Lars Björndahl - Lidingö-Stockholms Län-Sverige

Socialdemokratin försöker både äta och spara kakan - hur länge håller det?

den 20 maj 2012, 10:24:00

Förra helgen var Stefan Löfven gäst hos Thomas Ramberg i Ekots Lördagsintervju. Jag tycker att det är förvånande att den intervjun inte givit mer eko i landet!

Stefan Löfven är värd all respekt - uppdraget han fått är nog så svårt: att företräda ett parti på nedgång. Sedan Göran Perssons ledartid, som ju mycket präglades av att mota bort personer med kunskaper och integritet att säga emot Den Store Ledarens sökande efter snabba röstvinster, har Mona Sahlin fått skulden och ersatts av Håkan Juholt som avpolletterats för att lämna plats för Stefan Löfven. Men vad har egentligen förändrats i partiet? Signalerna är att man fortfarande känner sig tvingade att acceptera flera stora reformer som Alliansregeringen genomfört, men vissa begränsningar. Man erkänner inte principen att ROT och RUT handlar mindre om att "subventionera" vissa typer av hantverkstjänster utan betydligt mer om att föra över dessa sektorer från en obeskattad "svart" tjänstemarknad till en "vit" beskattad och välfärdsomfattad samhällssektor.

Men detta är bara ett exempel. Vinst i välfärden - var står (S)? höjning av arbetsgivaravgifter och skatter? Fastighetsskatten? Förmögenhetsskatten? Värnskatten? Den gemensamma nämnare för dagens och gårdagens socialdemokrati är ju att problemen är lösta om man höjer skatten.

PJ Anders Linder skriver på ledarplats i dagens SvD om hur Löfven fortsätter att tassa försiktigt i minerad mark - bara säga sådant om verkar ofarligt och inte nämna sådant som kan vara kontroversiellt i parti och bland väljare.

"S anklagar nu regeringen för att administrera massarbetslöshet. Det är överord. Visst hade det varit bra med lägre arbetslöshet, visst har man satsat för lite på företagsamhet och visst har en del åtgärder floppat, men Sverige har också gått igenom en stor finanskris och den europeiska skuldkrisen pågår för fullt. Dessutom göms numera långt färre människor i förtidspension.

Framför allt står S själva helt tomhänta vad gäller jobben. Förlängd skolplikt till 25 års ålder i form av ”utbildningskontrakt” är rena skrivbordskonstruktionen och skattehöjningarna minskar snarare än ökar sysselsättningen. Använder man sedan pengarna till att höja a-kassan förstärks den effekten.

Stefan Löfven vet mycket om storföretag och om jobb. Vad gäller småföretag och jobbskapande politik har han mycket kvar att bevisa."

---

Anders Borg och Anna Kinberg Batra: "S undviker forskning i den egna politiken"

---

Skoldebatt på villovägar

den 20 maj 2012, 09:37:00

I Dagens Nyheter publiceras idag en debattartikel som uppenbarligen vill vrida klockan tillbaka. Som tillhygge i debatten hänvisas till Skolverkets rapport om ökade klyftor mellan olika skolor i Sverige. Tre kulturgeografer vid Stockholms universitet har i projektet "Den svenska skolans nya geografi" drar man slutsatsen att "Skolvalet används för att undvika underprivilegierade". Enligt författarna har man analyserat vilka familjer som låter sina barn åka längst för ett aktivt skolval.

Men att utifrån detta dra slutsatsen att valet primärt handlar om att slippa kontakt med en viss grupp invånare, det framstår inte som något annat än vetenskapligt nonsens. Vad i undersökningen utesluter att det är dessa familjers starka vilja att barnen ska få en bra utbildning? Nej, detta slag av oreflekterat anti-valfrihetstänkande tyder mest på författarnas brist på vetenskaplig metod och hederlighet. Ett typiskt exempel på hur författarna tänker i förlegade vänstertermer (övervintrad 68-vänster, verkar det som) är att man genom att ta avstamp i att valfrihet i skolan skulle härröra enbart från Milton Friedman. Och tankesmedja Timbro "misstänkliggörs" genom epitet som "näringslivsfinansierad" och "cyniskt" när man vill diskutera "Kan alla skolor bli lika bra?". Det visar författarnas förmåga att döma ut något som ännu inte ägt rum; jag förmodar att det kan bero på att författarna inte bjudits in att delta i panelen - där finns Skolverket, Uppsala universitet, Institute of Economic Affairs och Timbro representerade men inte kulturgeograferna i Stockholm. Även Socialdemokraterna får sig en släng av sleven med argumentet att de är "rädda för att ett ifrågasättande av valfriheten skulle kunna slå mot röststödet".

