den 13 januari 2012, 06:52:00
Det gläder mig att vi delar uppfattningen om att vi ska ha en ”Sveriges bästa skola”. Dock skiljer vi oss åt i vad det betyder och vad som krävs för att nå fram. Gunnar Jansson ser skattehöjning och att skicka in mera av medborgarnas pengar som enda lösningen. Det är ett tekniskt och uppgivet svar och ett sätt att visa på misslyckande, inte på bra ledarskap.
För föräldrar, elever och lärare är det kvalité på undervisning som är det viktiga. Frågar du en förälder om det är viktigast att behålla en liten landsortsskola med lärare som tvingas undervisa i upp till 16 olika ämnen (det finns sådana exempel), eller satsa på kvalitet i en skola med certifierade lärare och ämnesbehörighet väljer de flesta givetvis det senare med barnets bästa för ögonen.
De kloka föräldrarnas röst hörs för övrigt för lite i den diskussion som nu förs.
Hur mycket ska skolan då spara nästa år? Är det 35 miljoner som Gunnar pekar på? Eller 23 miljoner kronor som den faktiskt tilldelade ramen säger? Mycket blir en sifferexercis som skymmer den reda blicken. Det viktiga är vad vi får för pengarna – vilken kvalitet vi kan leverera.
Gunnar talar t ex inte om att Västervik satsar mellan 10 och 20 procent mer på förskola och grundskola än den svenska genomsnittskommunen 2012, trots besparingarna.
Inte heller berättar han att vi gör en extra höjning av lärarlönerna utöver avtalen med 11,5 miljoner fr o m 2013. Den största extra höjningen i landet.
Kvaliteten på lärarnas undervisning betyder mer än antalet elever per lärare. Vi är i en omställningsfas i kommunen och i skolan. Egentligen handlar det om hela vår välfärd – blir vi inte modernare och effektivare med pengar och kan vi inte leverera mot individens/medborgarens ökade krav på kvalitet kommer vi att drabbas hårt och inom kort.
Det är också en avgörande skillnad på tekniska och s k adaptiva problem som kräver flexibla och kreativa lösningar. Det i särklass vanligaste misstaget i allt ledarskap är att man identifierar adaptiva problem som tekniska – d v s att det finns en färdig lösning, en utstakad väg att gå. Det är det misstaget som Gunnar och hans parti nu gör. Mera pengar löser allt. Tro inte på det. Det finns ingen färdig lösning. I det problemlösande ledarskapet utmanas och uppmuntras vi istället att själva hitta svaren och vi delar ansvaret när det går dåligt, såväl som när vi lyckas. Det är ett sådant ledarskap vi ska ha för att bygga Sveriges bästa skola. Vi måste staka egen väg, tillsammans.. Vi måste också vara beredda på viss destruktion för att skapa det nya.
Vi måste dessutom få olika enheter att samverka och köra lika fort. Idag är vi som bilar på en motorväg – en del rusar fram i 120, några tar det försiktigt i 70.I slutändan är det bara resultatet som räknas. Om det inte blir bra så kvittar alla våra ansträngningar. För mig inkluderar Sveriges bästa skola goda och balanserade finanser, ett ledarskap som har förmåga att göra rätt bedömningar, de bästa medarbetarna, en tydlig strategi och en väl utvecklad förmåga att hantera kriser. Utan en ordnad ekonomi kommer vi slita våra medarbetare mellan hopp och förtvivlan och bara skapa fokus på pengar, inte på kvalitet, det pedagogiska uppdraget. Vi har idag ett strukturellt ekonomiskt problem i verksamheten i form av ett kortsiktigt ekonomiskt synsätt och ett revirtänkande – alla slåss för sin del. Det saknas också bra incitament för rektorer och ledare att lösa problem, t ex att hitta möjliga effektiviseringar år från år.
Vår organisation är relativt trögrörlig och att genomföra besparingar är som att vända en oljetanker. Vi måste ha bättre framförhållning och tidigt vidta åtgärder som ger resultat långt senare. Låt mig ge några exempel:
Den demografiska utvecklingen visar på att vi kommer att tappa Närmare 400 elever på tre år på gymnasiet vilket innebär att vi kommer få minska våra kostnader med ca 17 mkr under de kommande åren. Detta har varit känt sedan länge men vi börjar arbeta med det först nu. Då går det inte att ta ner kostnaderna i tid och följden blir underskott som ska täckas av andra verksamheter. I år kommer vi att ha kostnader för ca 120 elever fler än vad som går på gymnasiet.
Vi har också lämnat ett antal lokaler i grundskolan som nu står tomma och som vi betalar för trots att det inte bedrivs någon verksamhet. Vi sätter nu press på att bli av med dessa fastigheter för att ta bort onödiga kostnader i vår verksamhet. När anpassningarna är genomförda om ett par år ser det betydligt bättre ut.Vi måste också öka det entreprenöriella tänkandet i vår egen verksamhet. Ett exempel:
En ny svetsutbildning som skulle kostat ca 1 mkr extra om skolan gjort som vanligt, anställt lärare, köpt utrustning och hyrt lokal, kunde nu köpas in för 40 000 kronor av Götalands Industrikompetens.
Vi minskar också antalet program på gymnasiet och vi ställer krav på en balans i ekonomin på flera års sikt inom gymnasiet.
Jag är den första att beklaga att vi nu måste hitta besparingar på 23 miljoner i verksamheten. Men vi sparar från en hög nivå, en total budget för skolan på 691 miljoner kronor. Min inställning är att kostnaderna måste hämtas hem där de uppstått varför jag gett förvaltningen i uppdrag att hitta kreativa sätt att få ner dessa kostnader. Alltså hör kostnader inte till en svag skatteprognos eller en dålig ekonomi i kommunen utan till en mer långsiktig problematik som kräver anpassade lösningar. Jag har inte svaret – det finns i hela organisationen.
Jag vill också passa på att påminna om några viktiga långsiktiga beslut som vi tagit under det gångna året mot en bättre skola.
- Extra lärarlönehöjningar som redan nämnts, 2013 och framåt.
- Vi måste ha en bra, sund och säker miljö för våra förskole- och skolbarn. Även lärare och rektorers miljö kommer att förbättras.
- Himalajaskolan i Hjorted ombyggd och klar
- Karstorpskolan byggs och får dessutom tillagningskök på plats
- Fågelbäret renoveras och byggs till.
- Ekbackens förskola byggs till och får tillagningskök.
- Näktergalen byggs om och till
- Förskolan Arabia byggs helt ny på samma plats med tillagningskök
- En ny toppmodern förskola och skola i Gamleby projekteras och ska byggas.
Hur ser socialdemokraternas skolpolitik ut och finns den? Om det enda svaret är att skicka in mera pengar i systemet och tro att allt löser sig med det gamla – då är vi illa ute.