SÖK
Om sökning  |  Utökad sökning
Senaste blogginlägg:
Tipsa en vänUtskriftsvänlig version Utskriftsvänlig version (PDF)

Micaela Löwenhielm - Micaela Löwenhielm

Till alla medlemmar i alla partier

den 20 september 2010, 13:24:00


Lugnet har lagt sig, några löv blåser lätt över torget, valstugorna är stängda. Valstugorna där jag hade så många samtal som gjorde att bloggandet tyvärr fick stå åt sidan litegrann, men som ändå kändes som det bästa sättet att föra politisk debatt – direkt mellan fyra ögon. En storm har lagt sig, men strax väntar en ny. En parlamentarisk situation har uppstått, och samtidigt ifrågasätts en stor del av det svenska folkets politiska patos. Riksdagsvalet blev som en Harry Potter-bok där ”han som inte får nämnas vid namn” tycks ha vuxit i styrka och satt den goda makten ur balans. Det förnekade hotet har eskalerat, och SD fick 20 mandat i Riksdagen. Ett försök från de etablerade Riksdagspartierna att sätta dagordningen till en annan än den SD adresserade verkade bara resultera i att SD vann styrka på ett höljt valmanifest.

Trots misstaget att inte bjuda in SD till debatt för att möjligen få svenska folket att rösta annorlunda utifrån att SD är svaga på många politiska områden, så sitter de nu ändå i Riksdagen, och nu gäller det att laga efter läge. Svenska folket har talat, och svenska folket är roten till ett legitimt maktutövande. Det missnöje som svenska folket har uttalat, och så stor betydelse som invandringsfrågan uppenbarligen har för många, måste hörsammas. Svenska folket har bett regeringen att lyfta invandringspolitiken högre upp på dagordningen, och det ska vi göra, för att visa att det finns så många fler bättre sätt att lösa invandringsfrågan än på SD’s främlingsfientliga vis. De rödgröna framstår nu som det bråkiga syskonet i svensk politik som trots konflikter känns närmare alliansen än på länge. SD däremot, är helt främmande, från en annan familj. Jag hoppas att Miljöpartiet kan låta syskongnabbet med alliansen få vila, och tillsammans bilda regering. Det är viktigare än någonsin att stänga ute främlingsfientligheten ur Riksdagen, men det är också viktigt att hörsamma svenska folkets röst att lyfta invandringspolitiken. Men vi gör det på vårt sätt, och vi låter det stanna inom den svenskpolitiska respektfulla partifamiljen.

Thank you for the music

den 13 september 2010, 22:45:00


Ett gäng med mindre glada musikanter samlades i dag på SvD’s debattsida för att diskutera samhällets fortsatta riktning, och dirigerade enligt egen melodi igenom höstens valstycken. Artikeln inleds med orden: ”Sverige håller på att slitas sönder. I 30 år har klyftorna vuxit”. Senare förfäktas att alliansen bär ett stort ansvar i detta, och där någonstans faller trovärdigheten som en fura då det bara krävs en klargörelse av det enklare slaget vilka som mestadels haft regeringsmakten under de senaste 30 åren. I samklang tillhör begrepp som ”ökade klyftor” och att ”de rika gynnas mest” några av de rödgrönas favoritverktyg. I gårdagens debatt som sändes i SVT påtalade också Fredrik Reinfeldt att när Sahlin och Persson senast satt i regering tillsammans konstaterades att de rika blivit rikare och de fattiga blivit fler, till följd av deras regeringsmelodi. Så återigen, ett stort tack till skaran av musikanter som stämt i bäcken en gång för alla, kanske oavsiktligt, men ändå.

Fastighetsskatten är fantastisk!

den 26 augusti 2010, 12:07:00

Så klingar de politiska lätena från rödgrönt håll. Eller åtminstone från Vänstern, och Sossarna… jodå, fastighetsskatt är bra, medan Miljöpartiet… nja. - Kanske, vi får se. Fast ja.

