Thomas Böhlmark - Politik och vardag

En tankenöt för Löfven?

den 22 maj 2012, 07:38:00

Om Miljöpartiet gör skäl för det som deras främsta regionala företrädare säger, är det helt i linje med de intentioner som finns inristade i partiets agenda. En tredje kraft, en blockbrytande aktör som ser har till syfte att skapa allianser på ett brett plan, allt i syfte att för att göra det de främst eftersträvar, att sätta sin prägel i så många politiska beslut som möjligt. Men a återigen skapas en fråga, hur påverkar det oppositionella alternativet när en part ställer sig utanför? Hur blir beskedet från den främsta oppositionsföreträdaren till väljarna?

I sig gör Miljöpartiet helt rätt om de svarar upp mot vad deras regionala företrädare säger sig vilja gå till val på, som en fristående parti, befriat från politiska allianser och samarbeten i syfte att presentera trovärdiga regeringsalternativ i lagom till valet, för att väljarna ska ha ett hum om vad de får när de lägger en röst på just sitt parti.

Samtidigt ställer det en del frågor. Hur långt i någon riktning kan Miljöpartiet nu gå för att inte äventyra möjligheterna för att få igenom sin agenda, i en allians med sina röda tidigare medparter eller att förmågan att få igenom breda överenskommelser med den styrande alliansregeringen?

Självklart är det rådande parlamentariska läget en självklar ingrediens, Miljöpartiet bör anses vara det ultimata partiet att utnyttja denna situation, i sig har de gjort det genom en rad breda överenskommelse med regeringen. För att ha förmågan att få igenom en agenda med sina tidigare rödgröna kamrater, räcker det inte bara med att de är överens. Därför finns medvetenheten hos miljöpartister och förmodligen partiledningen själva, att förmågan att binda upp sig i någon riktning inte är ett alternativ.

Det är bara det ställningstagandet ställer en del frågor kring framtida politiska samarbeten, särskilt den om vilket alternativ som ska utmana det regeringsalternativ som finns. Helt klart är det ett störande moment för oppositionsanhängare att få höra denna fråga, hur det andra alternativet kommer att se ut. Men en sak är självklar, Alliansen går till val tillsammans och förutsättningarna för att sedan kunna regera, avgörs av vad väljarna säger. Tills dess går det inte att säga särskilt mycket om Alliansen kommer ha förmåga att regera vidare, bara att de har ambitionen att göra det och att de kommer övertyga väljarna om det.

Därför blir utmaningarna större för Stefan Löfven, nu när Socialdemokraternas tidigare samarbetspartner nu vill agera fristående, om nu de regionala företrädarnas ord får tala. Det är därför som Löfven har en situation att ta tag i, när det kommer till vilket alternativ som han ska presentera för väljarna, ett alternativ som är tillräckligt stark för att kunna bära regeringsmakten. Om det beskedet nu kommer.

Bloggar: Peter.

När kommer oppositionens besked om socialförsäkringarna?

den 22 maj 2012, 07:18:00

"Sjukförsäkringen har tillåtits bli en parkeringsplats för problem den inte är avsedd för."


"En förändring vi bedömer som närmast oundgänglig är att en tydlig tidsgräns sätts för sjukpenningen. Sveriges extrema sjukskrivningstider är unika och det är också det faktum att vi saknar en bortre gräns för hur länge man kan uppbära sjukpenning. Vi har inte funnit något som talar för att de långa sjukskrivningstiderna skulle ha några positiva effekter. Däremot talar mycket för att tiderna i sig har en negativ effekt på chanserna att komma tillbaka till arbetsmarknaden."


Följande ord kommer från den förre socialdemokratiske ministern Anna Hedborg. Utlåtandet (SOU 2006:86) är en del av den utredning som hamnade på regeringens bord, kort efter maktskiftet och blev grunden för omformningen av sjukförsäkringen. Syftet är att människor snabbare ska hitta en väg tillbaka i arbete, som Louise. Det är parallellt med den rapportering om bl a sjukörsäkringen och a-kassan som görs i Svenska Daglbladet. Oppositionen i riksdagen har i många fall använt sitt tillfälle att svartmåla och skrämma upp folk kring en reform som de säkerligen hade blivit tvingade att genomföra om de hade fortsatt fått styra.


Den pågående socialförsäkringsutredningen är i en slutfas. Förhoppningen är att denna utredning ska leda till en konstruktiv debatt kring hur socialförsäkringarna ska stärkas ytterligare. Grunden är dock klar, a-kassan är en omställningsförsäkring för att ställa om till ett nytt arbete, Sjukförsäkringen ska se till att människor med arbetsförmåga får de verktyg att kunna återgå i arbete. I kritiken kring bl a a-kassan, döljer sig två relevanta frågor:

• Varför har inte taket i a-kassan höjts om man har haft chansen?
• När kommer förslag om att ändra villkoret i a-kassan? Det finns ett förslag från moderat och miljöpartistiskt håll om att införa ett inkomstvillkor. Sedan 2007 har Socialdemokraterna inte presenterat ett konkret förslag till förändring av villkoret för att få a-kassa.

Förneka problemen eller se dem som de ser ut

den 21 maj 2012, 07:33:00

Jag hade hoppats att fler hade haft tillfälle att läsa den tydliga uppställning som jag gjorde i en tidigare postning. Erfarenheterna från gårdagkvällens Agenda talar för att fler borde och bör sätta sig in i den arbetslöshetsproblematik som existerar på den svenska arbetsmarknaden. Antingen ser man problemet som det ser ut, eller så förnekar man dem. Förr handlade det om att gömma undan det.

Vad är egentligen skillnaden mellan idag och 2006? Hur kan ett begrepp tolkas så olika idag som för sex år sen? Jag förstår att en del tänker tanken kring begreppet massarbetslöshet, om de nu får bilden av en arbetslöshet som i sig är högre än 2006. Men bilden är lite mer komplicerad. När alliansregeringen tog vid efter valet 2006, fanns ett tydligt problem, de som inte syndes i statistiken. Stora grupper som inte arbetade, men som inte redovisades som arbetslösa. Allt för att visa upp en ljusare bild av tillvaron.

