De två viktigaste frågorna för EU just nu är hur Europa ska komma ur krisen och hur vissa medlemsländer ska kunna få bukt med sina stora underskott. I båda dessa frågor saknar de rödgröna gemensamma besked.

Istället har de, 15 år efter att Sverige blev medlem i EU, just kommit överens om att Sverige ska vara det.

Det är i och för sig glädjande men knappast ett besked som inger förtroende. Detta i tider när resten av unionen diskuterar vilka åtgärder som behövs för att skapa ett konkurrenskraftigare Europa med fler jobb åt alla som vill och kan arbeta.

Anna Kinberg Batra
Riksdagsledamot och ordförande i riksdagens EU-nämnd.
 

Samordnad finanspolitik och införande av Lissabonfördraget är några av de framgångar som Alliansens politik i EU lett till. Med en vänsterregering skulle EU-politiken radikaliseras och Sverige förlora inflytande.

Inför Europadagen den 9 maj presenterar Alliansen hur oppositionen agerat i EU-politiken. Men också de framgångar som Alliansens politik i EU lett till. Det är den första borgliga regering som ansvarat för svensk EU-politik.

Under presentationen framförde Alliansen sin oro över hur Sveriges EU-politik skulle radikaliseras med ett inflytande från (V) och (MP) i en eventuell vänsterregering.

Tre frågor lyftes fram inom vilka oppositionen är djupt splittrade.

1. Utrikespolitiken
2. Finanspolitiken
3. Miljöpolitiken

Detta skulle antagligen leda till att Sverige förlorar förtroende inom EU-kretsen och därmed inflytande.

Socialdemokraterna är oftare överens med Alliansregeringen än med sina samarbetspartier (V) och (MP). Men siffrorna visar en vänstevridning av Socialdemokraternas EU-politik under 2009 då (V) och (MP) fått ökat inflytande.

Grundsynen på själva EU-samarbetet är betydande för vilken politik som förs.

Socialdemokraterna har stora grupper inom sitt parti som är negativt inställda till samarbetet. Miljöpartiet omsvängning till en mer positiv EU-hållning syns inte i deras agerande i EU-nämnden och Vänsterpartiet skulle helst se att vi lämnade samarbetet.

Med en vänsterregering skulle vi få ministrar som inte tror på samarbetet. De skulle ha en så radikal syn på vad de vill uppnå att inga allianser med andra EU-länder skulle skapas. Vilket är en förutsättning för att få genomslag för svensk hållning inom EU.

Oppositionens splittring i EU-politiken visas av de sammanställningar som Riksdagens utredningstjänst tagit fram kring partiernas agerande i riksdagens EU-nämnd.
Varje fredag prövas där regeringens EU-politik och under mandatperioden rör det som om hitills 1294 beslutstillfällen.

Presentationen gjordes av Birgitta Ohlsson (fp), Anna Kinberg Batra (m), Staffan Danielsson (c) och Holger Gustafson (kd).

Läs om oppositionens agerande i EU-politiken i riksdagens EU-nämnd i bifogat PM.

Läs om vad Alliansens EU-politik bidragit till i pdf:en Bokslut Alliansens EU-politik

 

Överenskommelsen innebär ett avgörande steg mot en slutlig lösning för EU-patentet.

I början av december har Konkurrenskraftsrådet, under ledning av handelsminister Ewa Björling enhälligt kommit överens om en allmän inriktning för EU-patentförordningen och rådslutsatser om en enhetlig europeisk patentdomstol.

Det är ett politiskt genombrott i dessa förhandlingar som har pågått under mycket lång tid och innebär ett avgörande steg mot en slutlig överenskommelse.

Härnäst ska Europaparlamentet ta ställning till förslaget. EU-domstolen ska också yttra sig om den nya patentdomstolen.

- Det är mycket glädjande att vi äntligen ser ett politiskt genombrott i dessa svåra förhandlingar som pågått under så lång tid. Jag är stolt över att rådet skickat en klar och tydlig signal till Europas innovativa företag som länge krävt ett förbättrat patentsystem. EU-patentet kommer göra det betydligt enklare och billigare att skydda innovationer i EU. Detta kommer att ge europeisk industri bättre möjligheter att konkurrera på den globala marknaden, säger handelsminister Ewa Björling.