Det är ingen gåta varför oppositionen har fått smeknamnet röran. Splittringen är ihärdig och på samma gång skjutsas berörda fastighetsägare runt i ovisshet om vad som kommer hända om de rödgröna får makten. Den reform som alliansen har genomfört, att låta realvärden vara beskattningsfria, och att istället låta utlösta reavinster beskattas eller åtminstone räntebeläggas vid uppskov är det enda logiska i fallet. Annars tvingas Agda, 80 förmodligen ta ett seniorlån på banken för att kunna betala fastighetsskatten när grannen säljer sitt hus, eftersom pensionen inte räcker långt i dessa dagar. Den glada grannen som däremot fick en likvidavräkning som visade vinst på miljontals kronor, han behövde inte skatta en krona, bara han slängde in vinsten i en ny lya. Och så ligger de där, miljarder i uppskjutna vinster som aldrig beskattas, medan Agda får äta knäckebröd till frukost, lunch och middag - om de rödgröna får ta över. Jag tror det står klart, men för förtydligande, låt fastighetsskatten förbli ett minne blott.

Thatcher ler genom Björklund

den 18 augusti 2010, 22:21:00


Klockan ett på eftermiddagen kan tiden för en åttaåring liknas en sen övertidsdrabbad kväll för en vuxen. Dagen har varit en smärre evighet som klänger sig fast och nyps om vart annat. Jag minns just en sådan eftermiddag när jag själv gick i årskurs två. Det var mattelektion, och bredvid mig satt en mycket begåvad pojke som hette Alexander. Till skillnad från oss andra som i kontinuerlig lunk successivt tragglade igenom mattebokens hundratals sidor var Alexander klar för länge sedan. Han var Djurgårdare och ägnade sig därför åt sin nästa begåvning – att rita DIF-märken. Han suckade ideligen och stampade rastlös med foten. Men istället för att ge Alexander en ny mattebok, med svårare tal som möjliggjorde hans talang att klättra ytterligare en nivå, blev han lämnad att förfina sina talanger i DIF-märkeskonst. Det finns en djup orättvisa i att inte tillåta en sådan matematisk fallenhet utvecklas fullt ut om eleven själv önskar det.

Igår föreslog Jan Björklund (fp) att spetsgrupper ska tillåtas i grundskolan, tack och lov. I praktiken innebär det att elever som Alexander skulle få särskild undervisning. Det må vara på bekostnad av DIF-märkena, men jag tycker nog det är värt det. Det är en åtgärd som skulle komma både individen och samhället till gagn. Margaret Thatcher sa det redan för länge sedan:

”Let our children grow tall, and some taller than others if they have it in them to do so”

Billig tripp till himlen av nätdrogerna

den 16 augusti 2010, 22:25:00


Allt oftare rapporterar svenska dagstidningar om ungdomar som råkat illa ut eller rent av mist livet till följd av de så kallade nätdrogerna. Droger som i styrka motsvarar kokain eller än värre finns lättillgängliga på internet att köpa för den som är intresserad. När en drog blivit klassad väntar nätdrogsrävarna bakom hörnet för att ändra någon substans som gör samma drog med en försumbar modifikation skinande ny och högst laglig igen.

Det sägs ofta att politiken ska finnas till för den som behöver den mest, och för det påståendet lägger jag handen på hjärtat och lyfter på hatten. Ungdomar är i vissa fall en sådan grupp, framförallt om inslag av narkotika präglar den enskildes vardag. Därför är det extra viktigt om Moderaterna vinner valet i höst att verka för att lagstiftningen får nya förutsättningar att lägga i en högre växel för att kunna minska tillförseln av nya nätdroger. Att kunna drogklassa hela familjer inom samma substansgrupp är exempel på en viktig åtgärd. Vi kan inte tolerera att fler ungdomar mister livet av drogskurkarnas omoraliska kommers. Tuffare tag med mer allianspolitik!