Greppet med att redovisa ett utanförskap var att synliggöra de som inte syndes. Utanförskapet har i sig minskat med över 200 000 människor, människor som doldes undan i sjukförsäkring och förtidspension kan i och för sig synas i statistiken arbetslösa, men den bilden torde vara mer rättvisande över hur det ser ut. Sen till det faktum att Sverige genomlidit en internationell finanskris, med jobb som gått förlorade, torde säga en del om den situation som råder.

Dock är det ett faktum, att påpeka att det finns bred arbetslöshet i alla åldergrupper, bland unga som gamla, bland inrikes födda som utrikes födda, är ett gravt missgrepp, något som riskerar att leda till felprioriteringar kring det som bör vara relevant. Några av de förslag som radades upp i syfte att komma åt strukturella arbetslöshetsproblem i vissa grupper, radades också upp:

• Förhindra problematiken att utrikes födda fastnar i bidragsförsörjning och se över föräldraförsäkringens konstruktion, för att hindra att människor fastnar i samhällets funktioner som har till syfte att vara språngbräda framför spindelnät. Öka drivkrafterna för att kunna ta ett jobb.
• Minska marginaleffekterna för människor, unga som utrikes födda som går på försörjningsstöd att kunna ta ett arbete utan att det påverkar deras inkomst negativt. Idag är det en 105 procents stor marginaleffekt att gå från försörjningsstöd till eget arbete för vissa.
• Mer inslag av jobb och praktik i arbetslivet. Hälften jobb/hälften praktik finns, möjligheten att kunna läsa upp betyg på komvux och folkhögskola finns även den. Regeringen satsar närmare 1 miljard mer nu än under 2006 på vuxenutbildning

En annan aspekt är att Svenska Dagbladet rapporterar att Sverige tappar i internationella trygghetsligan gällande socialförsäkringar. En av faktorerna är att taket i a-kassan inte har höjts, därav färre som får 80 procent av lönen vid arbetslöshet. Men löser det problemet att höja taket så att fler får 80 procent av sin lön? Inte alls, eftersom de som oftast kritiserar regeringens politik kring arbetslöshetsförsäkringen, har inte lagt ett ett relevant förslag om att ändra villkoren för a-kassa sedan förändringen 2007. Nu lägger både Tomas Tobé (M) och Miljöpartiet förslaget om ett inkomstvillkor, snarare än ett arbetstidsvillkor.

Men återigen, att lösa samhällsproblemen handlar mycket om att inte bara förstå hur de ser ut, men också acceptera att de ser ut som de gör. Att Fredrik Reinfeldt får förtydliga detta i Agenda, är i för sig bra för Moderaterna, att alla andra sitter och fokuserar på något annat än att fokusera på verkliga samhällsproblem får stå för dem. Det är dock passande att förstå hur samhällsproblemen ser ut, eller bara förneka att det ser ut på det viset.

Bloggar: Prärietankar.
Media: AB, AB, DN, SvD, SvD.

Att skylla på skolval - Det finns fortfarande dåliga skolor

den 20 maj 2012, 09:01:00

Det fria skolvalet är ett verktyg som har gett möjligheten att välja en utbildning som passar bättre. I en argumentation mot det fria skolvalet leder till att "priviligerade" väljer bort, inte väljer till något. Fortfarande existerar andra problem som inte löses av att ta bort valfriheten. I en iver att slå på valfriheten, undviker kritikerna att förklara vad som skulle göra just segregation och mindre priviligerade gruppers möjlighet att få en bättre utbildning ska bli bättre.


Tre kulturgeografer förklarar sin syn på skolvalet och ser att elever till högutbildade föräldrar reser längre för att komma till sin skola, än elever till lågutbildade föräldrar. Detta är en segregation som enligt dem skapats genom det fria skolvalet. Men är egentligen detta det stora problemet? inte i mitt tycke.


Jag kan till en början fundera kring hur mycket de tre kulturgeograferna har analyserat skolan, mer än utifrån ett kulturgeografiskt beteende. Att insinuera att Milton Friedman idé om fritt skolval var till för att upprätthålla rassegregation, eller att påstå att organisationer som Svenskt Näringsliv gav löften om goda resultat, drygt tio år innan organisationen bildades, kan ju ställa en del frågor om seriositeten och kvalitén på deras argumentation för att stoppa det fria skolvalet.


Vad finns det för problem i dagens skola? Det går att sammanfatta dem till två. Den första är att vissa elever inte vet att man kan välja, brister i skolvalssystemet eller språkliga hinder. Lösningen är där att införa bättre verktyg för att göra bra val. Förbättring av skolvalssystem, börbättra studie- och ärkesvägledarna för att elever och dess föräldrar kan göra ett bra val.


Det andra problemet handlar helt enkelt om att det fortfarande finns dåliga skolor. Där särskiljer sig skolorna, i och med att friskolor blir av med sina tillstånd och kommunala skolor som kontinuerligt missköts, sätts i åtgärdsprogram. Skolinspektionens möjlighet att dra in tillstånd att bedriva skolverksamhet, som bara begränsas till friskolor bör sträcka sig även till att omfatta kommunala skolor.


Flemingsberg, Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Husby, Tensta, Hyllie, Andersberg, Norra Biskopsgården, Brynäs, Gårdsten och Gottsunda är exempel på socialt utsatta områden som under 1998-2010, ökade andelen behöriga till gymnasiet. I Fisksätra låg andelen behöriga på 88,6 procent, högre än riksgenomsnittet. Att skapa goda exempel i socialt utsatta områden handlar om att se problemen och åtgärda dessa, inte enskilda symptom.


För vi kan ju låtsas om att det fria skolvalet försvinner och närheten får styra. Problemet är ju bara en sak, de dåliga skolorna kommer finnas, människor undviker att deras barn tvingas gå i dessa och bosätter sig i närheten av de bra skolorna. Vad skulle det göra åt fastighetspriser i områden med bra skolor? Vad skulle det göra med boende- och kunskapssegregationen? Mycket värre om förmågan att skaffa sig boende nära en bra skola, eller ordna en bra utbildning åt sina barn, styrdes av storleken på plånboken. Eller så åtgärdar vi bara de dåliga skolorna.


