Ungdomsarbetslöshet
I Sverige har vi under en längre tid haft hög arbetslöshet bland unga i åldern 15-24 år. Det gäller både om man jämför med äldre personer i Sverige och om man jämför med andra länder. I samband med den ekonomiska krisen ökade ungdomsarbetslösheten från och med hösten 2008. Men sedan augusti 2009 har trenden brutits och det går åt rätt håll.
Den internationella finanskrisen medförde att arbetsmarknaden försvagades 2008 och 2009, unga i landet drabbades särskilt hårt. Det får stora konsekvenser för den som försöker etablera sig på arbetsmarknaden och hitta – och hålla kvar – sitt första jobb.
Unga drabbas ofta först när företag skär ned, eftersom de ofta har tidsbegränsade anställningar och saknar lång arbetslivserfarenhet. Många är nyanställda på sina första jobb, men med kort anställningstid är den unge den förste som måste gå när varsel läggs. Samtidigt brukar unga var de första som anställs när krisen vänder, eftersom man är flexibel att ta ett jobb när företagen återigen börjar anställa.
Under 2010 uppgick ungdomsarbetslösheten till 25,2 procent, vilket är tre gånger så högt som för befolkningen totalt. Det finns några saker man bör notera när man talar om ungdomsarbetslöshet. Att 25,2 procent av alla som är 15-24 år är arbetslösa innebär inte att var fjärde ungdom är det. Det beror på hur arbetslöshet definieras. När man räknar ut arbetslösheten ser man bara till dem som faktiskt arbetar eller är arbetslösa. Även studenter som söker jobb räknas som arbetslösa, men övriga studenter och värnpliktiga är exempel på två grupper som faller utanför definitionen. Om man istället räknade antalet arbetslösa som andel av alla 15-24-åringar skulle arbetslösheten ligga på 13,8 procent 2010. Tar man bort heltidsstuderande som söker jobb skulle arbetslöshetstalet vara ännu lägre: 7,1 procent. Det finns dock en grupp unga personer som inte ingår i definitionen av arbetslösa och som kanske är den allra mest utsatta, nämligen de som varken studerar eller söker jobb. Att hjälpa den gruppen är kanske den största utmaningen vi står inför.
Det finns många olika förklaringar till att arbetslösheten bland unga är hög i Sverige. Unga personer byter jobb oftare och växlar mer mellan studier och arbete, vilket leder till fler (men kortare) perioder utan jobb. Att ingångslönerna är höga och anställningsskyddet är relativt starkt är andra faktorer som påverkar unga mer än äldre. Jämfört med många andra länder är övergången från skola till arbetsliv långsam i Sverige, vilket ytterligare spär på arbetslöshetstalen.
Ungdomsarbetslösheten är en fråga som prioriteras högt av alliansregeringen. Läs mer om vilka insatser regeringen har gjort, och vilka som är på gång, här.
Ungdomsarbetslöshet
I Sverige har vi under en längre tid haft hög arbetslöshet bland unga i åldern 15-24 år. Det gäller både om man jämför med äldre personer i Sverige och om man jämför med andra länder. I samband med den ekonomiska krisen ökade ungdomsarbetslösheten från och med hösten 2008. Men sedan augusti 2009 har trenden brutits och det går åt rätt håll.
Den internationella finanskrisen medförde att arbetsmarknaden försvagades 2008 och 2009, unga i landet drabbades särskilt hårt. Det får stora konsekvenser för den som försöker etablera sig på arbetsmarknaden och hitta – och hålla kvar – sitt första jobb.
Unga drabbas ofta först när företag skär ned, eftersom de ofta har tidsbegränsade anställningar och saknar lång arbetslivserfarenhet. Många är nyanställda på sina första jobb, men med kort anställningstid är den unge den förste som måste gå när varsel läggs. Samtidigt brukar unga var de första som anställs när krisen vänder, eftersom man är flexibel att ta ett jobb när företagen återigen börjar anställa.
Under 2010 uppgick ungdomsarbetslösheten till 25,2 procent, vilket är tre gånger så högt som för befolkningen totalt. Det finns några saker man bör notera när man talar om ungdomsarbetslöshet. Att 25,2 procent av alla som är 15-24 år är arbetslösa innebär inte att var fjärde ungdom är det. Det beror på hur arbetslöshet definieras. När man räknar ut arbetslösheten ser man bara till dem som faktiskt arbetar eller är arbetslösa. Även studenter som söker jobb räknas som arbetslösa, men övriga studenter och värnpliktiga är exempel på två grupper som faller utanför definitionen. Om man istället räknade antalet arbetslösa som andel av alla 15-24-åringar skulle arbetslösheten ligga på 13,8 procent 2010. Tar man bort heltidsstuderande som söker jobb skulle arbetslöshetstalet vara ännu lägre: 7,1 procent. Det finns dock en grupp unga personer som inte ingår i definitionen av arbetslösa och som kanske är den allra mest utsatta, nämligen de som varken studerar eller söker jobb. Att hjälpa den gruppen är kanske den största utmaningen vi står inför.
Det finns många olika förklaringar till att arbetslösheten bland unga är hög i Sverige. Unga personer byter jobb oftare och växlar mer mellan studier och arbete, vilket leder till fler (men kortare) perioder utan jobb. Att ingångslönerna är höga och anställningsskyddet är relativt starkt är andra faktorer som påverkar unga mer än äldre. Jämfört med många andra länder är övergången från skola till arbetsliv långsam i Sverige, vilket ytterligare spär på arbetslöshetstalen.
Ungdomsarbetslösheten är en fråga som prioriteras högt av alliansregeringen. Läs mer om vilka insatser regeringen har gjort, och vilka som är på gång, här.