Var stolt - var moderat!

den 12 augusti 2010, 20:39:00

I går genomförde Moderaterna en av sina bokbordskampanjer i Hallonbergen, kort sagt en valstugekampanj utan valstuga. Hallonbergen är ett av Stockholms historiskt sett starkaste socialdemokratiska fästen. Men att döma av mina samtal med väljare verkar uppfattningen ha förändrats radikalt.

”Jag har alltid röstat på socialdemokraterna, men nu vet jag inte längre…”

Socialdemokraterna har genom åren varit skickliga på att få människor att identifiera sig med känslan av underlägsenhet och med ett resonemang som cirkulerar kring individens dumhet och vanmakt. Vad jag upplevde i Hallonbergen var människor som tröttnat på långa pekfingrar som riktats mot oförmågan att påverka sin egen situation, och de historiska s-väljarna såg ut att nästan bokstavligen vilja vrida sig ur ett grepp av socialdemokratisk nedvärdering. En stolthet över den egna drivkraften föranledde en rakare rygg där människor betonade att de minsann visst var dugliga. Självbilden i exemplet är moderat politik i ett nötskal – alla kan förverkliga sig själva, oftast på bästa sätt utan statens inblandning. Välkommen till den ljusa sidan, välkommen till Moderaterna.

Den Bodströmska skolvisionen

den 11 augusti 2010, 20:53:00


”Vi kan inte vänta tills alla skolor i Stockholm får den hjälp de behöver”

Det här är Thomas Bodströms punch line i socialdemokraternas aktuella radioreklam. Precis innan har han refererat till den goda modellen i Sundbyberg där eleverna fått mer individuell hjälp i skolan under socialdemokratisk styrning. Bekymret uppstår när det visar sig att Sundbybergs skolverksamhet år efter år klassas i höjd med bottenskrapet i Stockholms län. Resultaten är knapphändiga och ligger i regel bland de sista i skolverkets mätningar. 2009 och 2010 beslutade socialdemokraterna i Sundbyberg om nedskärningar i skolan för 40 miljoner. Bra jobbat Bodström.

Socialdemokraterna kan alltså inte vänta tills alla Stockholmsskolor följer exemplet – låg kvalitet, bristande kunskaper och mindre pengar till skolan. Vad är det mer som socialdemokraterna inte kan vänta på? Själv kan jag inte vänta till alliansen får förnyat förtroende i Sverige, och förtroendet att styra i Sundbyberg.

Alliansen sår perenner

den 10 augusti 2010, 21:27:00


Semestern kom i juli. Kontrasten mellan våren som pressade saften ur en intensiv tankeverksamhet och sommaren som guppar milt av frihetsstämning, blir som tydligast en solig eftermiddag på trappan i Södermanland.

På uppfarten kör en gul Seat upp och bromsar hastigt in vid gruset. En bildörr öppnas och stängs och längs grusgången kommer Pernilla som hjälper mamma med trädgården. Hon har länge haft värk i leder och muskler och blev för flera år sedan sjukpensionär eftersom hennes gamla jobb blivit för slitsamt. Trädgården däremot – ”det är det bästa jag vet” säger Pernilla.

2008 förändrades situationen för Pernilla. Att hjälpa vänner och grannar med vildsinta rabatter visade sig vara en lönsam sysselsättning och Pernilla startade eget företag. Med hjälp av alliansens rehabiliteringsprogram fick Pernilla en ny chans att hitta tillbaka till en meningsfull tillvaro, och genom RUT-avdraget har dessutom fler råd att anlita Pernilla, vilket hjälper henne ytterligare på traven. Den här typen av blomstring vill de rödgröna rensa bort ur samhällsrabatten och gå tillbaka till dåtidens förmultnande hopp om sjukskrivna. De skulle nog helst vilja bädda ner Pernilla i sjuksängen igen och få henne att somna om i tron på att allt bara var en dröm.