Bloggar: Kent, Linda.
Media: AB, DN, DS.

S-kommuner - fler sommarjobb men bäst lön?

den 19 maj 2012, 10:02:00

SvD har i en granskning klarlagt hur det ligger till bland Stockholms kommuner och tillgången till sommarjobb. Slutsats: S-styrda kommuner ger fler jobb via kommunen än alliansstyrda kommuner. Detta må säga något, men inte hela bilden.

Sett till vänster finns bilden av vilka kommuner i Stockholm som ger flest sommarjobb. Om man kollar på den undre bilden, blir intrycket ett annat. Timlönen som Kommunal sätter rekommenderad timlön är 61 kr/h för 16-17år och 75kr/h för 18-19 år. Faktum är att när timlönen spelar in, skiljer sig kommunerna.

Många av de andra kommunerna skiljer ut sig. Alliansstyrda kommuner som Stockholm, Danderyd, Täby, Ekerö och Sollentuna ligger klart över Kommunals rekommendation om lägsta timlön, medan de S-styrda kommunerna i de flesta fall ligger långt ner i listan, inte under Kommunals rekommendation, men inte tämligen långt över det.

Denna bild av hur det ser ut bör ställa ytterligare frågor:
- Om S-kommuner är bäst på att förmedla sommarjobb, varför betalar de inte också bäst löner?
- Hur ser tillgången tillgången ut till sommarjobb ut i övrigt, utöver de som kommunerna förmedlar?
- Hur ser behovet ut att förmedla kommunala sommarjobb ut i varje kommun?

Bloggar: Kent.
Media: SR, SvD, SvD.

Korrigering: Den alltid duktige Edvin Alam förtydligar om situationen i Sollentuna. Högsta timlönen ska vara 90 kr/h, kommuner och företag finansierar 50 procent var. Dessutom får ungdomar söka jobb i privata företag, även utanför kommungränsen.

TCO utesluter inte jobbeffekt av jobbskatteavdrag

den 18 maj 2012, 09:02:00

Utvecklingen av jobbskatteavdraget har varit på tapeten ännu en gång. Utifrån den hearing som hölls förra veckan i Riksdagen och de spörsmål som kommer från olika håll. Just fokus ligger kring en av aktörerna, TCO som inte delar samma positiva syn som övriga. Men anser de att jobbskatteavdraget inte har haft jobbeffekter? Svaret är nej.

Löfven - dina vänner i (S)olna använder "etniska svenskar"

den 18 maj 2012, 08:36:00

Stefan Löfven har varit en av dem som uttryckt stark kritik mot Fredrik Reinfeldts ordval av "etniska svenskar". Hans kritik har varit i termerna "Jag tycker att det är otäckt att en statsminister i Sverige pekar ut vissa grupper och särar ut dem i vi och dom," och "Jag tycker att det är ett oerhört slarvigt uttryck som inte är värdigt en statsminister".

Uttalandet i sig har vållat stor debatten, främst i sociala medier. Det har gått så långt som uttalandet från Löfven pekar på, att Reinfeldt diskriminerar vissa grupper, inte ser deras problem som lika stora och att han ställer grupper mot varandra. Kritiken har till och från gjort mig förbryllad, i och med att det går emot hela Moderaternas tankevärld att se ner på en grupp av individer i samhället. Helt klart är det att uttrycket inte används i debatten. Men att gå så långt i de anklagelser som riktas mot Reinfeldt känns lite väl mycket för att ha använt ett visst ordval en gång.

Det som inte lyfts fram särskilt mycket är att flertalet människor tidigare använt uttrycket, att SvD slår ner på uttrycket. Men när jag läser en sak höjer jag på ögonbrynen:

"De många arbetsplatserna i Solna ger förutsättningar för en hög sysselsättningsgrad bland stadens invånare. Men även i Solna har personer med invandrarbakgrund svårare att få jobb än etniska svenskar."
Den stora frågan är förstås vad detta stycke kommer ifrån. Det kommer från inga mindre än Arbetarekommunen Solna.

Den stora frågan är inte bara till de som har kritiserat Reinfeldts val av uttryck, säger om sina partikamrater i Solna som använder uttrycket. En av dem har till och med arbetat för Socialdemokraterna i Solna. Den stora frågan är förstås, vad tycket Stefan Löfven om att hans partikamrater i Solna använder uttrycket "etniska svenskar"? Och borde inte Karin Pettersson som gammal kommunikationschef för partiet ha gjort något åt användandet av uttrycket?

Media: DN, GP, SvD.

Damberg glömde kolla en graf i arbetslöshetsstatistiken

den 17 maj 2012, 09:59:00

"Det andra är statsministerns ovilja att erkänna sitt eget misslyckande. Genom att undanta både utrikesfödda, ungdomar och äldre trollar Reinfeldt fram en arbetslöshetssiffra som är betydligt bekvämare."
Ok, låt oss kolla vad Reinfeldt sade om arbetslöshetsproblemet:
"Bland inrikes födda svenskar mitt i livet, alltså mellan 25 och 54 år, så har vi tre procents arbetslöshet. Bland utrikes födda i samma ålderskategori så är det nästa 15 procents arbetslöshet och bland ungdomar, då vi också mäter de som är heltidsstuderande, blir det nästa 25 procent – vilket visar att vi i delar av samhället har hög arbetslöshet som vi måste ha riktade och bra åtgärder för att komma åt"
Hur nu Damberg ska förklara att Reinfeldt bortser från unga och utrikes födda med denna kommentar, är en fråga.

