Våldet belastar sjukvården
Ett ökat antal våldsbrott innebär ökat tryck på såväl ambulans- och akutverksamheten som på sjukvården i stort. En skottlossning med skadade i behov av akutsjukvård utlöser en hel kedja av insatser på ett sjukhus. Sådana insatser är personal- och kostnadskrävande, och ger undanträngningseffekter i den övriga sjukvården. Resurser som borde gå till den ”vardagliga verksamheten” sätts på så vis av för att möta ett allt tuffare klimat i samhället.
Vår sjukvårdspersonal ställs också inför situationer de kanske inte är fullt rustade för. När offer för t.ex. gänguppgörelser fordrar sjukvård har säkerhetsproblem uppstått. I några fall har sjukhuspersonal uppmärksammat att den skadade har med sig beväpnade ”livvakter”, i andra fall har man upplevt en risk att gärningsmännen kommer försöka slå till igen inne i sjukhuset eller att offret självt uppträtt hotfullt. Detta innebär ytterligare belastning på personalen och sjukvården och innebär dessutom svåra dilemman kring hur sjukvården skall agera.
Organiserad brottslighet drabbar alltså inte enbart polis och rättsväsende och är inte heller något som polis och rättsväsende kan bekämpa själva. Alla samhällsfunktioner har ett ansvar att reagera på kriminalitet och en uppgift att fylla.
Sjukvårdens ansvar är inte direkt brottsbekämpande, men indirekt. Sjukvården skall ge vård och trygghet till brottsoffren, och i de fall offren har koppling till kriminell verksamhet, skapa en trygg miljö som uppmuntrar till samarbete med samhället. Sjukvården måste också ha resurser och förmåga att sörja för samhällets medicinska säkerhet vid förhöjda risker, som när polisen måste göra inbrytningar hos misstänkta.
Västra Götalandsregionen har ett politiskt ansvar att stödja sjukvårdspersonalen som tvingas tackla problemen ute i verkligheten. Både på kort och lite längre sikt finns viktiga insatser som vi kan göra. En av de viktigaste insatserna för framtiden är att snabbt och relevant agera när vi ser tendenser till ungdomsvåld. På initiativ från engagerade medarbetare inom akutmottagningen på Södersjukhuset har sedan ett antal år det bedrivits ett arbete för just detta där ungdomar som uppvisar våldstendenser bjuds in till tre dagars studiebesök, en dag på en kriminalvårdsanstalt, en dag på en ungdomsmottagning för missbrukare och en dag på ett stort akutintag. Idén är värd att pröva även i Västra Götaland vilket vi föreslag i en motion till Regionfullmäktige.
Det behövs också snabba insatser i form av ökade resurser till såväl ambulans- som akutverksamhet och ett gott stöd från ledningen så att personalen kan vara övertygad om att de har samhället bakom sig.
Martin Andréasson (M)
V ordf i Hälso- och sjukvårdsutskottet
Oppositionsråd
Västra Götalandsregionen
Våldet belastar sjukvården
Ett ökat antal våldsbrott innebär ökat tryck på såväl ambulans- och akutverksamheten som på sjukvården i stort. En skottlossning med skadade i behov av akutsjukvård utlöser en hel kedja av insatser på ett sjukhus. Sådana insatser är personal- och kostnadskrävande, och ger undanträngningseffekter i den övriga sjukvården. Resurser som borde gå till den ”vardagliga verksamheten” sätts på så vis av för att möta ett allt tuffare klimat i samhället.
Vår sjukvårdspersonal ställs också inför situationer de kanske inte är fullt rustade för. När offer för t.ex. gänguppgörelser fordrar sjukvård har säkerhetsproblem uppstått. I några fall har sjukhuspersonal uppmärksammat att den skadade har med sig beväpnade ”livvakter”, i andra fall har man upplevt en risk att gärningsmännen kommer försöka slå till igen inne i sjukhuset eller att offret självt uppträtt hotfullt. Detta innebär ytterligare belastning på personalen och sjukvården och innebär dessutom svåra dilemman kring hur sjukvården skall agera.
Organiserad brottslighet drabbar alltså inte enbart polis och rättsväsende och är inte heller något som polis och rättsväsende kan bekämpa själva. Alla samhällsfunktioner har ett ansvar att reagera på kriminalitet och en uppgift att fylla.
Sjukvårdens ansvar är inte direkt brottsbekämpande, men indirekt. Sjukvården skall ge vård och trygghet till brottsoffren, och i de fall offren har koppling till kriminell verksamhet, skapa en trygg miljö som uppmuntrar till samarbete med samhället. Sjukvården måste också ha resurser och förmåga att sörja för samhällets medicinska säkerhet vid förhöjda risker, som när polisen måste göra inbrytningar hos misstänkta.
Västra Götalandsregionen har ett politiskt ansvar att stödja sjukvårdspersonalen som tvingas tackla problemen ute i verkligheten. Både på kort och lite längre sikt finns viktiga insatser som vi kan göra. En av de viktigaste insatserna för framtiden är att snabbt och relevant agera när vi ser tendenser till ungdomsvåld. På initiativ från engagerade medarbetare inom akutmottagningen på Södersjukhuset har sedan ett antal år det bedrivits ett arbete för just detta där ungdomar som uppvisar våldstendenser bjuds in till tre dagars studiebesök, en dag på en kriminalvårdsanstalt, en dag på en ungdomsmottagning för missbrukare och en dag på ett stort akutintag. Idén är värd att pröva även i Västra Götaland vilket vi föreslag i en motion till Regionfullmäktige.
Det behövs också snabba insatser i form av ökade resurser till såväl ambulans- som akutverksamhet och ett gott stöd från ledningen så att personalen kan vara övertygad om att de har samhället bakom sig.
Martin Andréasson (M)
V ordf i Hälso- och sjukvårdsutskottet
Oppositionsråd
Västra Götalandsregionen