Den allmänna inriktningen för EU-patentförordningen gör det nu möjligt för Europaparlamentet att börja behandla förslaget. Ett EU-patent kommer att innebära att man genom en ansökan kan få ett patent som gäller i hela EU - en marknad om 500 miljoner människor.

EU-patentet ska vara kostnadseffektivt och råda bot på den situation som råder idag där det är många gånger dyrare att få ett patentskydd i EU än på våra konkurrerande marknader.

Ett skydd i 13 medlemsländer kostar idag 11 gånger så mycket som ett patent i USA. I rådslutsatserna slås det fast att årsavgifterna ska bestämmas till en nivå som ska främja innovation och den europeiska industrins konkurrenskraft.

Dessutom kommer begränsade krav på översättningar att innebära avsevärda kostnadsbesparingar för europeiskt näringsliv. Översättningsfrågan kommer att beslutas i en särskild förordning.

Rådslutsatserna omfattar också huvuddragen för en enhetlig europeisk patentdomstol som ska pröva mål om såväl EU-patentet som befintliga europeiska patent. Detta kommer att innebära en avsevärd förbättring jämfört med dagens fragmenterade system där patentprocesser måste föras i varje medlemsland för sig, trots att de rör samma uppfinning.

Dagens parallella processer innebär ökade kostnader om cirka 5 miljoner SEK i ett typiskt fall. Inrättandet av en enhetlig domstol kan innebära årliga besparingar på uppemot 3 miljarder SEK för europeiska företag. Rådet begärde tidigare i år EU-domstolens yttrande om den nya patentdomstolen. EU-domstolen har inte yttrat sig än och dagens överenskommelse är förenad med villkor för det kommande yttrandet.

- Att inrätta ett EU-patent och en enhetlig europeisk patentdomstol är den enskilt viktigaste åtgärden för att främja innovation i Europa. Med tanke på de stora förenklingarna och kostnadsbesparingarna är det naturligtvis särskilt viktig för små och medelstora företag, säger justitieminister Beatrice Ask.

 

 

Ministrarna var överens om att effektiva åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet måste gå hand i hand med värnad rättssäkerhet för den enskilde.

Polissamarbetet behöver effektiviseras, bland annat genom bättre utnyttjande av Europol, samtidigt som individens rättigheter stärks, bland annat genom att EU snabbt tillträder Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Under mötet diskuterades också frågan om att inrätta en särskild människohandelskoordinator. Syftet med förslaget är att bättre koordinera och utnyttja EU:s alla resurser för att bekämpa människohandeln.

- Kampen mot människohandel är en viktig prioritering. Vi har lyft fram det på flera sätt. I Stockholmsprogrammet slår vi fast tydliga mål för arbetet mot människohandel. En koordinator är ett sätt att ytterligare förstärka detta arbete, säger justitieminister Beatrice Ask.

Det rådde vid mötet enighet om att EU behöver en flexibel invandringspolitik för att möta kommande arbetskraftsbehov samtidigt som den olagliga invandringen måste bekämpas. Vikten av ett gemensamt asylsystemet som tillvaratar migranters rättigheter och garanterar en effektiv och rättssäker prövning av asylansökningar betonades.

- Jag är särskilt nöjd med att EU nu slår fast att väl hanterad migration kan vara positivt för alla inblandade, medlemsstaterna och EU i sin helhet, likväl som för ursprungslandet och den enskilde migranten. Detta bör genomsyra den fortsatta utvecklingen av en gemensam invandringspolitik, säger migrationsminister Tobias Billström.

Vidare behandlades frågan om stärkt solidaritet mellan medlemsstaterna i migrationsfrågor och situationen i Medelhavet. I det perspektivet diskuterades i synnerhet Frontex roll, migranters rättigheter och ambitionsnivån i avsnittet om asylpolitik. Ordförandeskapet strävade efter en balans som skulle vara acceptabel för samtliga medlemsstater och rådet tog några avgörande steg framåt.

Under tisdagen kommer EU:s justitieministrar att fortsätta diskussionen om Stockholmsprogrammet. Programmet ska antas av EU:s stats- och regeringschefer vid Europeiska Rådet den 10 - 11 december.

Stockholmsprogrammet ska ange ramarna för EU-samarbetet avseende polis- och tullsamarbete, räddningstjänst, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, asyl, migrations- och viseringspolitik för åren 2010 - 2014.