Om vi nu går vidare från statistikdiskussionen kan vi diskutera vad som bör vara fokus för att komma åt problemet i de grupper i samhället som ökar i arbetslöshet. Några lösningar är att:

• Förhindra problematiken att utrikes födda fastnar i bidragsförsörjning och se över föräldraförsäkringens konstruktion, för att hindra att människor fastnar i samhällets funktioner som har till syfte att vara språngbräda framför spindelnät. Öka drivkrafterna för att kunna ta ett jobb.
• Minska marginaleffekterna för människor, unga som utrikes födda som går på försörjningsstöd att kunna ta ett arbete utan att det påverkar deras inkomst negativt. Idag är det en 105 procents stor marginaleffekt att gå från försörjningsstöd till eget arbete för vissa.
• Mer inslag av jobb och praktik i arbetslivet. Hälften jobb/hälften praktik finns, möjligheten att kunna läsa upp betyg på komvux och folkhögskola finns även den. Regeringen satsar närmare 1 miljard mer nu än under 2006 på vuxenutbildning

Om nu regeringens jobbpolitik döms ut på punkt efter punkt, kan man fundera på varför då (S) accepterar stora delar av den, som de fyra stegen i jobbskatteavdraget, att inte återinföra förmögenhetsskatten på det sätt som var innan 2006, traineeutbildningar som i regeringens retorik kallas för lärlingsanställningar, riskkapitalavdrag och riskkapitalfonder, satsning på Life Science, utvecklande av samarbetsmodell mellan akademi, näringsliv och fack (trepartssamtal) eller tydligare satsning på forskning och innovationer.

Om nu Mikael Damberg och Socialdemokraterna hade haft skarpa förslag inom jobbpolitiken, dvs de som inte liknar de som regeringen har genomfört och genomför, hade han självklart presenterat dem här. Istället släpps en raljant inlaga om regeringens definition av vilket arbetslöshetsproblem som existerar. Men det är klart, när man berättar om miljonsatsningarna, men inte miljardsatsningar (skattehöjningar för att finansiera utbyggda ersättningar för att människor inte ska jobba), förstår jag att man inte riktigt vill skylta med det. Nu fick Damberg det klarlagt hur arbetslöshetsproblematiken ser ut mer detaljerat, om han nu läser detta.

Bloggat: Hagwall, Kent, Westerholm.
Media: Kvp, SvD.

Att använda en felsägning för att skyla viktig debatt

den 16 maj 2012, 10:56:00

"Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet. Det ska räknas som ett plus att ha en annan etnisk bakgrund än den svenska." - Dåvarande integrationsminister Mona Sahlin (S) i en intervju i Göteborgs-Posten den 22 oktober 2000.

Viktiga samhällsdebatter och viktiga samhällsproblem tenderar att drunkna i resonemang som hellre vill peka på felaktigheter i personers uttalanden. Att Fredrik Reinfeldts uttalande blev fel är ett faktum. Jag avser dock inte att försvara ett uttalande, dock vill jag erkänna att jag gärna försvarar debatten om att peka ut samhällsproblem där de existerar, om problemen är större i vissa grupper i samhället än andra. Det handlar således om att peka ut problem i vissa grupper i samhället, inte att peka ut grupper generellt.

Det är därför debatten i debatten om ett felaktigt uttalande nu får en att bli aningen förbryllad kring vissa personers vilja eller förmåga att se viktiga samhällsproblem, eller att istället försöka föra en debatt om att personer utifrån ett felaktigt resonemang nu inte skulle bry sig att andra än inrikes födda inte är ett problem om de är arbetslösa.

Så är inte fallet. I ett utvecklat resonemang pekas det på vikten av att se strukturella problem med högre arbetslöshet i vissa grupper, och föreslå riktade åtgärder för att komma åt dessa problem. Om någon nu skulle påstå att vissa personer inte bryr sig om problemet med hög arbetslöshet hos utrikes födda eller hos unga.

I diskussionen om samhällsproblem bör två problem vara centrala, hur vi hanterar problemet med hög arbetslöshet bland unga och utrikes födda. Samtliga partier är exempelvis överens om att ungdomsarbetslösheten är ett av de viktigaste samhällsproblemen. Det som bör erkännas är att misslyckandet med arbetslösheten hos unga är långtgående. Det är dock ingen som skyller arbetslösheten hos unga, på de unga. Dock blir kritiken ibland när det diskuteras hög arbetslöshet bland utrikes födda, som att man skyller på invandrare. Ibland tenderar det på rasism hos vissa när man pekar ut det samhällsproblemet.

I regeringsförklaringen 2010 sade Fredrik Reinfeldt bl a: "Fortsatta förbättringar krävs för att ta tillvara på den potential och drivkraft som människor med utländsk bakgrund besitter.......Insatser ska göras för att ytterligare stärka möjligheterna för utrikes födda att tidigare etablera sig på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att nyanlända ska kunna få jobb, kunskaper i svenska och om hur samhället fungerar"
Som om detta vore rasism att prata om problemet med hög arbetslöshet bland utrikes födda eller att påstå att vissa inte bryr sig om att överbygga arbetslöshet bland vissa grupper, för där där blir debatten absurd då ett felaktigt uttalande ska tas till grund för att göra vilka tolkningar som helst.

Det är lätt att vissa uttalanden misstolkas. Det är dock inte dessa misstolkningar, eller grunden till varför dessa misstolkningar som görs, i detta fall i ett felaktigt uttalande som ska överskugga behovet av att diskutera de samhällsproblem som råder och peka på varför vissa problem drabbar vissa grupper mer än andra.

Med andra ord, Reinfeldt har rätt men sade fel. Svensk vänster må märka ord om ett felaktigt uttal i tid och evighet. Men om det inte vill diskutera de stora samhällsproblemen, utan påstå att det är rasistiskt att peka ut att hög arbetslöshet hos utrikes födda är ett problem, då har vi ett större problem än att Reinfeldt uttryckte sig på ett fel sätt.

Bloggar: Erixon, Martin, Norah, Staffan.
Media: AB, AB, AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD.

Olyckligt uttalande döljer stora samhällsutmaningar

den 15 maj 2012, 07:40:00

• Arbetsförmedlingen övertar det samordnande ansvaret för etableringsinsatserna från kommunerna.
• Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbets- och samhällslivet.
• En ny statlig ersättning som är lika för alla nyanlända oavsett bosättningsort införs och utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatser.
• En ny aktör - etableringslots - införs för att stödja den nyanlände under etableringsperioden.

