Oskar Öholm - Oskar Öholm (M) – Conservative with a twist

Skolvalet är inte problemet

den 20 maj 2012, 22:43:32

Veckans upplaga av SVT Agenda handlade bland annat om skolan. Utgångspunkten var Socialdemokraternas förslag om att skolan ska bli mer blandad, där Stefan Löfvens utspel om ”ingenjörers och arbetares barn i samma klass” fick utgöra grunden för diskussionen. Det där är ju lätt att säga, men i en tid där elever och föräldrar själv väljer skola är det inte helt klart hur det ska gå till. Ska vi börja kvotera in elever på olika skolor? Ska det fria skolvalet avskaffas?

Jag tror att de flesta tycker att skolan ska kompensera för elevers sociala bakgrund och utjämna livschanser. Oavsett vilken bakgrund man kommer ifrån, vart man bor eller hur man ser ut, ska man ha rätt till en skola som levererar bra resultat och rustar för livet. Så ser det inte ut idag. Att skapa större likvärdighet mellan skolor är därför en av de stora utmaningarna vi står inför de närmaste åren.

Men Socialdemokraterna missar målet med sitt kvoteringsförslag. Lösningen handlar istället om bättre lärare, tryggare klassrum och en skola där vi satsar på kunskap. Många av de stora reformer vi just nu genomför syftar i förlängningen till att höja likvärdigheten och på det sättet se till att ingen tvingas gå i en skola med dåliga resultat.

Visst kan man kvotera sig till en blandad skola, som Socialdemokraterna nu verkar vara inne på. Men det betyder i så fall att vi flyttar makten från föräldrar och elever till skolpolitiker och myndigheter, utan att en enda skola skulle bli bättre.

Vore det inte bättre att stärka kvaliteten i de dåliga skolorna, hellre än att bussa dit elever som inte vill gå där?

Baylan och nattis

den 10 maj 2012, 21:13:27

Idag har vi haft en spännande debatt om nattis, eller som det heter med finare ord, barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Spännande dels eftersom frågan är viktig, dels för att det blev en debatt där i stort sett alla var överens men tonläget ändå blev ovanligt högt.

I grunden är det egentligen ganska enkelt. Om man tror på arbetslinjen är det förstås självklart att barnomsorg ibland måste kunna erbjudas också utanför ”normala” arbetstider. Särskilt komplicerat blir det förstås för dem som är ensamstående och i värsta fall tvingas tacka nej till ett arbete för att det inte går att lösa barnomsorgen.

Om detta är de flesta överens. När vi klubbade den nya skollagen har vi därför skärpt kraven på kommunerna att erbjuda just den typen av barnomsorg. Lagen har redan haft effekt och antalet kommuner som erbjuder ”nattis” har ökat, även om det är är långt ifrån alla. Det är också skälet till att Skolverket nu ska genomföra en stor enkätundersökning bland föräldrar och vårdnadshavare för att ta reda på hur stort behovet är. Det handlar alltså om ett bra beslutsunderlag för ytterligare åtgärder.

Men något beslutsunderlag tycker inte Baylan och resten av oppositionen att vi behöver. Istället har de trumfat igenom ett beslut i riksdagen om att regeringen ska återkomma med ett stimulansbidrag till kommunerna. Det låter förstås bra men riskerar ju att hela utvecklingen i kommunerna helt stannar av – i väntan på detta eventuella bidrag.

Hur stort ska det vara då? Ja, lyssnar man på socialdemokraterna kan det handla om så lite som några miljoner, alltså en spottstyver i sammanhanget. I verkligheten handlar det alltså mer om att vinna billiga politiska poänger än att genomföra några verkliga förändringar.

Bättre vore om Baylan övertygade fler av sina kommunvänner om varför ”nattis” är bra. De flesta kommuner som erbjuder det idag styrs nämligen av Alliansen.

Får man tjäna pengar på elever?

den 21 mars 2012, 14:36:30

För många människor är det instinktiva svaret nej. Det brukar heta att skolan inte är något man ska kunna ”tjäna pengar på”, särskilt inte eftersom det handlar om verksamhet som finansieras med skattemedel.

