Våga se sjukvården
som en tillväxtbransch

Hur ska vi kunna rädda välfärden? Så uppgivet är ofta perspektivet i diskussionen om framtidens välfärd - inte minst när det gäller sjukvård. Frågan handlar om hur vi ska kunna hantera växande problem och undvika försämringar. Så behöver det inte vara. Det finns goda möjligheter att skapa betydligt bättre välfärd.

Svensk sjukvård kan bli en dynamisk och attraktiv exportnäring som skapar nya jobb och ger mer intäkter till vård. Förutsättningen är att vi vågar utmana gamla föreställningar och fortsätta förändra och reformera.

Vägen till kvalitet och tillgänglighet går via reformer som öppnar upp sjukvården för de välståndsbildande krafter som heter entreprenörskap och handel. Det tjänar alla på. Inte minst alla svenskar som i dag ofta tvingas vänta i långa vårdköer.

Sverige står inför ett vägval om vi som land ska kunna ta till vara den potentialen och lyfta svensk sjukvård som exportnäring och tillväxtbransch.

Hälso- och sjukvård tillhör de mest efterfrågade tjänsterna, och normalt när efterfrågan är hög inser vi att det är en möjlighet för entreprenörer att skapa bättre tjänster och nya jobb. Men i samhällsdebatten oroas man mest över att detta kan öka kostnaderna.

Det är ett arv från en gammalmodig syn som länge varit förhärskande i landstingen. Oron för ökad efterfrågan är missriktad. Det är i grunden något positivt att människor är intresserade av sin hälsa. Ökad efterfrågan är en möjlighet till nya intäkter. Men då måste vi fortsätta befria vården från den gamla centralstyrda modell som har skapat problem med dålig tillgänglighet och byråkrati.

Att starta eget och stå på egna ben måste välkomnas. Där har region- och landstingspolitiker ett stort ansvar genom att till exempel öppna upp för alternativa driftsformer och arbeta för ökad kvalitetskonkurrens genom olika vårdvalssystem. Dessutom ska det finnas möjligheter för personalen att ha så kallade bisysslor.

Inte fult tjäna pengar på vård

I hög grad handlar det om att politiker inte bara ska acceptera utan också uppmuntra människor att bli entreprenörer inom vården. En självklar följd blir att det måste finnas möjlighet att tjäna pengar och göra vinst. Att tjäna pengar på att någon är sjuk är inte fult, lika lite som att det är fult att tjäna pengar på att människor måste äta mat. Strävan efter vinst har bidragit till att göra såväl medarbetare som konsumenter i privat vård nöjdare än i offentligt driven.

Skattereformer nödvändiga

Men för att utveckla entreprenörskapet inom sjukvården krävs också en rad ytterligare åtgärder, inom framförallt skatteområdet. De kan vara avgörande för att utveckla en så kapitalintensiv bransch som sjukvården.

Sverige måste få tillgång till mer riskkapital. Inte främst riskkapital i form av institutionellt kapital och kapital till större investeringar, utan sådd- och groddkapital för att våga starta forskningsprojekt, för att våga anställa vårdpersonal eller köpa dyr medicinteknisk utrustning.

Sådant kapital ställer sällan de stora investmentbolagen upp med, utan det kommer i stället från affärsänglar; privatpersoner som vågar satsa några hundratusen på en affärsidé de tror på - och som ofta återfinns i entreprenörens egen närhet.

Det kräver både strukturella lösningar så att affärsidéer och kapital kan mötas - men framförallt skatteregler som gör att människor kan samla ihop privatkapital och investera en del av detta i mindre affärsprojekt utan ödesdigra skatteeffekter.

För att fler människor skall kunna samla ihop ett privat kapital de senare kan använda för att investera i nya affärsidéer måste det svenska skattesystemet plattas ut. Det räcker om den som tjänar dubbelt så mycket betalar dubbelt så mycket i skatt. Att skattesatsen ökar, som i dag, hämmar såväl utbildning och arbete som kapitalbildning. Skattesystemet måste också ses över avseende 3:12-reglerna så att fler vågar starta eget.

Det krävs även reformer för att främja investeringar i mindre bolag. I dag finns en stark tradition i Sverige att privatpersoner investerar pengar i fonder eller i noterade bolag, men ingen kultur att investera i mindre onoterade bolag.

I rätt riktning

Regeringen har där visat framfötterna genom den utredda skatterabatten på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33) som föreslagit en skatterabatt för privatpersoner att investera i onoterade bolag upp till 20 procent av det investerade beloppet. Förslaget går i rätt riktning, men medicinskteknisk utrustning är dyr och förslaget är därmed knappast tillräckligt långtgående.

Internationellt behöver handel med välfärdstjänster, både inom EU och WTO, underlättas.

Även om vissa reformer behövs har Sverige goda förutsättningar att bli framgångsrikt inom tjänsteexport av hälso- och sjukvårdstjänster, men den kanske svåraste utmaningen ligger i att förändra den mentala bilden av vad sjukvård är. Vi blir aldrig framgångsrika om vården ses som en tärande sektor i ständig kris.

Sanningen är att det finns få, om något område, som skapar så mycket värde för individ och samhälle som hälso- och sjukvården gör. Har man det synsättet blir det naturligt att se fördelar med att bedriva handel också med välfärdstjänster.

Johnny Munkhammar, riksdagskandidat (M), företagare och författare till En annan välfärd är möjlig.

Martin Andreasson, regionråd (M) i Västra Götalandsregionen