Vidare är det finns det andra åtgärder/reformer som bör bejakas

• Fortsatt fokus på att överbygga hinder och trösklar på arbetsmarknaden
• Bättre anpassad svenskundervisning som är gångbar på arbetsmarknaden (Se Solnamodellen)
• Minska fällorna i föräldrapenningen som riskerar att låsa in människor i ersättningsberoende än i eget arbete.
• Minska marginaleffekterna i försörjningsstödet, för att underlätta övergången från bidragsförsörjning till eget arbete.

Under det tredje kvartalet 2011 hade ca 700 000 utrikes födda en sysselsättning, över 500 000 en heltidsanställning. Arbetet med att snabbare etablera invandrare är en utmaning, likt utmaningen med att tackla det andra stora samhällsproblemet, arbetslösheten bland unga. Svensk vänster vill hellre dra långtgående slutsatser och misstolkningar kring ett uttalande, istället för att diskutera de riktiga samhällsproblemen. Tyvärr fick detta olyckliga uttalande den viktiga diskussionen, om de stora samhällsutmaningarna att hamna i skymundan.

Bloggar: Mikael.
Media: AB, DN, DN, DN, SvD.

Om restaurangmoms och Finanspolitisk Rådet

den 14 maj 2012, 20:43:00

Finanspolitiska Rådet har gett sin syn på regeringens finanspolitik. Det är intressant läsning kring hur rådet ser på den förda finanspolitiken. Fortsatt fokus är ansvar för offentliga finanser. I en tid då andra länder brottas med stora skulder, har Sverige gått i en annan riktning. Det är lite i den kritik som rådet ger som jagg vill ge min syn.

Något som Finanspoolitiska Rådet ger sig på är bl a den sänkta restaurangmomsen och arbetsgivaravgifter för unga. Jag läser följande på en blogg: "Riktade insatser istället för generella. Låter som ett eko av en man vid namn Stefan och en kvinna som lystrar till namnet Magdalena". Ja, eller en signal om att det är värt att påminnas om att riktade insatser redan finns, som nystartsjobben. Inget läge att låtsas om att riktade insatser inte finns

Ett av Finanspolitiska Rådets kommentarer kring restaurangmomsen: "Regeringen bör i stället välja en enhetlig moms. En sådan skulle sannolikt ha stora positiva samhällsekonomiska effekter."
Helt klart finner jag en positiv tanke i rådets rekommendationer. En enhetlig moms skulle säkerligen göra saker och ting enklare. Mem låt oss se nu, vad var det stora administrativa problemet för landets restaurangföretagare innan momssänkningen? Jo följande:

• Momsen för servering i restauranglokal = 25 procent moms
• Momsen för avhämtning från restauranglokal = 12 procent

Enligt Visita, restaurangnäringens branschorganisation, var lönsamheten i dess företag, 0,6 procent förra året. Tidigare har samma organisation pekat på en ökning på 20 procent av antalet annonserade jobb hos Arbetsförmedlingen sedan januari, konsumentprisindex är 2,3 procent lägre. Nog för att Finanspolitiska rådet säger en sak, men ibland är det bra att också lyssna till näringen. Det går att undra hur några av de kritiker som är emot momssänkningen tycker att 0,6 procent lönsamhet är okej för landets restaurangföretagare, en näring med 94 procent av dem är företag med under 9 anställda.

Och sen, om det kom en förklaring varför en fördubbling av arbetsgivaravgiften skulle ge fler jobb? Och en sista sak kring påståendet "Nuvarande överskottsmål fastställdes ev en socialdemokratisk regering i en tid när Sveriges ekonomi efter borgerlig vanskötsel låg i ruiner." Var det borgerlig politik som S-regeringen ägnade sig åt när de överhettade svensk ekonomi under 80-talet, en manöver som ledde till den kris som uppenbarade sig på 90-talet?


Bloggar: Kent.Media: AB, DN, SR, SvD, SvD.

Ett avslutande bloggsvar till Peter Andersson

den 14 maj 2012, 07:33:00

Några avslutande ord i debattväxlingen med Peter. Nu var det ju inte menat att detta skulle ses som den vitala frågan i jobbdebatten, utan i denna diskussion om just sänkta arbetsgivaravgifter är rätt eller fel väg att gå. Det är självklart att jag inte kan kräva av en bloggare som skriver i egenskap av privatperson. Men några svar går det att få.

Det är inte fallet att satsningar på jobb saknas. Möjligheten finns att läsa upp sina betyg på komvux eller folkhögskola med förhöjt studiebidrag, lärlingsjobb som är en reform som regeringen vill införa, möjligheten att läsa in högskoleförberedande kurser på yrkesprogrammen finns fortfarande kvar, hälften jobb hälften praktik, riskkapitalavdrag, ökade drivkrafter för människor med försörjningsstöd att kunna ta ett arbete, lönebidrag, nystartsjobb, instegsjobb mm. Fler förslag som redan finns går att läsa här.

Sen ser jag gärna en omformning i Arbetsförmedlingens sätt att arbeta, bl a möjligheten att konkurrensutsätta den marknaden och ge möjligheten till fler aktörer att förmedla jobb. Just fokus på Arbetsförmedlingen fanns efter valet 2006, då målen för dem var allt annat än att förmedla jobb. Vägen därefter bör gå i att se över Arbetsförmedlingens dominans och ge möjlighet till fler nischade arbetsförmedlare.

Det är dock glädjande att jag får ett svar:"Skillnaden är att det "Mc Donalds-bidrag" som nuvarande regering pysslar med till alla företag med unga anställda i stället skulle användas som en del i riktade insatser för den som anställer långtidsarbetslösa."
Verkligheten är ju att denna satsningen redan finns, i form av nystartsjobb, en satsning som bl a IFAU har lyft fram. Men frågan kvarstår dock, varför förtjänar arbetsgivare högre kostnader för att anställa? Vi kan bortse från företag som McDonald's, för den stora kostnadschocken finns i det offentliga. Kommuner, landsting och myndigheter som Försvarsmaktens om anställer många unga. Hur dessa ska kompenseras är också en relevant fråga.

Media: AB, AB, DN, DN, GP, SvD, SvD, SvD, SvD.