 

Läs moderaternas politik om brottsbekämpning

 

 

 

De flesta är idag överens om att på det sätt vi lever påverkar jordens klimat på ett negativt sätt och växthuseffekten är en viktig del av detta.

Samtidigt finns det en övertygelse om att en ekonomisk tillväxt och ett hållbart levnadssätt går att kombinera. Det gäller bara att komma på hur.

Just nu sitter människor världen över och funderar på hur vi ska minska koldioxidutsläppen och hur miljöproblemen ska lösas så att resursutnyttjandet sker på ett långsiktigt hållbart och effektivt sätt.

Nyckeln till lösningen finns i samverkan över nationsgränser, vind och vatten stannar ju inte vid statsgränser. En grupp som har svårt att göra sin röst hörd i debatten och få inflytande är de unga.

Under några månader i höst kan Europas alla skolelever medverka i ett fantastiskt klimatäventyr som inkluderar klimattoppmötet i Köpenhamn den 7-18 december som en del av äventyret. 

Genom The Climate Mystery, ett utbildningsprogram på internet, finns en förhoppning om att skolelever ska komma på nya, innovativa och kreativa lösningar på klimatproblemen samtidigt som de får insikt om hur de ska förändra sitt eget beteende.

Klimatfrågan är en fråga som måste lösas globalt och genom samverkan. Med sin drivkraft till förändring kan barn och ungdomar lära föräldrar och andra att bli klimatsmarta. De är våra förändringsagenter.

Eva Pethrus
Ordförande i Täbymoderaterna
Ansvarig för skolfrågor på Microsoft
 

Läs om moderat miljö och klimatpolitik

 

Inom de närmaste dagarna, 7 december, inleds det stora globala klimatmötet i Köpenhamn, där världens ledare kan komma överens om hur vi ska hejda jordens temperaturökning till 2 grader.

Klimatet och krisen är de allra högst prioriterade frågorna under detta svenska ordförandeskap i EU.

EU har ett starkt och samlat förhandlingsmandat inför Köpenhamn. Steg för steg har EU flyttat fram sina positioner och stärkt och tydliggjort sina målsättningar.

När det runt omkring oss finns pessimister som inte tror att en bindande uppgörelse är möjlig har det enade europeiska ledarskapet blivit alltmer viktigt. Och gett resultat.

Redan våren 2007 bestämde sig EU:s ledare för att minska utsläppen med 20 % till 2020, och lovade att minska med 30 % om resten av världen följer efter.

2030 ska vi kunna ha upphört med regnskogsskövling, utsläppen från transporter med flyg och sjöfart ska ha minskat markant till 2020 och EU ska kunna sänka utsläppen med växthusgaser med 80 procent fram till 2050 (jämfört med 1990).

Fler behöver tillgång till renare energikällor, energieffektivitet och ny teknik.

Sverige har sedan lång tid tillbaka varit en pådrivande faktor för en stark europeisk hållning i klimatfrågan. Vi ligger i världstoppen när det gäller att minska utsläppen och samtidigt ha en stark ekonomi, vi har visat att det fungerar att stadigt minska sina utsläpp samtidigt som ekonomin växer.

Därför kan vi driva på och samla Europa, så att vi kan driva på andra länder. Nu måste hela Europa ta sitt ansvar om vi ska kunna övertyga länder som USA och Kina men även få med oss de fattiga länderna i världen.

Detta moderatledda ordförandeskap i EU har satsat enormt hårt på klimatfrågan. Vi har drivit frågan inom EU och i toppmöten med USA, Kina och Indien. Få i världen tvekar om engagemanget.

Det är alltid svårare att bli profet i sitt eget land, och svenska miljöpartiet kan förstås inte säga att de är nöjda än.

Men faktum är att klimatarbetet har mycket brett stöd både bland våra väljare och ganska brett bland riksdagens partier. Och att alliansregeringen just nu kan göra en historisk insats genom att hålla ihop EU och driva på övriga världen för att ta ansvar för vår planet.

Ett möte som det i Köpenhamn kan nog inte ge ett färdigt rättsligt avtal med alla paragrafer på plats, det vore osannolikt, men det kan ge oss en överenskommelse och ett politiskt löfte från världens ledare. Det ska vi kunna vara stolta över.

Anna Kinberg Batra
Ordförande riksdagens EU-nämnd

Läs om moderat Miljö och klimatpolitik
 

 

Inte mycket tid återstår tills världens länder ska samlas till FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn.