De flesta brukar sedan hålla med om att ja, ok, de som säljer möbler, eller böcker, eller mat, eller städtjänster, eller någonting annat till skolan visserligen bör kunna tjäna pengar på sin verksamhet. Men ändå gnager tanken på att att skolan i sig skulle generara en vinst.

Numera håller också de allra flesta med om att det fria skolvalet är positivt, att valfriheten har öppnat upp för nya alternativ och inriktningar och man tycker det är självklart att elever och föräldrar själva får välja den skola som de tycker passar bäst. Mycket av den valfriheten har vuxit fram tack vare friskolor och några av de friskolorna går med vinst.

Personligen tycker jag inte att det är ett problem om bra skolor också lyckas göra en liten vinst. Men jag kan också förstå att människor blir provocerade om en skola både levererar usla resultat och samtidigt gör stora vinstutdelningar till ägarna. Ett av våra uppdrag i Friskolekommittén handlar om att titta på hur vi eventuellt kan förhindra den senare varianten.

Redan idag finns möjligheter för Skolinspektionen att ge ett vitesföreläggande till huvudmän vars skolor inte lever upp till de krav och regler som vi satt upp. Det är en ny bestämmelse och än så länge är det bara en huvudman – en kommun – som fått ett sådant.

Jag har inget problem med att ge både böter och viten till skolor där man prioriterar vinster till ägarna framför goda skolresultat. Men problemet är att dåliga skolor finns överallt. En del drivs av fristående aktörer i aktiebolagsform, en del av stiftelser och de flesta av kommuner. Den politiska utmaningen handlar därför om att få alla skolor att bli bättre.

De skolor som rustar eleverna för livet med goda kunskaper, och därtill gör en liten vinst, är inte vårt stora bekymmer.

Världens bästa skola

den 6 mars 2012, 20:40:33

Idag presenterade Fredrik Reinfeldt de moderata arbetsgrupper som under det kommande året ska fundera på några av de stora utmaningarna i svensk politik och ta fram nya lösningar och förslag. En av grupperna handlar om den svenska skolan och hur vi kan göra den bättre. Så här beskrivs utmaningen för den grupp där jag fått möjligheten att delta:

Den svenska skolan står inför stora framtida utmaningar. Exempelvis var det under 2011 endast 63 procent av eleverna med föräldrar vars högsta utbildningsnivå är grundskola som uppnådde gymnasiebehörighet. Det utanförskapet måste brytas och förebyggas tidigt. Hur kan vi stärka kunskapen i skolan, förbättra kvalitetsutvärderingen och stärka lärarnas kompetens och fortbildning? Skolan måste utvecklas till en bättre arbetsplats för såväl elever som lärare. Därför måste vi också ställa oss frågan om hur insatserna mot mobbning, kränkning och annan otrygghet ska förstärkas.

Vi har sjösatt många stora reformer de senaste åren, faktum är att förra året var det största reformåret för svensk skola sedan den allmänna folkskolan inrättades. Det handlar om allt från en ny lärarutbildning till ett ny gymnasieskola och en helt ny skollag. Jag är övertygad om att allt detta kommer att ge positiva resultat framöver, men vi måste också fundera på hur utmaningarna ser ut på ännu längre sikt. Hur förändras vårt samhälle och vilka kunskaper och färdigheter kommer att vara relevanta om kanske 20 eller 30 år? Jag hoppas att arbetsgruppen för världens bästa skola kan hitta några av de svaren.

Lärdomar från Kanada, del 1

den 29 februari 2012, 14:33:51

Det är många skolintresserade som har åkt till Kanada på sistone. Jag var där tillsammans med några kollegor i början av året, socialdemokraterna i utbildningsutskottet har också nyligen varit där. När jag träffade en företrädare från utbildningsdepartementet i Ontario berättade de att närmare 80 grupper från hela världen var på väg för att besöka dem i år.