Hur ställer sig egentligen Socialdemokraterna till sänkta arbetsgivaravgifter

den 13 maj 2012, 18:53:00

Det som intresserar mig hur man inom socialdemokratin kan vara så pass splittrad i sin inställning till arbetsgivaravgifter. Som när Peter Andersson skriver"Realisation på arbetskraft i form av sänkta löner och lägre arbetsgivaravgifter kan inte vara Sveriges väg framåt."

Just det första är i sig inget jag opponerar emot. Just kostnaden för att anställa en ung person är inte det stora problemet i nuläget. För en kostnad på 3 000/månad, i form av sänkta arbetsgivaravgifter, nystartsstöd och lönebidrag, kan en arbetsgivare anställa en ung person. Problemet att detta inte nyttjas mer kan utgå från två saker; att arbetsgivare inte riktigt känner till denna möjlighet, eller att svårigheten att hitta kompetent arbetskraft är stor.

Möjligheten för unga ligger i att antingen läsa upp betyg på folkhögskola eller komvux med förhöjt studiestöd, hälften jobb/praktik, eller genom den nya anställningsformen med lärlingsanställningar. Möjligheten finns för unga att läsa igen sina betyg eller för dem som saknar ork att läsa, att kunna få chansen genom lärlingsprovanställning få en chans på arbetsmarknaden

Men något annat är intressant i det hela, får så här skrev samme skribent tidigare: "De rödgröna lyckades få fram den mer offensiva jobbpolitiken. I stället för subventioner av alla företag får den som anställer arbetslösa ungdomar en borttagen arbetsgivaravgift." Hur man nu ena stunden vara mot sänkta arbetsgivaravgifter generellt, när man tidigare tydligt visat sitt stöd för slopade arbetsgivaravgifter för unga arbetslösa, en reform som redan finns (nystartsjobb red. anm.).

Därför landar hela diskussionen i två vitala frågor:

• Hur kan man anse att lägre arbetsgivaravgifter inte är en väg framåt, samtidigt som man tidigare har uttryckt stöd för slopade arbetsgivaravgifter för unga, något som redan finns?
• Om man anser att lägre arbetsgivaravgifter för unga inte ger några jobb, hur ställer man sig då till att (S) i sin budgetmotion, föreslår sänkta arbetsgivaravgifter utan motkrav på att arbetsgivare ska anställa fler?

Bloggar: Martin, Peter.
Media: AB, AB, DN, DN, GP, SvD, SvD, SvD, SvD.

Gärna besked framför flip-flops

den 13 maj 2012, 09:26:00

Politik kan ibland leda till omprövningar. Ställningstaganden som tidigare har varit en grund har utmanats för att blidka nya grupper av väljare. Just omprövning och anpassning är något som numer är vanligt för ett parti som vill förnya sig och locka nya väljargrupper.

Att ompröva tidigare politik ska förenas med den förevändningen, att man sjävkritiskt blidkar sina ställningstaganden och kan ta ny grund i nya ställningstaganden. Risken finns ibland att man framtälls som vindflöjel, det är därför självkritiken finns där som ett grundelement som man måste vårda väl. Mycket av Moderaternas omläggning kretsar kring självkritik och utmanande av tidigare ställningstaganden.

Just Stefan Löfvens omsvängningar är också talande. Det är helt klart att det är skillnad på att vara metallbas och socialdemokratisk partiledare. Dock begär jag inte att Löfven helt och hållet ska släppa sina tidigare ställningstaganden bara på grund av hans partiledarskap. Man kan antingen bara följa de beslut som ligger, eller så kan man utmana dem och peka ut en ny riktning. Stefan Löfven har helt klart valt det första alternativet.

Att sedan ta grund i sin politik och leverera besked på de centrala punkterna i sin politik, behöver inte betyda att man inväntar framtida besked utan också kan stå för den politik som ligger. Det är intressant när man får kritik för att de nyligen startade arbetsgrupperna inte kommit med några konkreta besked. Som inom socialdemokratin finns det arbetsgrupper som ska ta fram en agenda fram till valet 2014. Dock var det inte besked utifrån arbetsgrupper som efterfrågades, utan besked här och nu om den befintliga politiken. Det är därför som jag funderar på saker och ting, som:

• Hur en position om utbyggd kärnkraft kan förenas med ett kongressbeslut om avvecklad kärnkraft, samtidigt som talespersonen ställer sig emot nybyggd kärnkraft.
• Hur kan man ta initiativ till breda energiöverläggningar, om man redan nu ställer sig negativ till ett av de stora energislagen.
• Hur kan man tala emot sänkta arbetsgivaravgifter när man i sin senaste budgetmotion har ett förslag om sänkta avgifter, utan krav på motprestation i form av skapade jobb.

Redan nu efterfrågas de centrala punkterna i Stefan Löfvens och Socialdemokraternas agenda. Det känns fortfarande som man inte vill prata om de centrala delarna i sin politik, hur kraftigt höjda skatter på arbete och höjda ersättningar ska ge fler jobb, hur förslagen ska finansieras utan nedskärningar i välfärden eller höjda skatter, samt hur och med vem som politiken ska drivas igenom.

De konkreta beskeden från Moderaterna i nuläget kan stavas kring något liknande som, de respekterar ordning och reda i offentliga finanser, de fokuserar på att göra det billigare och enklare att jobba och att anställa framför att höja ersättningar för att inte jobba. Det som också nu genomförs är en enorm omläggning i den svenska skolan, en satsning på Life Science som presenterades i april, samt propositioner om infrastruktur samt forskning och innovation som blir två av höstens stora politiska besked. Samtidigt utvecklas både välfärd och kollektivtrafik på de håll där Moderaterna och Alliansen styr.

Det är därför som det efterfrågas konkreta politiska besked här och nu. Att flip-flopa om sin politik är inte vad som skapar trovärdighet i längden. Jag får säga att Tomas Rambergs förmåga att syna politiska företrädare är unik. Politiker från båda lägrena har fått känna på pressen och hamnat på efterkälken. Stefan Löfven klarade den politiska giljotinen, men frågorna kvarstår.