Därmed inte sagt att valfrihetsrevolutionen inte måste fortsätta att utvecklas. För alla skolor som inte levererar kvalitet måste bidragen - skolpengen - ifrågasättas! Här finns fortfarande mycket att göra för kommunerna. Valfriheten för familjerna ska inte ifrågasättas utan hur de lokala politikerna arbetar för att utveckla kvalitetsmätningar och hur man sprider information om resultatet av dessa mätningar.

Ett förstatligande av skolväsendet är inte lösningen. Det finns redan en statlig tillsyn, som hittills i och för sig handlat mest om paragraf-efterföljd. Starten av Skolinspektionens aktuella genomgång av Lidingös skolor andades dock stark utvecklingspotential avseende utformning av rapporter och målen med tillsynen. Men det är fortfarande så att skolorna själva har den direkt kontakten med elever och föräldrar och vi som är lokalpolitiker är mycket närmre både familjerna och verksamheterna än vad någon statlig myndighet någonsin kan komma.

En viktig aspekt som artikelförfattarna undviker att beröra är hur olika verksamheter har mött konkurrensen från fristående verksamheter - resignation och tillbakagång (som författarna tycks uppfatta som en oföränderlig naturlag) eller som en utmaning och chans till utveckling. Här på Lidingö manade olyckskorparna Källängsskolans snara undergång när en friskola öppnade i närområdet. Källängsskolan är nu en av de bästa kommunala skolorna på Lidingö, just därför att man tog friskolan som en utmaning: man visade vad en kommunal skola kan göra med elevengagemang, kunskap och trygghet. Skolan har svårt att få plats för alla som vill gå i just denna skola, dvs rakt motsatt friskole-fiendernas spådom!

---

Thomas Böhlmark

---

Jakobsbergsgeriatriken - ett lysande exempel

den 10 maj 2012, 22:11:00

Norra Sjukvårdsstyrelsen var idag på studiebesök på Jakobsbergsgeriatriken. Det var lärorikt och ytterst inspirerande - en uppvisning hur målmedvetet arbete for bättre vård genom kunskapsuppbyggnad omsätts i praktisk handling. Inte minst imponerade den helhetssyn som Martin Annetorp och Eva Henriksen vittnade om - helhetssyn på patienten men också helhetssyn på hur sjukvård och omsorg kan utvecklas och förbättras: utveckling av ett utbildningscentrum för alla ínblandade yrkeskategorier (inte minst att unga människor kan lockas till att arbeta i geriatriken genom att introduceras av företrädare med ordentlig kompetens). Inom samma centrumbildning bedrivs vård och omsorg, forskning och tillämpning av egna och andras framsteg inom området.

---

www.founu.se

---

Substantiella reformer för skolutveckling

den 9 maj 2012, 22:58:00

Till skillnad från Skolverkets och Baylans tämligen dogmatiska ståndpunkter och förslag som inte skulle leda skolan framåt utan fortsatt in i okunskapens dimma, så har utbildningsministern presenterat förslag som ska ge nyanlända barn en mer rättvis chans att lyckas med sin skolgång i Sverige.

Det intryck jag fått av mottagandet av nyanlända barn är att de enligt svensk lag och svenska regler så fort som möjligt ska in i en "vanlig" skolklass - där anpassningen är åldern, inte individens aktuella förmåga att tillgodogöra sig undervisning på svenska. Egentligen är väl detta bara den logiska fortsättningen av att man "flyttas upp" till en högre klass, inte därför att eleven tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att tillgodogöra sig undervisningen i nästa årskurs, utan just därför att eleven har blivit äldre.

Förslaget som i praktiken innebär att man lämnar den dogmatiska synen att det är åldern som bestämmer vilken årskurs man ska gå i - utan om man lärt sig tillräckligt för att gå vidare. Det förekommer faktiskt att elever som till exempel genom skolk missat väsentliga delar av skolåret får "gå om". Möjligheten att sätta kunskapsmålet som gräns för skolplikten borde nog inte bara gälla nyanlända, utan de flesta eleverna - för deras egen skull...

Margareta Pålsson följer upp gårdagens magplask av Ibrahim Baylan:

"Det grundläggande problemet är dock inte att högmotiverade elever väljer bort en skola med bristande kvalitet – problemet är att det finns skolor där kvaliteten brister. Likvärdighet uppnås inte genom att begränsa det fria skolvalet, utan genom att lyfta skolornas lägstanivå."