Och det är inte så konstigt. Kanada i allmänhet, och Ontario i synnerhet, lyckas väl i internationella jämförelser och leverar en utbildning med väldigt hög kvalitet. Att landet dessutom påminner ganska mycket om vårt eget gör det extra intressant att studera hur de lyckats.

En lärdom som jag tror att alla borde fundera över är det politiska ledarskapet. Självklart ska man kritisera sådant som fugerar dåligt, men man måste också peka på de delar som faktiskt fungerar och sprida en positiv bild av sådant som faktiskt är positivt. Där tror jag vi har en del att lära i Sverige, vår skoldebatt får det ibland att låta som att allt är kris och katastrof.

Svensk skola befinner sig inte i någon kris och katastrof. Vi har stora utmaningar, men vi har också genomfört en lång rad viktiga beslut de senaste åren. Ett av dem är att ge Skolinspektionen tydligare och vassare verktyg än tidigare och därigenom stärkt möjligheterna att komma åt skolor som inte levererar. Det är en sak vi kan vara stolta över.

På besök i Falun

den 22 februari 2012, 15:18:36

I måndags var jag på besök i Falun och träffade bland annat rektorer och företrädare för några av friskolorna i kommunen. Besöket föranleddes av att kommunen där uppe bestämt sig för att ge mindre ersättning till de fristående skolorna än till de kommunala, vilket förstås påverkar verksamheten och går emot principen om lika villkor för alla skolor.

Det här händer tyvärr lite då och då, men sällan blir det så tydligt som i Falun. Jag tycker såklart att alla skolor ska vara bra skolor, men det bygger faktiskt på att det är lika villkor som gäller. Nu har de fristående skolorna överklagat beslutet och det ska bli intressant att följa utvecklingen.

I Dala Demokraten, som skrev om besöket, framstår det som att jag är tvärsäker på att avtalet inte kommer att hålla. Det vet jag förstås inte och riktigt så uttryckte jag mig inte heller. Men det skulle förvåna mig om de klarar att upprätthålla en princip som säger att elever ersättningen för samma utbildning ska vara lägre bara för att den bedrivs av en fristående skola.

Friskolorna är här för att stanna

den 11 oktober 2011, 14:19:17

Imorgon är det dags för det första sammanträdet med Friskolekommittén. Det är en offentlig utredning som regeringen har tillsatt för att se över regler och villkor för fristående skolor. Jag har, tillsammans med Margareta Pålsson, blivit utsedd att företräda Moderaterna i utredningen.

Friskolorna står alltid i fokus, inte minst hos dem som försöker motarbeta valfrihet och mångfald. För många verkar det nästan som att de fristående skolorna har blivit något som många till vänster använder som slentrianmässig förklaring till allt som är fel i skolan.

Det är en djupt felaktig beskrivning. Självklart finns det både bra och dåliga friskolor, precis som det finns bra och dåliga kommunala skolor. Däremot är det tydligt att de möjligheter som valfriheten ger också har stärkt kvaliteten och gett dagens elever helt andra möjligheter att välja en utbildning som passar just dem.

Utredningen ska bland annat undersöka om och hur vinster i skolan ska hanteras och hur information om offentliga och kommunala skolor kan bli mer lättillgänglig för elever och föräldrar.

Det är bra att vi tittar på de här frågorna, utgångspunkten måste vara att alla skolor ska vara bra skolor. Men de fristående skolorna har gjort svensk skola bättre och är här för att stanna.

Hur ordna fler studentbostäder?

den 8 september 2011, 16:20:37

Idag var debatt i riksdagen trots att det nya riksdagsåret formellt inte öppnar förrän i nästa vecka. Socialdemokraterna hade begärt en så kallad aktuell debatt om bristen på studentbostäder och under ett par timmar drabbade partierna samman. Vi var överens om problembilden men knappast om lösningarna.

Det har byggts alldeles för lite i Sverige, under lång tid. Faktum är att vi i Sverige de senaste 20 åren byggt mindre, per capita, än våra grannländer. Det har särskilt hårt drabbat studenter och unga människor som ibland fått fundera mer över var de ska bo än på sin första tenta.