Bloggar: Johan, Fredrik, Kent, Kildén&Åsman, Peter, Rasmus.
Media: AB, AB, DN, DN, GP, SvD, SvD, SvD, SvD.

Stefan Löfven bör prata mer om det centrala i sin politik

den 12 maj 2012, 13:46:00

Det är intressant. Att prata så mycket om en bred politik för jobb, men inte ge svaren på de centrala punkterna. Stefan Löfven är en intressant person i nuläget. Inte bara för hans förmåga att gjuta mod i socialdemokratin återigen, utan också den oerhört goda förmågan att hålla uppe förtroende utan att ge de konkreta beskeden. Det är därför som Sveriges Radios Lördagsintervju blir så vital.

Det är ju inte fallet att  Socialdemokraterna saknar politik, tvärtom. Skillnaden är att de inte vill prata om den. Det är som när Peter Andersson skriver att "vårmotionen har besked på några centrala punkter ", glömmer han bort en sak. De centrala punkterna är inte miljonförslagen som har presenterats i form av utbildningskontrakt och innovationsråd, utan miljardförslagen som är de centrala. Man vill inte berätta om dem, därför dessa punkter handlar om kraftigt höjda skatter och ersättningar för att inte jobba. Ska vi ta några centrala punkter är det dessa frågor som kommer:

• Hur ger över 20  miljarder i extra skatter fler jobb?
• Hur ska en fördubblad restaurangmoms leda till ökade möjligheter för ungdomar att få jobb?
• Hur ska (S) finansiera sina föslag utan att skära i välfärden och höja skatter?
• Hur ger ökade bidrag förutsättningar för fler jobb och fler i arbete?
• Hur och med vem vill (S) regera? Hur ser oppositionens regeringsalternativ ut?
• Hur ska (S) kunna regera med Vänsterpartiet som monterar ned överskottsmålen, vill införa höjda skatter på företagande, totalt förbud mot vinst i välfärdsverksamheter? 

Som Peter inleder sista stycket "Arbetsgruppernas parti kommer också att presentera sina förslag "nästa höst" och har såldes ingen rätt och inga skäl att kräva skarpare och snabbare besked av (S). ". Men väljarna har rätt att kräva Socialdemokraterna på besked, därför hjälper vi dem att trycka på. Beskeden somSocialdemokraterna kan ge är de förslag som ligger i senaste budgeten. Det är rätt tydligt att man inte vill tala om den.

Inte minst när (S) föreslår en sänkt arbetsgivaravgift, utan krav på motprestation samtidigt som man föreslår en kraftigt höjd arbetsgivaravgift för unga, med förevändningen att den inte är jobbskapande. Varför argumentera emot en sänkning när man inte ställer krav med sin egen sänkning?

Centrala punkter för jobb är också arbetslöshetsersättningar. Detta må vara en fråga där Socialdemokraterna borde komma till sin rätt. Tidigare i april föreslog Tomas Tobé (M) en lösning där inkomst snarare än en arbetstidsregel skulle vara avgörande för a-kassa, en lösning som även Miljöpartiet har hoppat på. Den centrala frågan blir hur ett höjt tak i a-kassan ger fler tillgången till den, om nu inte ändrade villkor har föreslagits. Det är här som det blir konstigt när Löfven tycker det är ok att människor står utanför. Var det inte fallet att alla skulle kunna omfattas av en sjysst arbetslöshetsförsäkring? När det är vitalt med en sjukförsäkring som ska omfatta alla, bör det vara vitalt med en a-kassa som omfattar alla.

De centrala punkterna i Socialdemokraternas politik som påverkar jobben, är de som kommer fram i lördagsintervjun. Frågan om den framtida energiförsörjningen. Stefan Löfven går här en balansgång, den i sitt tidigare ställnignstagande som metallbas där han hade ansvar för jobben, och i sitt nuvarande ställningstagande där den politiska processen i partiet är det viktiga. Det är också här som partiets beslut om avveckling ställer relevanta frågor, hur energitillförseln ska tryggas, men framförallt hur en bredare energipolitisk överenskommelse ska komma till om det redan finns ett beslut om avveckling av det största energislaget.

Det är därför som kraven på de centrala punkterna bli så vitala. Det är inte fallet att de centrala punkterna lyser igenom, för det är inte det som kommuniceras. Att sitta och inte tycks vilja känna igen sitt senaste budgetförslag, och då pratar vi om det budgetförslag som lades i höstas, då börjar man undra hur intresserad man är att vilja prata om sin politik. För det är ju inte fallet att Socialdemokraternas idag saknar politik, de tycks så ointresserade av att vilja berätta om den. Det borde skrämma väljarna.

Bloggar: Fredrik.
Media: AB, Newsmill, SR.

Grunden är att låta föräldrar få bestämma själva

den 11 maj 2012, 07:29:00

Alla föräldradagar ska överlåtas till föräldrarna. samtidigt som jag upprörs över något annat, kan jag glädjas över annat. Friheten att själva få bestämma över sin familjetillvaro bör vara grund i en familjepolitik som tar människor som utgångspunkt.

Att mygla igenom kortare öppettider

den 11 maj 2012, 06:52:00

Inte ofta är jag så irriterad över ett beslut har tagits igenom på ett sånt sätt som får en att själv tappa förtroendet för de styrande politikerna. Trots att 25 av 81 ledamöter var för förslaget gick det igenom. Socialdemokraterna i Göteborg kunde inte undvika att mygla igenom sitt förslag genom att bryta röstkutym och taktikrösta fram ett annat förslag för att möjliggöra för sitt eget.

Göteborg ska bli en tråkigare stad på fredagar. Nu ska krogarna i Sveriges nöjes- och evenemangstad nummer ett i mitt tycke stänga tidigare. Hur det skull göra det bättre, hur det skulle minska förekomsten av fulsprit, svartkrogar, våld och framför allt, hur detta skulle få människor att gå hem tidigare bara för att deras nöjesställe tvingades att slå igen är en fråga.

Jag brukar ofta själv nöja mig med att vara ute till tre, skillnaden är att jag inte stör någon annan när jag går hem i lugn och ro och låter andra festa vidare några timmar till. Dock vet jag hur det kan se ut när det roliga tar slut och människor tvingas ut på gatan. Stora ansamlingar människor utanför, gruff i garderobskön och oroligheter som sprider sig ut på gatan.