Anfall

den 9 augusti 2010, 21:19:00

Valrörelsen accelererar likt bullret av ett medeltida slagfältskavalleri. En lätt vibration i marken blir snabbt till ett dovt, skakande muller – och så är vi igång. Med spänning och förväntan vässas tungorna och pennorna för att ge sig in i den heta striden. Nu väntar sex veckor av intensiv debatt och politiskt högvatten.

Alliansen verkar vara eniga om det mesta, och partiernas ideologier trivs i de flesta fall i jämte spiltor. De rödgröna däremot tycks ha fler svårigheter att bygga ett gemensamt stall till sina stridande hästar, och kommande valrörelse illustrerar förhoppningsvis skillnaden i stallbyggena. Jag ska de kommande veckorna sätta luppen på politiken och förklara varför det ena regeringsalternativet är bättre än det andra i höst. Må bäste man vinna.

Birgitta Ohlsson pratar förstånd hos Malou

den 14 juni 2010, 11:36:00


I en skirande intensivt limegrön tunika gästar idag Sveriges nya EU-minister Birgitta Ohlsson Malou’s förmiddagssoffa i TV4. Som folkpartist talar hon om möjligheterna och problemen för ett litet parti i en alliansregering att dels driva sin politik, dels uppoffra delar av den. Ohlsson gör också en tydlig poäng av vad valet i höst handlar om.

- Det handlar inte om vem som kan sänka skatterna mest, menar Ohlsson.
- Det handlar om vilket typ av samhälle man vill leva i.

På frågan Malou ställer om vilket samhälle man får om man röstar på Folkpartiet så svarar Ohlsson att Folkpartiet står för det samhälle där det är ok för den som kämpar hårt att få mer pengar i plånboken, men där den svagaste aldrig behöver känna sig rädd att hamna utanför samhället. Hon understryker också vikten av att fler jobbar för att kunna förverkliga alliansens samhälle.

Skillnad är det med oppositionen där den som kämpar hårt inte ska tro att hon är mer välförtjänt av en hög lön än någon annan. Med en ny förmögenhetsskatt ska den som sliter för sitt självförverkligande inte premieras på något sätt – tvärtom ska det mesta av lönen gå raka vägen tillbaka till statens kassa. Men det är väl så för socialisterna, och har alltid varit – alla ska inte ha det lika bra, alla ska ha det lika dåligt.

FI's bekämpningsmedel mot kriser inte så miljövänligt

den 11 juni 2010, 10:18:00


Efter finanskrisen ogräsliknande övergrepp på världsekonomin blomstrar försöken att hitta botemedlet mot framtida ekonomiska kriser. I förhoppningen på att hitta Wall Street’s nya DDT verkar man ha glömt bort konsekvenserna av desamma – omgivningen blir vackrare till en början men förskjuter bara problemen till en annan dimension av samma verklighet, och tenderar till och med att förvärra situationen på sikt.

Finansinspektionens senaste rekommendation är att sänka belåningsgraden på fastigheter och lägenheter till 75 procent och låta låntagaren stå för resten av köpeskillingen. En stor del av problemet som låg till grund för finanskrisen var däremot ett överdimensionerat risktagande. Den som drabbas värst av FI’s planer, den nyexaminerade akademikern som fått fast anställning och inte hunnit spara ihop till en kontantinsats men har god återbetalningsförmåga, utgör ingen större risk för sin långivare.

Problemet med bristande återbetalningsförmåga kan inte kringgås med de nya reglerna, och tyvärr vore ett krav på 25 procent kontantinsats ett sätt att straffa unga, kreditvärdiga ungdomar. En stramare kalkyl eller en förhöjd kalkylränta vore nog ett bättre sätt att bekämpa finansvärldens riktiga skalbaggar.

Jag vill vara ledig...

den 1 juni 2010, 22:52:00


“jag vill bara leva på en grön kvist
bara leva mitt liv med en skön twist
dekadenta fester när jag tänker efter
vill jag bara vara på konstant semester”

Det är visserligen en av verserna i Mange Schimdt’s imponerande humoristiska låt ”ledig”, men det skulle lika gärna kunna vara en sanningsenlig liten vers direkt kopierad från miljöpartiets valmanifest.