Under mina resor den senaste tiden har jag noterat en uttalad svårighet från flera håll att nå fram till ett rättsligt bindande avtal i december. Detta har nu tvingats bli en nödvändig utgångspunkt.

Från EU:s sida har vi hela tiden haft sikte på ett omfattande och bindande avtal i Köpenhamn. Vi har stått fast vid vårt löfte att oberoende av vad andra gör minska våra utsläpp fram till 2020.

Det svenska ordförandeskapet
Under svenskt ordförandeskap har vi dessutom enats om finansiering, tekniköverföring och anpassning. Samtidigt har vi sett hur några av de största utsläppsländerna fortfarande avvaktat. De har velat se andra gå före, och de har varit ovilliga att stå till svars inför en skeptisk hemmaopinion.

Den strategin är ohållbar. Den ger inga globala svar. Den löser inte klimathotet.

Fortfarande måste vi snarast få på plats ett rättsligt bindande internationellt avtal, med jämförbara åtaganden och tvågradersmålet som ledstjärna.

I dag står OECD-länderna för ungefär hälften av utsläppen. Men ökningen framöver sker nära nog helt i andra delar av världen. Vi vet att om vi ska klara tvågradersmålet måste de globala utsläppen minska med 50 procent till 2050, jämfört med 1990.

För att uppnå detta måste andra utvecklade länder börja visa samma ledarskap som EU. De måste åta sig liknande ambitiösa utsläppsminskningar, presentera förslag i finansieringsfrågan och intensifiera sitt arbete. De stora och snabbt växande utvecklingsländerna måste börja begränsa sina utsläpp och presentera konkreta åtaganden.

Detta är vårt mål. Därför är det dags att vända blicken framåt och fokusera på vad vi kan uppnå, snarare än vad som är omöjligt. Som EU-ordförande välkomnar jag den positiva anda och vilja till konstruktiva lösningar som det danska COP 15-ordförandeskapet har visat. Vi såg prov på det genom det förslag till arbetsordning som presenterades av Lars Lökke Rasmussen, Danmarks statsminister och värd för klimattoppmötet, vid Apec-mötet i Singapore.

Förslaget innebar att mötet i Köpenhamn bör resultera i en överenskommelse kring de viktiga substantiella frågorna och att vi därefter ska komma fram till ett rättsligt bindande avtal inom en definierad tid. Dessutom slår man fast att vi redan innan detta måste få till en snabbstart vad gäller kraftfulla klimatåtgärder.

Köpenhamn blir då inte slutstationen. Men inte heller avtalet i Kyoto slutfördes 1997, utan 2001. Det viktiga är att resultatet – inte formen – är överordnat.

Ljuspunkter
Vi ska inte glömma att det också finns ljuspunkter. Ett antal utvecklade länder har redan skärpt sina åtaganden i skenet av mötet i Köpenhamn och kraven från EU.

Australien har sedan en tid tillbaka varit en viktig partner i klimatarbetet. Japan är ett annat exempel, med nyligen utlovade utsläppsminskningar på 25 procent till 2020. Nyligen kom nya siffror på finansiering av snabbstartsåtgärder. Sydkorea lade nyligen fram nya, mycket ambitiösa mål.
Vid mötet mellan EU och Ryssland i Stockholm (18/11) presenterade också Rysslands president Medvedjev uppdaterade siffror på ryska utsläppsminskningar.

Kina, dit jag rest för ett EU-toppmöte med president Hu, har i sina femårsplaner konkreta program när det gäller förnybar energi och energiintensitet. Den ”Action Plan on Climate Change” som Indien lanserade förra året innehåller stora satsningar på solenergi och klimatanpassning.

Brasilien säger sig ha som mål att reducera avskogningen med 70 procent till år 2017 och har man presenterat nya ambitiösa siffror på utsläppsbegränsningar. Flertalet utvecklingsländer har anmält sjunkande utsläppssiffror jämfört med business-as-usual. Indonesien är ett mycket viktigt exempel på detta.

Den nya administrationen i USA har fört med sig en tydlig förändring av den amerikanska klimatpolitiken. Samtidigt kan vi se hur den utdragna kongressbehandlingen av förslaget till ny amerikansk klimat- och energilagstiftning begränsar möjligheten för tydligt politiskt ledarskap.

