Patienträttigheter i Sörmland?
Sjukvård innebär ibland stora risker för patienten. Nästan var tioende patient skadas så illa att det behövs extra sjukhusvård. I Sverige bidrar felaktig vård till att 3 000 personer omkommer, det är tio gånger fler än antalet som omkommer i trafiken. Farlig vård är därför ett av samhällets mest allvarliga problem.
I Sörmland vårdas 40 000 patienter varje år på sjukhus. Av dessa skadas över 3 000 patienter och 130 patienter omkommer varje år till följd av felaktig vård. Ändå anmäls bara ett tjugotal fall till Socialstyrelsen och varje år genomförs bara en handfull riskanalyser. Mörkertalet om missförhållanden i vården är inte bara mycket stort, utan patienternas rättsliga ställning är dessutom svag.
Enligt svensk lagstiftning krävs till exempel inte något formellt samtycke för att läkaren ska påbörja en behandling – det räcker med att läkaren kan förmoda att patienten samtycker. Det kan vara ett enkelt beslut, vilken patient vill inte bli bättre? Men vem är ansvarig om något går riktigt fel och det saknas ett uttryckligt samtycke?
Många patienter får inte klart för sig att de skadats av vården och vet inte hur de kan få upprättelse. Ofta är det omöjligt för patienter och anhöriga att få rätt gentemot vårdgivaren. Styrkeförhållandet är dessutom ojämnt. Landstingen har beskattningsrätt och har därigenom goda förutsättningar att hålla sig med juridisk kompetens, något de flesta patienter helt saknar.
Det är mycket komplicerat att få ekonomisk ersättning för en skada som orsakats av vården. Patienten behöver bevisa att skadan hade gått att undvika, att den inte är en normal bieffekt, vilket i många fall är extremt svårt och en juridisk process kan ta lång tid. Av patienten kräver man bevis på att skadan hade kunnat undvikas, det råder alltså en omvänd bevisbörda.
Socialstyrelsen har nyligen publicerat en bok för att underlätta för vårdpersonalen att informera patienterna om deras rättigheter. Idag känner många inte till de mest grundläggande rättigheterna man har som patient eller vilka krav man kan ställa på bemörande, väntetider eller kvalitet. Få känner till FN-konventionen som anger att bästa möjliga hälsa är en mänsklig rättighet.
Konsumenter har idag starkare rättsskydd än patienter, vilka ofta är rättslösa. Konsumentlagarna utgår från att den enskilde är svagare än näringsidkaren, men något liknande saknas i hälso- och sjukvårdslagen. Till exempel måste kraven på samtycke skärpas. Det borde råda strikt ansvar för all sjukhusvård som ges utan uttryckligt samtycke.
Moderaterna i Sörmlands landsting föreslår att det införs en konvention över alla rättigheter, vilka idag sällan går att kräva ut. Konventionen ska vara juridiskt binande och den patient som anser sig ha blivit kränkt ska få stöd och hjälp av en patientombudsman att kräva upprättelse. Patientnämnden borde ges större befogenheter att ta ställning till påstådda kränkningar, och den som missnöjd med patientnämndens beslut ska kunna överklaga till allmän domstol.
Sörmlands landsting kan bli först med att garantera patienterna mänskliga rättigheter. Det är dags att stå upp för rätten till bästa möjliga hälsa. Det är dags att stå upp för patienten.
Magnus Leivik (M)
Landstingsråd i opposition
2011-11-11
Patienträttigheter i Sörmland?
Sjukvård innebär ibland stora risker för patienten. Nästan var tioende patient skadas så illa att det behövs extra sjukhusvård. I Sverige bidrar felaktig vård till att 3 000 personer omkommer, det är tio gånger fler än antalet som omkommer i trafiken. Farlig vård är därför ett av samhällets mest allvarliga problem.
I Sörmland vårdas 40 000 patienter varje år på sjukhus. Av dessa skadas över 3 000 patienter och 130 patienter omkommer varje år till följd av felaktig vård. Ändå anmäls bara ett tjugotal fall till Socialstyrelsen och varje år genomförs bara en handfull riskanalyser. Mörkertalet om missförhållanden i vården är inte bara mycket stort, utan patienternas rättsliga ställning är dessutom svag.
Enligt svensk lagstiftning krävs till exempel inte något formellt samtycke för att läkaren ska påbörja en behandling – det räcker med att läkaren kan förmoda att patienten samtycker. Det kan vara ett enkelt beslut, vilken patient vill inte bli bättre? Men vem är ansvarig om något går riktigt fel och det saknas ett uttryckligt samtycke?
Många patienter får inte klart för sig att de skadats av vården och vet inte hur de kan få upprättelse. Ofta är det omöjligt för patienter och anhöriga att få rätt gentemot vårdgivaren. Styrkeförhållandet är dessutom ojämnt. Landstingen har beskattningsrätt och har därigenom goda förutsättningar att hålla sig med juridisk kompetens, något de flesta patienter helt saknar.
Det är mycket komplicerat att få ekonomisk ersättning för en skada som orsakats av vården. Patienten behöver bevisa att skadan hade gått att undvika, att den inte är en normal bieffekt, vilket i många fall är extremt svårt och en juridisk process kan ta lång tid. Av patienten kräver man bevis på att skadan hade kunnat undvikas, det råder alltså en omvänd bevisbörda.
Socialstyrelsen har nyligen publicerat en bok för att underlätta för vårdpersonalen att informera patienterna om deras rättigheter. Idag känner många inte till de mest grundläggande rättigheterna man har som patient eller vilka krav man kan ställa på bemörande, väntetider eller kvalitet. Få känner till FN-konventionen som anger att bästa möjliga hälsa är en mänsklig rättighet.
Konsumenter har idag starkare rättsskydd än patienter, vilka ofta är rättslösa. Konsumentlagarna utgår från att den enskilde är svagare än näringsidkaren, men något liknande saknas i hälso- och sjukvårdslagen. Till exempel måste kraven på samtycke skärpas. Det borde råda strikt ansvar för all sjukhusvård som ges utan uttryckligt samtycke.
Moderaterna i Sörmlands landsting föreslår att det införs en konvention över alla rättigheter, vilka idag sällan går att kräva ut. Konventionen ska vara juridiskt binande och den patient som anser sig ha blivit kränkt ska få stöd och hjälp av en patientombudsman att kräva upprättelse. Patientnämnden borde ges större befogenheter att ta ställning till påstådda kränkningar, och den som missnöjd med patientnämndens beslut ska kunna överklaga till allmän domstol.
Sörmlands landsting kan bli först med att garantera patienterna mänskliga rättigheter. Det är dags att stå upp för rätten till bästa möjliga hälsa. Det är dags att stå upp för patienten.
Magnus Leivik (M)
Landstingsråd i opposition
2011-11-11