Peter Eriksson gästade nyligen SvD’s korseld där han föga förvånande fick frågan av Sanna Rayman om det var lämpligt att en tillväxtfientlig politiker intog näringsministerposten. Peter Eriksson svarade då att det inte nödvändigtvis var frågan om att vara för eller emot tillväxt som var relevant för jobbet, utan att det var innehållet som var det viktiga. Innehållet är mycket riktigt det viktiga, men är utgångspunkten tillväxt eller icke tillväxt, finns anledning att tro att innehållet kommer att se olika ut. Vad ska betala för den välfärd och de klimatförbättringar som miljöpartiet begär om tillväxt inte är ett alternativ? Man kan undra om Peter Eriksson resonerar likadant även när det gäller övrig politik, att det inte är av betydelse om det bör finnas fler eller färre jobb i Sverige – det är ju innehållet som räknas?

Slopa a-kassan och sänk skatten istället

den 28 maj 2010, 17:55:00

En nyutkommen statlig utredning lägger idag fram en rekommendation att utländsk arbetskraft borde få ta med sig a-kassan till hemlandet. Miljöpartiets Mikaela Valtersson leder utredningen och motiverar den skyhöga kostnad som detta skulle innebära med att Sverige är i stort behov av utländsk arbetskraft med att fler blir äldre och att rörligheten gynnas. Men att skicka med a-kassan hem för dem som varit här och sommarjobbat är fel väg att gå.

För det första ska lockelsen utgöras av jobbet i sig under tiden den anställde arbetar, och inte av något slags veckopeng som staten ska bistå med trots att den anställde flyttar tillbaka hem. Den som tar med sig a-kassan spenderar heller inga pengar i Sverige, vilket gör att konsekvensen endast blir ett stort läckage ur svenska finanser. Därför vore det bättre att sänka skatterna för dem som vill arbeta i Sverige för de pengar som annars hade betalats ut i a-kassa. Sänkt skatt skulle dessutom medföra ökad konsumtion under tiden utländska arbetstagare är här, vilket vore förmånligt för allas plånböcker.

Därutöver kan det också stora betydelsen av utländsk arbetskraft som Valtersson betonar ifrågasättas när över 30 procent av denna är bärplockare. Sedan när behöver Sverige bärplockare? Intressant vad en statlig utredning tar för utgångspunkter. Nej, rörlighet i all ära, men den ska inte forceras av ett promiskuöst bidragsbeteende.

Schymans nya kläder

den 27 maj 2010, 09:31:00

Hennes senaste politiska utspel kom mellan en Quick-Step och en Pasodoble, och i veckan har hon kunnat ses i reklamen för Sveriges mest kända matvarukedja, nämligen ICA. Gudrun Schyman gör allt vad PR-guden kräver och tillber människors alltför underskattade förmåga att appelleras av politiska känslointryck. I en någorlunda graciös snurr och okonstlad dansutstyrsel väcker hon ett sensibelt engagemang hos flertalet osäkra väljare. För den som inte riktigt orkar låta sitt huvud spinnas runt i sakdebatten utgör Gudrun Schyman ett okomplicerat och jordnära alternativ som en folkvald representant. Åtminstone så länge hon inte adresserar sakfrågor, vilket hon inte bemödat sig att göra det senaste halvåret, och troligtvis inte kommer göra fram till valet heller.

Vad som kan vara bra att känna till för den som tycker att Schyman skulle göra ett festligt och färgglatt inslag i riksdagen är att hon på FI’s partikongress 2005 förnöjsamt nynnade med i egenhopknåpade visor med textrader som ”Jag hatar dig du jävla man” och ”Här ser du en kvinna som hatar dig så mycket – vi ska slita dig i stycken”.