Vi vet att förslaget, om det tas, skulle innebära en kraftfull minskning av utsläppen fram till år 2050. Men ihop med en i stort sett obefintlig hemmaopinion krävs nu en hel del arbete för att lyckas leva upp till de ambitiösa löftena om förändring.

Bindande avtal
Återigen – detta är inte nog. Det går för långsamt och löftena är fortfarande inte av den bindande natur som är nödvändig för att vi ska klara tvågradersmålet. Men det är små steg i rätt riktning.

Inför mötet i Köpenhamn bär den Europeiska Unionen fortfarande ledarskapet i klimatfrågan. Vi har tydliga ståndpunkter när det gäller både utsläpp och klimatfinansiering.

Vi har hela tiden varit fast beslutade att bidra konstruktivt – inte bara till en viljedeklaration utan till en bindande, ambitiös och omfattande överenskommelse i Köpenhamn. Den linjen ligger fast när vi nu går in i slutförhandlingarna.

Fredrik Reinfeldt
Statsminister

Läs om moderat miljö och klimatpolitik

Cecilia Malmström har förutom erfarenhet av att vara statsråd också en lång erfarenhet från Europaparlamentet. Hennes erfarenheter och kunskap bäddar för en stark svensk och borgerlig röst i kommissionen.På torsdag tas nästa beslut i processen att utse EU:s nya ledarskap.

Vid det informella toppmötet ska medlemsländerna enas om en permanent ordförande för Europeiska rådet, en hög representant för EU:s utrikes- och säkerhetsfrågor samt en generalsekreterare för det sekretariat som bistår EU:s ministerråd.

Efter det kommer en ny kommission och kommissionens ordförande att utses. Det är också först då vilken portfölj den svenske kommissionären kommer att ansvara för.

Att tre nya poster utses nu beror på att Lissabonfördraget godkänts av alla medlemsländer. Lissabonfördraget har varit en av de stora frågorna som Sverige har hanterat under sitt ordförandeskap i EU. Att fördraget nu träder i kraft har stor betydelse för hur EU fungerar.

Det nya fördraget ger EU effektivare beslutsvägar, ökad öppenhet, bättre möjligheter till utvidgning samt större inflytande för nationella parlament. Lissabonfördraget förbättrar förutsättningarna för att EU ska kunna föra en effektivare och tydligare gemensam utrikespolitik.
 
Vi går nu in i EU-ordförandeskapets sista period. Framför oss har vi klimattoppmötet i Köpenhamn, som har varit ordförandeskapets andra stora fråga. Köpenhamnsmötet kommer inte att vara slutstationen för nästa globala klimatavtal. Förhoppningarna på mötet är att alla världens ledare enas om en bred och kraftfull överenskommelse.

 

 

Med bara 34 dagar kvar till klimattoppmötet i Köpenhamn fortsätter EU att bära ledarskapet. Sedan Europeiska rådet i mars 2007 har vi legat i framkant i klimatfrågan. Då handlade det om konkreta åtaganden: 30 procents utsläppsminskningar till år 2020 jämfört med 1990 års utsläpp förutsatt att en ny, global klimatöverenskommelse kommer till stånd – och förutsatt att andra gör jämförbara åtaganden.

Under svenskt ordförandeskap fortsätter vi nu att visa ledarskap och enighet i viktiga frågor som finansiering, tekniköverföring, anpassning och en effektiv och ändamålsenlig styrning av de finansiella resurserna.

Konkreta åtaganden om utsläppsminskningar är viktiga för att vi ska klara målet som FN:s klimatpanel satt om maximalt två graders global uppvärmning. Därför måste sådana åtaganden också vara ledstjärnan för FN-förhandlingarna.

Vi vet att de globala utsläppen måste reduceras med 50 procent till 2050, jämfört med 1990, för att nå detta mål. Och vi vet att de utvecklade länderna måste ta ledningen och reducera sina utsläpp. Vid toppmötet i slutet av förra veckan satte EU ett eget långsiktigt mål för utsläppsminskning, 80–95 procent till 2050.

Allt detta är viktigt och nödvändigt. Men världens länder måste också komma överens i den centrala frågan hur kampen mot klimatförändringarna ska finansieras. I september i år kom EU-kommissionen med en uppskattning på kostnaden för klimatåtgärder för anpassning och utsläppsminskningar i utvecklingsländerna.