Detta överensstämmer med min egen blogg i går: Det är de dåliga skolorna som behöver åtgärdas

Sanna Rayman påpekar på SvDs ledarsida konstaterar:

"Hastigheten tände varningslampor för hafsverk, men förslagen är snarare så självklara att man undrar varför de inte redan har genomförts. Ta till exempel förslaget om att via tester bedöma nyanlända barns kunskapsnivå och skolplacera dem med detta i åtanke. I dag, förklarade ministrarna, placeras nyanlända elever ofta i den årskurs de tillhör rent åldersmässigt, vilket blir ett problem om barnet har liten eller ingen skolgång bakom sig. Att komma ikapp klasskamraterna blir omöjligt och när man lämnar grundskolan är det med långt mindre än dess nio år i bagaget. ... Allt detta framstår som så självklart att man undrar om det är möjligt att det inte redan görs? Testar verkligen ingen kommun nyanländas kunskapsnivåer och placerar dem en årskurs lägre än vad åldern anger?"

---

DN

---

Det är de dåliga skolorna som behöver åtgärdas...

den 8 maj 2012, 14:48:00

I dagens SvD skriver Sanna Rayman om Skolverkets rapport om ökade skillnader mellan olika skolor. Jag har tidigare kommenterat detta och Ibrahim Baylans "lösning" att inte tillåta friskolor.

Rayman skriver bland annat:

"I en intervju i Ekot (4/5) är S-ledaren Stefan Löfven utmärkt tydlig om skolvalet. På frågan om det bör stoppas eller ändras svarar han nej. Däremot klurar han på om hur skolorna skulle kunna förmås att skapa mer blandade elevgrupper och då blir det rörigt. Dels undrar man hur rätt blandning ska uppnås utan att köra över åtminstone några barns fria skolval. Dels undrar man vilken av de olika segregationsfaktorerna som Löfven siktar på.

Han talar i ena stunden om sin barndom då han som arbetargrabb gick i skolan med företagsledares barn – det vill säga det socioekonomiska exemplet. Sedan talar han i ospecifika termer om att få in ”olika kategorier så att säga”. Vad avses här, tro? Föräldrars utbildningsnivå? Utländsk bakgrund? Eller är det kategorierna ambitiösa respektive mindre ambitiösa elever som behöver blandas? (Hur gör man förresten det utan att göra en ”sortering” som är långt hårdare än vad många socialdemokrater brukar hävda att tidiga betyg utgör?) "

Alltså fortsätter den socialdemokratiska "balansakten": skräm inte bort dem som är emot återställare men krama samtidigt dem som är emot alla förändringar. Man har inget lär och inget glömt. Det är alltså en  huvuduppgift för alliansen att peka på denna tvetungade talan - att ha kakan och samtidigt äta upp den...

Det gick inte bra för Mona Sahlin med ett parti som både ville det ena och det andra. Det gick inte bra för Håkan Juholt som med bombastiska uttalanden slingrade mellan olika ställningstaganden och kantade sin bana med halvkvädna tillbakataganden. Men ingen partiledare skulle kunnat klara en situation med en partistyrelse och ett verkställande utskott som uppenbarligen inte vågar ha en politik. I mina ögon framstår det som inkompetens i den högsta socialdemokratiska ledningen. Den tolkningen får man lätt intrycket att t ex Kjell-Feldt delar. En annan hypotes skulle kunna vara att en socialdemokratisk ledning cyniskt går ut med dubbla budskap för att tillfredsställa så många väljare som möjligt. Men varför skulle det lyckas som misslyckades så kapitalt i valet 2010.

---

Som ett brev på posten....

den 7 maj 2012, 14:45:00

Egentligen snabbare än ett brev på posten! I dagens SvD skriver tidigare skolministern (S) Ibrahim Baylan 

"Nya skolor ska inte få öka segregationen"

 Vad socialdemokratin inte ser, det är den kommunala skolans ansvar - och därmed de lokala politikernas ansvar - att se till att de kommunala verksamheterna inte blir dåliga alternativ. Det är där den gamla trötta socialdemokratin återgår till att förbjuda de mer framgångsrika verksamheterna:

"Socialdemokraterna vill därför ge skolorna ett nytt uppdrag, där skolans huvudmän ska se till att grupperna i förskolan och skolan är socialt och etniskt heterogena. Vi vill också att skolor som bidrar till ökad segregation inte ska få tillstånd att starta. "

Man borde tänka tvärtom: hur ska vi verka för att de gamla skolorna blir mer attraktiva?