Let’s Dance-skrudens festliga skimmer som låter uppvisas i TV ska inte förväxlas med Schymans personliga humör och framförallt inte agenda. Men för den som helt vill utrota män ur Sverige finns ett stadigt alternativ. Det alternativet heter Feministiskt Initiativ och bär en tung, svart folkdräkt.

Utomeuropeiska studenter bör betala för sig

den 25 maj 2010, 14:17:00


Igår gästades MUF Uppsala av riksdagsledamöterna Lars Hjälmered och Ulrika Karlsson som delade sina visioner om framtidens utbildningspolitik. Terminsavgifter för utomeuropeiska studenter var en fråga som väckte särskilt intresse bland närvarande åhörare.

Svenskt utbildningsväsende bygger på att bakgrund och opåverkbara socioekonomiska förhållanden inte ska ha någon betydelse i förhållande till möjligheten att utbilda sig. Så långt är det bra, och kostnadsfri utbildning för svenska studenter är gynnsamt. Men för dem som vill studera i Sverige och har sin hemvist utanför EU måste lockelsen utgöras av någonting annat än att gratis är gott, inte minst eftersom de vanligtvis tar med sig kunskapen tillbaka hem och lämnar svenska universitet med notan efter avslutade studier.

Svensk grundutbildning måste locka utländska studenter på basis av kvalitet och konkurrenskraft. Ett litet täckningsbidrag för bevara den svenska filosofin om allas lika rätt till utbildning är därför bara naturligt.

Hur mycket vill oppositionen betala för att riva slottet?

den 23 maj 2010, 14:42:00


På enbart några timmar byttes skenet från den ihärdiga sommarvärmen mot ett regntätt grådis. Låt oss hoppas att sommaren har återfått sin lyster den dag Victoria träder fram till altaret.

Sedan offentliggörandet av Daniel och Victorias bröllop har medlemsantalet i både Rojalistiska föreningen och Republikanska föreningen ökat rekordartat. Rojalisterna gläds och Republikanerna triggar sin demokratiska principhets.

Daniel och Victorias bröllop kostar varje skattebetalare ungefär fem kronor. Fem välinvesterade kronor i en aktivitet som kommer landa i ett resultat för Sverige som kan köpa mer än en halv cheeseburgare var till sina medborgare. Flödande turism och folkliga festligheter är en välkommen sommarpresent från utlandet till Sveriges statskassa, men enligt oppositionen finns inget bra med monarkin. Det är odemokratiskt, tvingande och fyllt med valfjäsk. Alternativet för oppositionen är republik.

I dagsläget besitter Kungahuset ingen annan makt än att uppträda som en positivt omhuldad symbol för Sverige, vilket har visat sig ha ett högt värde i internationella sammanhang, senast bevisat i samband med stundande bröllop. En president är visserligen vald av folket, men utan makt uteblir något som helst mervärde av ytterligare en folkvald statsrepresentant. Republikanerna hävdar att en president skulle förmedla en mer frihetlig bild av Sverige, men det är knappast eftersträvansvärt att försöka klämma in ytterligare en demokratisk symbol i ett land som redan klassas som ett av världens mest demokratiska. Borde i så fall inte ledamöter och chefer i svenska bolagsstyrelser på samma grund också tillsättas genom demokratiska val?

En republikansk representant skulle i ett internationellt sammanhang inte ha ett nämnvärt intresse i jämförelse med det svenska Kungahuset. Kungahuset förmedlar en tradition och ett kulturarv som i internationella ögon är fascinerande och en smula exotiskt, så pass att det till och med tillför en extra slant som svenska medborgare får vara med och dela på.

Så problemet kvarstår, inte bara att oppositionen vill avskaffa den symbol som visar på Sveriges historia och kultur, utan också viljan att strypa en kanal som genererar intäkter till svenska folket. Det kostar – både att avskaffa Kungahuset, att införa republik, att genomföra demokratiska val och i uteblivna intäkter från omvärlden. Men det är klart, då har ju Sverige åtminstone en till demokratisk plastmedalj att hänga om halsen som inte påkallar en gnutta intresse från omvärlden – och jag vågar lova att det kommer att ha kostat mer än fem kronor.