Kommissionen menade att merkostnaden för att begränsa eller helt eliminera utsläppen beräknas uppgå till 100 miljarder euro per år 2020 och att medlen behöver komma från offentlig och privat sektor i utvecklade länder, den globala utsläppsmarknaden och internationellt kapital. 

Man underströk samtidigt att det redan nästa år och fram till 2012 behövs mellan 5 och 7 miljarder euro per år för en så kallad snabbstart för anpassning, utsläppsminskningar, forskning och kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna.

Som ordförande för Europeiska rådet är jag glad över att medlemsländerna i slutet av förra veckan, trots den ekonomiska kris vi fortsatt befinner oss i, visade både ansvarstagande och handlingskraft genom att ställa sig bakom kommissionens bedömningar.

Europeiska unionen är nu beredd att inom ramen för en klimatöverenskommelse ge ett skäligt bidrag till den globala insatsen; genom ett ambitiöst begränsningsmål, genom att medge kompensationer och genom att bidra med vår skäliga andel av offentligt stöd.

Med drygt en månad kvar till klimattoppmötet i Köpenhamn står EU mer enat än tidigare. Toppmötet i slutet av förra veckan gav oss ett starkt förhandlingsmandat. Men insatser från EU endast räcker inte. Vi kan bara nå en ambitiös överenskommelse i Köpenhamn om alla parter bidrar till processen. Därför måste nu andra utvecklade länder visa samma ledarskap – åta sig liknande ambitiösa utsläppsminskningar, presentera förslag i finansieringsfrågan och intensifiera sitt arbete. Utvecklingsländerna, särskilt de mer avancerade, måste också presentera tydliga åtaganden som speglar deras ansvar och förmåga.

Med ett starkt mandat från Europeiska rådet och från medlemsländerna reste jag i går till Washington för att diskutera klimatfrågan och vägen till Köpenhamn; under gårdagen med president Obama i ett separat möte, i dag under ett toppmöte mellan EU och USA.

I dag träffar jag dessutom senator John Kerry, ordförande i senatens utrikesutskott, som tillsammans med ordföranden i miljöutskottet, senator Barbara Boxer, är ansvarig för förslaget till den nya amerikanska klimat- och energilagstiftning som snart ska behandlas i den amerikanska kongressen.

Mitt budskap till såväl president Obama som senaten och kongressen är: Nu måste vi sätta klimatet i fokus, med tvågradersmålet som ledstjärna. Vi är överens om vad som behöver göras på lång sikt – men för att lyckas måste vi också ha ett offensivt mål på medellång sikt. Mycket kan göras med enkla medel. Målen på medellång sikt kan i allt väsentligt nås genom energisparande och effektiviseringar. Ju snabbare vi ställer om mot en grön ekonomi, desto mindre blir dessutom kostnaden.

I morgon reser jag så vidare till New Delhi för ett toppmöte mellan EU och Indien. Mitt budskap till premiärminister Singh är i allt väsentligt detsamma som till president Obama:Vi måste sätta klimatet i fokus och för detta krävs omedelbara åtgärder. Vi vet att det för Indien är viktigt att få fortsätta på den inslagna linjen mot större välstånd för landets medborgare. Men den utvecklingen kan inte följas av parallella ökningar av koldioxidutsläpp. För då skulle de indiska växthusgasutsläppen mer än fördubblas fram till 2030.

Vi noterar att Indiens utsläpp per capita är förhållandevis låga – och att man därför menar att det borde finnas utrymme för att öka utsläppen. Men med dagens kunskap är detinte rimligt att anta att vissa länder innehar en rätt till ökade utsläpp. Indien har dessutom en stor potential när det gäller såväl energieffektivisering som förnybara energikällor. Solenergi är ett exempel på detta. Där har EU ett stort intresse för ett fördjupat samarbete.

I slutet av november leder jag som EU-ordförande ett toppmöte mellan EU och Kina. Kina har under de senaste två decennierna gjort en fantastisk resa och är i dag världens tredje starkaste ekonomi. Detta har samtidigt skett till priset av en orimligt hög miljöbelastning.

Vi vet att Kina i sina femårsplaner har ambitiösa program för att reducera utsläppen i förhållande till den ekonomiska utvecklingen. Men eftersom landet numera har passerat USA som världens största utsläppare av växthusgaser krävs det större åtgärder än så om vi ska klara klimatet. 