Misslyckad subventionspolitik har skapat en enorm ryckighet i bostadsbyggandet och drivit upp byggkostnaderna till de högsta i hela Europa. Jämfört med övriga EU är det 55% dyrare att bygga i Sverige, vilket inte bara kan förklaras av att man behöver mer isolering på 60:e breddgraden än runt Medelhavet.

Alliansen har vidtagit en lång rad åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Det handlar om att förenkla byggreglerna och boendeformerna, en ny planprocess som går snabbare och om att vi reformerat spelreglerna på bostadsmarknaden på ett sätt som gör att kommuner och byggbranshen får långsiktiga villkor. Till det har vi gjort det mer lönsamt för de som redan äger ett boende att hyra ut delar av sin bostad till en student.

Jag har stor respekt för att många är otåliga och tycker att det går för långsamt, men det tar tid att rätta till 20 år av misslyckad bostadspolitik. Nu har regeringen gett Boverket i uppdrag att informera kommunerna om olika sätt att underlätta och stimulera till nyproduktion av studentbostäder. Det kan förhoppningsvis också ge effekter ganska snabbt.

Oppositionen då? Ja, Veronica Palm som företrädde Socialdemokraterna i debatten gick hårt ut och kritiserade naturligtvis regeringen hårt, som vanligt. Desto fattigare var det med egna förslag, förutom mer av samma misslyckade subventionspolitik.

Med utskottet i Lappland

den 8 september 2011, 16:07:19

Har precis återvänt till civilisationen efter ett par dagars besök i Lappland med utbildningsutskottet. Vi har tillbringat några dagar med att lära oss mer om den polarforskning som bedrivs i Abisko och på andra ställen och hann dessutom med ett besök på den forskningsstation som Stockholms universitet driver i Tarfaladalen nära Kebnekaise.

För mig som inte direkt är en van fjällvandrare var det en minst sagt annorlunda upplevelse, men också väldigt lärorik. Sverige ligger långt framme och det är uppenbart att Abisko klarar sig väl i konkurrensen om de bästa forskarna – inte minst för att de har en väldigt bra infrastruktur i området. Jag tror det är nyttigt för politiker att komma ut och se detta på plats, en smältande glaciär blir betydligt mer begriplig under ett par broddar än i en slideshow i riksdagen.

Promenaden på och informationen om de smältande glaciärerna var också oerhört intressant. Den forskning som bedrivs i Tarfala är viktig för att få förståelse för hur vårt klimat förändras och hur vi bäst kan förbereda oss på klimatförändringarna. Både de som är helt naturliga och de som människan är ansvarig för.

Moderater i kyrkan är bättre än Moderaterna i kyrkan

den 21 maj 2011, 19:11:01

Idag höll Moderaterna i Örebro län sin länsförbundsstämma. Trots att det i år blev stämma en vacker lördag i maj hade faktiskt närmare 100 personer samlats hos City Konferenscenter i Örebro för att diskutera politik och organisation. Och välja ny förbundsstyrelse, såklart.

De politiska frågorna handlade, som det ska på en årsstämma, om allt mellan himmel och jord. Till den första kategorin hör diskussionen om kyrkovalet och huruvida Moderaterna som politiskt parti ska ställa upp i valet till Svenska kyrkan. Det fanns två motioner i det här ämnet och en av dem var skriven av min riksdagskollega Elisabeth Svantesson och mig.

Det finns många moderaterna som gör goda insatser i Svenska kyrkan, men frågan är om det inte är dags att fullfölja separationen mellan stat och kyrka? Kyrkan är en del av det civila samhället numera och det känns märkligt att samma politiska partier som finns i riksdagen också finns i kyrkans ledning. Vi tycker i alla fall det och föreslog därför att Moderaterna som parti inte ska delta i nästa kyrkoval. Vi tror att Svenska kyrkan får bäst möjligheter att utvecklas om den styrs av sina medlemmar, inte av de politiska partierna.

Motionen bifölls av stämman och diskussionen får nu fortsätta på vår partistämma.