlighet att utveckla verksamheten och patienterna stöd för att hävda sina rättigheter. Det krävs en hälso- och sjukvårdspolitik som bättre förmår att nyttja de resurser som vården har till sitt förfogande. Sjukvården kommer också framgent att möta nya frågor som har sin grund i en alltmer heterogen och diversifierad befolkning, vilket medför både utmaningar och möjligheter.

Vi moderater i Dalarna söker stöd för en sjukvårdspolitik som stärker patientens rättigheter i vården och som möjliggör ökad valfrihet och större mångfald. Vårt mål är en politik som ger människor tillgång till vård i tid och rätt att välja den vård som passar dem bäst.

Att det finns människor som känner sig tvingade att betala för vården två gånger för att känna sig trygga är en oroande signal. Det är emellertid långt ifrån alla som har råd. I spåren av de många upplevda bristerna inom vården växer det i dag fram två sjukvårdssystem. Å ena sidan det offentliga och politikerstyrda, som brottas med problem och långa vårdköer. Å andra sidan ett privat, där de som har råd kan köpa sig vård via försäkringar. Vården i socialdemokratins tappning kännetecknas av såväl orättvisor som bristande jämlikhet.

Politiken behövs för att tillgodose att skattebetalarnas pengar används på bästa sätt, säkerställa att vård finns tillgänglig då människor behöver den, samt bygga det ramverk inom vilket vården skall bedrivas. Ofta gör politiken emellertid större skada än nytta. Att minska det politiska inflytandet över vårdens verksamhet och utformning är därför nödvändigt. Sjukvården är en kunskapsorganisation där medarbetarna, deras kompetens och engagemang är avgörande för vårdens kvalitet och resultat. Ingen annan bransch har så stor andel högutbildade medarbetare. Vi måste se till att det finns attraktiva arbetsgivare, utvecklingsmöjligheter och vägar till entreprenörskap. Vi moderater menar att politikernas roll är att tillse att finansieringen av sjukvården fungerar, att vårdkvaliteten säkras och att alla får vård när de behöver den. Det handlar om att flytta makten från politiken till patienten och vårdgivaren.

Vi moderater vill myndigförklara patienten och låta denne bli utgångspunkt för vårdens organisation. Alla människor bör ha rätt att ställa krav på den sjukvård de har betalat för genom skatter och patientavgifter.

Med ökad valfrihet får den enskilde större inflytande och vårdgivaren tvingas till ökad respekt och lyhördhet för den enskildes behov och rättigheter. Rätten att välja består av två delar. Å ena sidan rätten till valfrihet, den enskilda människans rätt att välja den vårdgivare hon känner förtroende för. Denna valfrihet måste gälla såväl inom den mer vardagligt anknutna närvården som inom sjukhusens slutenvård. Som ett led i detta måste politiskt konstruerade remisskrav tas bort. Å andra sidan har politiken en skyldighet att garantera en mångfald av alternativ som gör att valet blir en konkret handling och inte enbart en symbolisk rättighet. Med rätten att välja följer också rätten att välja bort det man är missnöjd med. Vi moderater vill att alla människor skall tillförsäkras en trygg och individuellt anpassad vård och omsorg. Den skall kännetecknas av hög kvalitet för alla, oberoende av ålder, kön, bakgrund eller funktionsförmåga.

Bristande tillgänglighet och vårdköer skapar mänskligt lidande och onödiga merkostnader för hela samhället. Att skjuta vårdinsatser på framtiden kostar. En del av dessa kostnader syns först senare i landstingens budgetar. Detta i form av försämrat hälsoläge med extra läkarbesök eller med mer omfattande och därmed dyrare behandlingar än vad som hade varit nödvändigt om patienten hade fått vård i tid. Alla som väntar på operation eller behandling riskerar dessutom att drabbas av oro, lidande och försämrad livskvalitet. I värsta fall förvärras tillståndet under väntetiden, vilket inte bara kan leda till behov av mer omfattande behandlingar, längre sjukhusvistelser och dyrare eftervård.

En viktig del av arbetet för bättre sjukvård är att öka mångfalden av vårdgivare. I dag är alternativen få, av 32 vårdcentraler i Dalarna så är idag endast Älvdalen i alternativ driftsform, vilket begränsar såväl patienternas valfrihet som vårdpersonalens möjlighet att välja arbetsgivare.
Mångfald skapar förutsättning för fortsatt utveckling av sjukvården. En mångfasetterad arbetsmarknad inom hälso- och sjukvården kan göra denna mer attraktiv för framtida yrkesval och förhoppningsvis leda till att rekryteringsproblemen minskar. Den alternativa driftens kanske viktigaste förtjänst är att den tvingar fram förbättringar i den offentliga vården. En allt större andel av vården skall bli fristående från landstingen. Det ökar mångfalden och konkurrensen, vilket i sin tur öppnar för en bättre vård.