Därför är mitt budskap till Kina: Höj ambitionerna så att utsläppen når sin topp senast 2020, för att därefter minska. Vi vet att Kina har alla förutsättningar att lyckas, och jag hoppas att man vid mötet i Köpenhamn kommer att meddela konkreta åtaganden.

Nu är det drygt en månad kvar till klimattoppmötet. FN-förhandlingarna går fortfarande långsamt. Många dömer ut möjligheterna att lyckas. Nu är Köpenhamn möjligen inte slutstationen: Avtalet i Kyoto slutfördes inte 1997, utan 2001. Men det vore ett stort politiskt misslyckande att inte nå en överenskommelse i december. Klimatförändringarna inväntar inte segdraget förhandlingsarbete. Därför har alla ett ansvar för att det blir en framgång i Köpenhamn. EU har lagt sitt bud. Nu måste andra följa.

Fredrik Reinfeldt
statsminister

 

Igår onsdag 28 oktober samrådde statsminister Fredrik Reinfeldt med EU-nämnden inför Europeiska rådets möte under 29-30 oktober.

Anna Kinberg Batra, ordförande i EU-nämnden berättar om två positiva saker från det mötet:

- Det ena är förslaget om Östersjöstrategin som vi arbetat med länge och som ser ut att gå igenom enhälligt på toppmötet. Därmed har vi genomfört en viktig svensk prioritering under ordförandeskapet.

Syftet med Östersjöstrategin är att skydda miljön i Östersjöområdet från skadlig påverkan från fartyg. 

- Det andra positiva är att Sveriges alla sju riksdagspartier var överens om att ge statsministern mandat för regeringens ståndpunkt inför toppmötet. Det är viktigt för Sveriges styrka som ordförande, säger Anna Kinberg Batra.

Hur ser det ut inför toppmötet kommer EU kunna enas om ett klimatmandat?

- Sverige ligger i världstoppen när det gäller att minska utsläppen och samtidigt ha en stark ekonomi. Vi har visat att det fungerar att stadigt minska sina utsläpp samtidigt som ekonomin växer. Nu måste hela Europa ta sitt ansvar om vi ska kunna övertyga länder som USA och Kina men även få med oss de fattiga länderna i världen. Det ser onekligen svårt ut men statsministrarna är medvetna om att det är nu det gäller, säger Anna Kinberg Batra.

Europeiska rådet ska även diskutera frågor om Lissabonfördraget, bland annat utformningen av den gemensamma utrikestjänsten. Men den stora frågan väntas gälla förutsättningarna för att Tjeckien som sista land ska kunna godkänna fördraget så att det därefter kan träda ikraft. Det handlar dels om de krav på undantag från rättighetsstadgan som Tjeckiens president begärt, dels om ett besked från landets författningsdomstol.

- Nu har alla EU-länders folk sagt sitt, i sina parlament eller genom folkomröstningsbeslut. Det enda som återstår är den tjeckiska presidentens signatur och ett utslag från den tjeckiska författningsdomstolen. Tyvärr får vi inget sådant före toppmötet men i bästa fall kanske inom den närmaste veckan. Därför hoppas vi att toppmötet kan enas om svar på de frågetecken som fortfarande finns från Tjeckien, säger Anna Kinberg Batra.

Kinberg Batra förklarar också att man inte är förtjusta i situationen alls, men att den viktigaste uppgiften just nu är att få EU att fungera så bra som möjligt så att det går att lösa människors vardagsproblem. Det kräver en lösning på fördragsfrågan och det bästa alternativet är att få Lissabonfördraget på plats.

 

 

Today, together with President Lula and European Commission President Barroso, I have concluded the EU-Brazil Summit.

I can tell you we have had fruitful discussions on the global challenges we - as world leaders - face today: How the EU and Brazil can take the lead and act responsibly.

Regarding climate change and regarding the global economy. I know these are the same issues you have discussed here at the Business Summit.

We have also assessed the strategic partnership and the implementation so far of the Joint Action Plan that was adopted in Rio de Janeiro in December. And earlier today we received the recommendations of the first EU-Brazil Civil Society Round Table.

Ladies and gentlemen, This Business Forum, with its recommendations to the EU-Brazil Summit, makes an important contribution to the strategic partnership between the European Union and Brazil.