Jag påminns även om en debatt som skedde i Göteborgs kommunfullmäktige för några år sen. Förslaget som låg var en inskränkning av rätten att få ta ett glas vin i Göteborgs parker, så vitt jag vet handlade detta om Slottsskogen. En då hittills okänd person vid namnet Maria Wetterstrand tog strid mot förslaget och lyckades vända både det ena och det andra partiet i sitt ställningstagande. Ett då dumt förslag föll då ledamöterna insåg dumheten i det.

Men nu ska Göteborgs kroggäster tvingas ut från krogen vid tre på fredagkvällen, vare sig de vill eller inte. Moralpaniken hos Göteborgs styrande politiker som drev igenom förslaget är påtaglig. Inte heller kunde de undvika att mygla igenom ett beslut, att genom taktikröstning frånträda den röstkutym som finns om att rösta på sitt eget förslag, inte på någon annans för att gynna sitt eget. Det var inget fel på röstordningen, men myglet som befläckat Göteborg har även nått in hos de styrande politikerna.

Bloggar: Jöran, Lennart.

Varför vill vissa bestämma var folk ska köpa mediciner?

den 11 maj 2012, 06:40:00

Sedan avmonopoliseringen 2009 har antalet apotek ökat med 34 procent. Trots den stora ökningen, 74 procent av befolkningen har 5 minuters avstånd, 89 procent 10 minuters avstånd till närmaste apotek. Grunden till avmonopoliseringen var inte bara till att skapa fler s.k. apotek utan också fler inköpsställen för människor. Numer går det att köpa sin receptfria medicin på bensinstationer eller mataffärer, under tider som förut inte var möjligt.

Med avmonopoliseringen av apoteksmarknaden, öppnade sig möjligheten också för apoteken att tillgängliggöra fler typer av tjänster, som hälsokontroller till sina kunder. Den friheten till att utforma sitt utbud är en möjlighet som har tillkommit landets apoteksägare. Trots den korta tiden sen avmonopoliseringen har tillgängligheten ökat, men det finns givetvis utmaningar att ta tag i för att möjliggöra tillgängligheten i alla delar av landet. Innan reformen fanns 1 apotek per 10 000 invånare, jämfört med 1 apotek per 4 000 invånare i som Europagenomsnitt.

Gällande diskussionen om tillgänglighet till beställda, receptbelagda mediciner, råder egentligen ingen skillnad sedan tidigare. 24-timmarsregeln ska gälla samtliga apotek, det är därför som en översyn nu görs över hur apoteken efterlever den förväntade 24-timmarsregeln.

Så varför försvarar jag apoteksavmonopoliseringen? Det kan klagas på att de flesta apoteken har öppnats i storstan. Trots det tillhörde jag den priviligerade skaran som kunde få mina mediciner på obekväma tider, eftersom jag bor i storstan. Hursomhelst är det inte bara fler apotek som var syftet, utan också möjligheten för fler att tillhandahålla. Man kan ju undra varför vissa vill försvåra för människor att komma åt mediciner på obekväma tider. Varför vill andra bestämma över var människor ska få köpa sina mediciner?

Uppdatering 11/5: Varningen kommer förvisso från en av apoteksmarknadens aktörer. Nu är det inte fallet att staten har släppt apoteksmarknaden vind för våg. Det är värt att påminnas om att mediciner inte är vilka varor som helst. Detta handlar således om en avmonopolisering, inte en fullständig avreglering. I fall staten känner ansvar för att tillgången till medicin, tar de ansvar för att människor på landsbygden har tillgång. Det är inget som inskränker min och andras möjlighet att kunna köpa sin medicin, närsomhelst och på andra ställen än ett vanligt apotek.

Inget fel på jobbskatteavdraget - eller?

den 9 maj 2012, 07:48:00

Daniel Swedin påstår - "Men om man på allvar ska utvärdera jobbskatteavdraget måste man också fråga sig vilka det var som fick betala. För att skatterna skulle kunna sänkas med 80 miljarder årligen var regeringen tvungen att sabotera a-kassan och haverera sjukförsäkringen."

Låt oss kolla. Skatteinkomster för staten:
2006: 799,7 mdr
2007: 863,7 mdr (+64)
2008: 901,3 mdr (+101,6)
2009: 709,5 mdr (-90,2)
2010: 779,5 mdr (-20,2)
2011: 872,4 mdr (+72,7)

Fritt val - också en väg ur segregation

den 9 maj 2012, 07:28:00

Det är åtråvärt att återigen påminna om de reformer som har sjösatts och som sjösätts för tillfället inom skolan. 2011 och 2012 är två av de mest reformrika åren i svensk skola. En förändring som tar lång tid att genomföra.

1. En ny skollag
2. En ny gymnasieskola
3. En ny läroplan och nya kursplaner
4. Ett nytt betygssystem
5. En ny lärarutbildning
6. En nyinrättad lärarlegitimation ska stärka kvalitén i skolan och förskolan
7. En fortsatt satsning på lärarlyftet
8. Fler beslut för att stärka kunskaperna i grundskolan
9. En ny lärorik förskola
10. En ny yrkeshögskola11. Fortbildning för rektorer

Trots allt får folk för sig att allt är förfall och att utvecklingen har pekat rakt ner sen 2006. Som Anders Lindberg.
" Gymnasieskolan har medvetet delats upp i låg- och högpresterande elever. Allt detta har bidragit till att öka klyftorna och segregationen."

Det är därför som det fria skolvalet finns. Den stora orsaken till segregation i samhället är boenderelaterat. Anders Lindbergs recept signalerar om allt annat än att elever ska välja själva. Genom att blanda grupper, ska elevers frihet att välja den skola som passar den bäst minskas. Det tåls att sägas, om boendet är den stora orsaken till segregation, kanske det fria valet är en väg ut ur den samvaron. För då är inte valet problemet till segregation, utan att vi i slutändan har skolor som inte håller måttet, det är det stora problemet.