den 4 september 2011, 22:15:00
I början av veckan höll Svenska Spel AB sin årligen återkommande spelakademi i Visby. Spelpolitik hanteras, en aning överraskande för somliga, av kulturutskottet i riksdagen. Därför var jag på plats i Visby och såväl bevakade som debatterade spelfrågor. Nu var ansträngningen att ta sig till konferensen inte så där jättestor; jag bor ett par hundra meter från kongresshallen Wisby Strand.
Sverige är ett av världens mest framstående länder vad gäller spelutveckling och spelföretagande. Spelnäringen sysselsätter närmare femtusen personer, vilket gör den storleksmässigt jämbördig med Saab Automobile. Därtill är branschen mycket lönsam. De senaste sju åren har exempelvis Betsson AB rosat sina ägare med en avkastning på drygt tiotusen procent, och liknande resultat synes bland de andra svenska bolagen.
Eftersom de statliga AP-fonderna investerar i svenska spelbolag är vi alla delägare i dem. Det kan dock konstateras att bolagen hittills har behandlats på ett styvmoderligt sätt av staten. Samtidigt som staten investerar i dem, har deras affärsverksamhet i Sverige förbjudits. Staten har försökt att censurera deras annonser i dagspressen, och den mesta av verksamheten har tvingats söka sig utomlands. Därför är det idag möjligt att besöka arbetsplatser där kontoren uteslutande är bemannade med hundratals välutbildade svenskar och andra skandinaver – experter inom IT, ekonomi och marknadsföring – där det enda avvikande är att arbetsplatsen ligger på Malta eller i London.
Att framgångsrika svenska företag har verksamhet utomlands är inte ovanligt i sig. Det speciella med dessa bolag är att de är förbjudna att alls verka hemma i Sverige. Det är en katastrofal näringspolitik som Sverige hittills har fört på detta område.
Jag har tillsammans med mina kolleger i Alliansen föresatt mig att ändra på det under den här mandatperioden. Vi ska be spelföretagen att komma hem igen, och för att lyckas med det måste den svenska spelpolitiken omregleras. Att Socialdemokraterna under veckan anslöt sig till samma linje (Expressen Sidan 4 den 30/8) är mycket glädjande. I stort sett allt som framfördes i debattartikeln av socialdemokraterna Tommy Waidelich och Berit Högman ligger i linje med Alliansens syn. Därmed torde det, trots minoritetsregerandets begränsningar, finnas ett brett stöd i riksdagen för en omreglering.
En omreglering leder inte enbart till att arbetsplatser och företagande flyttar hem till Sverige. Det blir också enklare för staten att upprätthålla sin egentliga roll. Istället för att tävla och konkurrera med de andra bolagen om försäljningsframgångar genom det helstatliga bolaget Svenska Spel bör staten främst ägna sig åt att sätta upp regler för spelbolagen samt övervaka att dessa följs. Dessa regler behöver vara betydligt striktare än dagens, och konsekvenserna av regelöverträdelser behöver skärpas.
Några av dagens spelformer bör inte få finnas alls. Jag tänker närmast på Svenska Spels Jack Vegas-automater i krogmiljö. Kombinationen av alkoholförtäring i enklare krogmiljö har visat sig förödande för spelare med missbrukartendenser av såväl alkohol som spel. Cynismen blir uppenbar när man väljer att särskilt satsa på socioekonomiskt utsatta områden som Botkyrka med 58 Vegas-maskiner, jämfört med Danderyd som har en enda maskin.
Givetvis ska inte det statliga bolaget Svenska Spel läggas ned, något sådant vore ren kapitalförstöring. Bolaget rymmer stora värden, som kan växa ytterligare om det får verka på en konkurrensutsatt marknad. I likhet med Vin & Sprit AB bör staten sälja Svenska Spel AB till högstbjudande och amortera på statsskulden.
Svenska Spel är en viktig arbetsgivare, inte minst i min hemregion Gotland, och det finns all anledning att förvänta sig ytterligare växtkraft om företaget privatiseras. Skälet till det är att nästan samtliga av dagens ansökningar hos regeringen om nya spelformer har avslagits, i syfte att bevara det spelmonopol som vi alla ändå vet inte existerar. Följaktligen tvingas Svenska Spel göra halt i sin affärsutveckling, vilket givetvis skadar ett företag alldeles oavsett bransch.
När spelpolitiken omregleras bör Lotteriinspektionen läggas ned. Istället bör den nya Spelmyndigheten instiftas. Denna myndighet bör överta regeringens mandat att fatta beslut om tillåtna spelformer samt licenser åt ansökande företag. Myndigheten bör också få långtgående sanktionsmöjligheter gentemot de bolag som missköter sig. Inget av detta existerar idag, varför s-debattörerna Waidelich och Högmans debattartikelrubrik ”Spelmarknaden är som vilda västern” är sorgligt träffsäker.
Jag är fast övertygad om att vi före den här mandatperiodens slut kan ha en ny spelreglering i Sverige. En reglering som på allvar skyddar spelare med missbruksproblematik, samtidigt som den främjar svenskt spelföretagande. Under resans gång finns det tusen knäckfrågor att besvara. Några av dem blir politiskt tuffa. Vilka verktyg är vi exempelvis beredda att tillgripa för att hålla icke-licensierade bolag utanför Sverige?
Stridsyxan mellan de politiska blocken om huruvida spelpolitiken bör omregleras eller inte synes nedgrävd. Låt oss nu tillsammans lösa alla de praktiska problem som väntar framöver. När vi nu är överens om huvuddragen kan det inte vara så svårt att lösa resten. Nu är det lett å vinne.
Gustaf Hoffstedt (M)