We take your recommendations seriously. You - representing and knowing the conditions under which business operate - have an important role to play in shaping the best solutions for the future:

How to boost investments. How to foster trade. How to combat protectionism. All of this is of particular importance today - when the world is experiencing the worst economic crisis since the 1930s, with severe impact on employment and on world trade.

Today, when we see how world trade is expected to fall by ten percent in 2009: By up to fourteen per cent in developed countries. And when we see how protectionist pressure, as a consequence of the economic downturn, has been rising in the world. These are worrying signs.

As you might know, Sweden is an open trade-oriented country. And so, during our EU Presidency we will continue taking strong action in favour of trade liberalisation and to combat protectionism.

We believe that open markets and a strong multilateral trading system are important guarantees against protectionism. And that they are important pre-conditions for economic recovery.

At the G20 meeting in Pittsburgh a little less than two weeks ago, we agreed that the Doha Round must be concluded before the end of 2010. This was an important step forward. Now it is time to intensify our efforts.

After our discussions today, I can assure you that the EU and Brazil are determined to enhance our cooperation. Continue to work together to respond to the current global crisis. Continue to ensure the smooth running of the financial sector.

Now, if the world economy is one of the two top priorities for the Swedish EU Presidency, climate change is the other.

Ladies and gentlemen, The financial and economic crisis is not an excuse for not doing our utmost to reach an agreement in Copenhagen in December.

The Presidency is working hard to reach an agreement. The European Union will continue to demonstrate strong leadership. Some then ask me: But is it really possible to rise from the economic downturn and tackle climate change at the same time?

I tell them: Yes, it is possible - and necessary. Financial markets and businesses must not only learn to assess the economic impact of climate change; they must also realise that the transition to a low carbon economy is in fact also a business opportunity.

Some businesses do. They take advantage of the possibilities and opportunities that are created. They learn how the low carbon economy can generate new jobs, prospering businesses and economic growth. Those who understand this will be the winners of tomorrow..

Finally, I want to assure you of something. There are those who say that the threat of climate change means that we need to restrict choice and maybe even close our borders. I don't believe this is the way forward.

In fact, the principle of an open market economy with free competition is necessary for an effective climate policy. Only then will we find the most cost effective solutions that are also the best for our climate.

Ladies and gentlemen,Today's Business Summit, with strong presence of European and Brazilian industry, has allowed us to move forward and strengthen our business relationship. I hope today's important steps will help building an even stronger EU-Brazil relationship for the future.

Thank you.
 

Under mötet samlas 300 deltagare från de utskott som ansvarar för EU-frågor i medlemsländernas parlament.

Representanter från ansökarländerna, Kroatien, Makedonien och Turkiet samt Island och Norge deltar också, totalt 32 länder. Mötet leds av EU-nämndens ordförande Anna Kinberg Batra.

- Diskussionerna så här långt har mest kretsat kring de frågor som står högst upp på den europeiska politiska agendan den här hösten med svenskt ordförandeskap, som klimat och ekonomisk kris, säger Anna Kindberg Batra.

Kindberg Batra förklarar att det är bra att de nationella parlamenten i EU kan mötas och diskutera direkt med varandra dessa frågor som vi alla arbetar med till vardags. På så sätt får vi alla en bättre insyn i hur diskussionerna kring dessa frågor ser ut i varje land.

På mötet kommer man att anta slutsatser och bidrag. Det är inga bindande beslut, parlamenten är inte skyldiga att följa de ståndpunkter man antar. Bidragen har en lite mer politisk karaktär, exempelvis hur man ska jobba när Lissabonfördraget nu förhoppningsvis går igenom.

- Men även arbetssättet i de olika parlamenten är en viktig fråga. Jag arbetar varje dag med att göra EU till vardag här hemma och försöker även påverka mina kollegor runt om i Europa att göra EU-arbetet öppnare. Här spelar förankringen av EU-arbetet en viktig roll och hur de nationella parlamenten tar det ansvaret, säger Anna Kinberg Batra.

- Sedan blir det såklart diskussioner om hur vi som nationella parlament ska arbeta med Lissabonfördraget efter helgens ja i Irland. Inte bara våra irländska kollegor är lättade över det utan vi ser alla fram emot att få Lissabonfördraget på plats, säger Anna Kinberg Batra.

Statsminister Fredrik Reinfeldt, de moderata ministrarna Beatrice Ask, Tobias Billström och även miljöminister Carlgren och EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström deltar i mötet.

Mer information och program