Etableringsrätt, utmaningsrätt och avknoppningsrätt är förändringar som syftar till att uppnå ökad självständighet för enheter på alla vårdnivåer måste vidtas. Vi moderater i Dalarna kommer att föreslå åtgärder i Landstinget Dalarna som dels leder till större självständighet för den verksamhet som bedrivs i landstingets egen regi, dels skall underlätta för de verksamheter som vill övergå i andra driftsformer.
Vårdens ersättningssystem bör utformas på ett sätt som gör det möjligt för fristående aktörer att vid sidan av den offentliga verksamheten erbjuda service till Dalarnas medborgare. En bra sjukvård måste vara organiserad på ett sätt som möjliggör för dem att förverkliga sina idéer. Ett sätt att förverkliga idéerna är att starta eget. Möjlighet är inte detsamma som krav.

Rätten till vård skall alltid utgå ifrån den enskildes behov, aldrig från tjockleken på plånboken. Grundbulten i moderaternas finansiering av hälso- och sjukvården är att inkomsten skall avgöra hur mycket varje medborgare skall betala till systemet. Vi vill dock vara tydliga med att det även i fortsättningen kommer att finnas ett statligt högkostnadsskydd som utgör en övre gräns för de patientavgifter som kan tas ut av en individ under ett år.

Olika patientgrupper inom vården har olika krav och behov. Patienter som är mitt i livet prioriterar god tillgänglighet. Äldre, multisjuka eller kroniskt sjuka patienter kan tycka att det är viktigare med kontinuitet och närhet till vården. Gemensamt är dock ett önskemål om tillförlitlighet, att vården finns när man behöver den. Den kommunala vården spelar en viktig roll i en fungerande närvård. Närvården måste ges större möjligheter att ta hand om de människor som har långvariga och återkommande möten med vården. De är inte många till antalet men har stora behov och är de stora förlorarna i dagens vårdsystem. Gruppen motsvarar 3,5 procent av befolkningen men står för cirka 50 procent av sjukvårdskostnaderna.

Landstingen är ett hinder för att skapa en bättre svensk sjukvård. För att lägga grund för en bättre sjukvård så är en övergång till en renodlad statlig finansiering nödvändig. För medborgarna finns inget skäl att bygga politiska nivåer för en välfärdsverksamhet som, likt sjukvården, allt mindre har bäring på regional organisation, utan snarare på ett gränslöst och direkt möte mellan patient och vårdgivare. Följaktligen bör landstingens beskattningsrätt på sikt avskaffas. I stället anser vi moderater att en statlig finansiering måste ersätta dagens landstingsskatt. Statlig finansiering är en grundförutsättning för att garantera jämlik vård i hela landet. Som patient är man då inte längre utlämnad till landstingspolitikernas prioriteringar.

Moderat sjukvårdspolitik bygger på flera steg. Utgångspunkten är den enskilda människan och hennes rätt till en god vård, med tillgänglighet och valfrihet. Vissa av våra förslag kan genomföras direkt efter ett maktskifte i Landstinget Dalarna. Andra behöver utredas i syfte att finna en praktisk genomförandeprocess som uppnår uppsatta mål
En nationell borgerlig vårdgaranti är även det något som snabbt behöver införas för att alla medborgare skall kunna tillförsäkras vård i tid. För att valfriheten skall bli reell förutsätts en mångfald alternativ. Därför krävs ett målmedvetet arbete som öppnar för en mångfald av vårdgivare inom sjukvårdens alla områden. Det handlar om att ge personal möjlighet att ta över verksamhet, samt att tillåta fler fristående alternativ inom vården i stort och att införa fri etablering. För att möjliggöra en sådan utveckling måste de förbud och stopplagar som förhindrar de fristående alternativen avskaffas.

De första stegen mot mer av rättvisa och patientstyrda ersättningssystem kan samtidigt tas, för att sedan allt eftersom ta plats inom sjukvården. Detta möjliggör i sin tur en ny utveckling för närvården, med mer av patientanpassad vård. I något längre perspektiv tas de första stegen mot en statlig finansiering av sjukvården. Det sker först efter ett genomgripande utredningsarbete. Syftet är att nå ett fungerande och hållbart sjukvårdssystem, som bättre samlar resurserna, skapar bättre vårdmöjligheter för patienter och bryter ned dagens onödiga gränser inom vården.

Moderaterna i Dalarna skall under den kommande mandatperioden verka för

• Att sjukhusen i Falun och Mora skall vara akutsjukhus, medan Avesta och Ludvika skall ha akutfunktioner
• Att flera vårdcentraler i Dalarna drivs av annan vårdgivare än Landstinget Dalarna
• Att vården vid ex Avesta lasarett skall kunna upphandlas
• Att Förlossning/BB i Mora skall finnas kvar
• Att hemsjukvården skall överföras till kommunerna via en skatteväxling
• Att medicinskt omhändertagande i hemmet (MOH) skall finnas i samtliga kommuner