No taxation without representation

den 22 maj 2010, 13:19:00


Anton Lagerbäck studerar på Politices Kandidat-programmet vid Uppsala Universitet och har även en kandidatexamen i kinesiska från Stockholms Universitet med sig i bagaget. Idag gästbloggar han om vad han anser vara ett stort problem kring det brittiska parlamentsvalet.




Boston Tea Party hade inte sin början i ett underhållningsprogram på Kanal 5. Inte heller syftar händelsen på den nutida amerikanska extremhögern och deras argument mot evolutionen.

Det som hände i mitten av december 1773 handlar om det enkla argumentet att utan min rätt att rösta så kan staten även bortse från sin rätt att beskatta mig. Detta fick britterna en gång lära sig och med tanke på senaste tidens valdebacle så undrar jag om de inte behöver dra lärdom av historien en gång till.

För aldrig har väl britterna genomfört ett så katastrofalt val som det i förra veckan? Säg vad man vill om att de inte lyckades rösta fram en regering med egen majoritet. Eller det faktum att deras valsystem inte längre avspeglar folkets demokratiska vilja. Den stora skandalen är ändå det brittiska folkets oförmåga att på valdagen få göra sin röst hörd.

Att det förekom upprepade problem för röstförrättarna att låta alla rösta innan vallokalerna stängde klockan tio på kvällen är svårt att förstå. Att det sedan även förekom fusk med poströsterna gör de hela ännu mer makalöst. Som grädde på tårtan så var det även myndiga personer som av outgrundlig anledning fått se sina personnummer felangivna och därför avvisats väl inne i vallokalen. Något sådant hade dock inte förekommit med deras personnummer i skatteverkets register där det gick alldeles utmärkt att betala in sina skattepengar.

Så kanske behöver britterna åter dra lärdom av vad som en gång hände på andra sidan atlanten - no taxation without representation -

Rättvisa

den 19 maj 2010, 21:06:00

Rättvisa är ett begrepp som under större delen av 1900-talet betraktats som en avkomma till det socialdemokratiska partiet. Socialdemokraterna har alltför länge gett näring åt den rättvisa som grundar sig i att spä på människors osäkerhet inför deras självförverkligande. Den som är rädd för att misslyckas har fått regelbunden bekräftelse från socialdemokraterna att så också kommer att ske – det är dem som lyckas trots strukturella hinder som är infektionen i samhället, och därmed är den som betvivlar sin egen förmåga förtryckt.

Nu utmanas alltjämt konventionen och det högra blocket visar en bättre sida av samma rättvisa.

När de klyftor som en gång gav upphov till partiväsendet börjar växa samman finns med all rätt inte samma revolutionära kamp i politiken, utan istället prioriteras pragmatism och sakfrågor. Socialdemokraternas rättvisedefinition halkar därmed också av planen, och i dagsläget vill moderaterna visa att det finns en ny, bättre form av rättvisa. Vi vill berätta för alla Sveriges människor att oavsett bakgrund eller begåvning finns en möjlighet för alla att lyckas. Det viktiga är att ta till vara på alla samhällets talanger, och ge varje individ chansen att uppnå sin högsta kapacitet. Vi vet att alla kan. Vi ger dig rättvisa.

Värdet på idéer ökar medan värdet på kunskap späds ut

den 14 maj 2010, 12:03:00


Skriver idag i SN om behovet av nya idéer.

« Tillbaka till bloggar
Micaela Löwenhielm
21 år gammal och studerar Statsvetenskap vid Uppsala Universitet samt engagerad i Moderata Ungdomsförbundet. Vill med den här bloggen belysa politiska händelser under kommande valår ur en ung students perspektiv.
Besök bloggen >>

Kontaktuppgifter Tel: 08 - 676 80 00   Mail info@moderat.se   Adress Stora Nygatan 30, Box 2080, 103 12 Stockholm   Webbmaster webmaster@moderat.se