Och man kan vända på  resonemanget: om det är en dålig kommunal skola som är grunden för ökad segregation - ska den verkligen få fortsätta då??

Men det kanske är för mycket begärt av en gammal rörelse...


---

Skolverket åter på krigsstigen mot valfrihet

den 6 maj 2012, 11:38:00

Skolverket förnekar sig inte. Nu har man konstaterat att det finns skillnader mellan skolor i olika kommuner. Därifrån kommer man snabbt fram till att det är den ondskefulla valfriheten som skapar orättvisor. Maria Ludvigsson konstaterar på SvDs ledarsida att "Skolverket gillar inte olika". Metta Fjelkner (Lärarnas Riksförbund) hakar på och tar fram sin patentmedicin - förstatligande, men får motargument både av Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedning vid Sveriges Kommuner och Landsting: "Staten löser inte skolans utmaningar" och Karin Svanborg-Sjövall ochEva Cooper vid Timbros välfärdsprogram konstaterar att "47 av Sveriges 50 sämsta skolor är kommunala":

"Sedan 1985 har staten haft möjlighet att ta till så kallad statlig tvångsförvaltning. Har en kommun grovt eller under längre tid misskött sig får regeringen enligt Skollagen, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen. I det uppmärksammade fallet med Tolvåkersskolan i Kävlinge krävde en grupp föräldrar tvångsförvaltning, vilket avslogs av regeringen på Skolinspektionens rekommendation."

Maria Stockhaus konstaterar också på sin egen blogg att det finns skillnader även mellan olika klassrum i en skola:

"Det kommer att krävas förändringar på alla nivåer och en av Sveriges Kommuner och Landstings prioriterade frågor är bättre skolresultat.
SKL’s öppna jämförelser är ett sätt för SKL att ge underlag för förändring liksom den analys av öppna jämförelser som gjordes för ett par år sedan. I den analysen tittade man på ett antal framgångsrika kommuner och gjorde intervjuer på alla nivåer i de kommunerna och lyckades få fram ett antal framgångsfaktorer som sedan spridits till medlemmarna genom en skrift och genom seminarier i hela landet.
En viktig framgångsfaktor är höga förväntningar på alla nivåer och det gäller på kommunnivå såväl som i varenda klassrum. Vi behöver tydliga pedagogiska ledare som rektorer som är ute i klassrummen och som kan se till att tiden på skolan används på ett bra sätt så att inte lärare upplever att de har en bra arbetssituation. De goda exemplen finns och det är dags att lyfta fram dem även i den skolpolitiska debatten."

På Lidingö hade vi för flera år sedan en debatt när en friskola öppnade i närheten av en kommunal mellanstadie- och högstadieskola. Domedagsprofeterna spådde just den snara nedgången och fallet för den kommunala skolan. Men skolledning och lärare mötte utmaningen och har de senaste åren legat i toppen av Lidingös kommunala "skolliga". Detta är ett exempel på hur konkurrens faktiskt kan befrämja även de kommunala skolorna.

---

Finns skolan för eleverna eller för politikerna?

den 5 maj 2012, 13:51:00

I veckan har vi fått lära att socialdemokraterna vill lösa skoltrötta elevers problem genom mer plugg.

I gårdagens SvD skriver MUF:s ordförande Erik Bengtzboe att det inte är rätt medicin - "förlängd skolplikt löser inte skoltröttas problem".

Den fråga främst socialdemokrater borde ställa sig är om teoretisk utbildning är det enda värdefulla? Förvisso är de som inte fullföljt gymnasieutbildning är mest utsatta för arbetslöshet, missbruk och kriminalitet. När Alliansregeringen började inför mer praktiska gymnasieutbildningar kom ett ramaskri från den samlade vänsteroppositionen - dessa utbildningar leder inte med automatik till behörighet att studera vid universitet och högskolor. Behöver varje invånare högskoleutbildning för att få ett jobb och klara sig? Och behöver man i så fall denna behörighet vid 19 års ålder eller kan man ha möjlighet att skaffa sig den behörigheten senare, när man starkare känner att man behöver den och kan klara av att skaffa sig den? Medan vänsteroppositionen menar att om inte alla bår igenom gymnasiet och sedan kan fortsätta med högskolestudier, då skapar man klyftor i samhället. Men samtidigt vägrar samma opposition att se de betydligt djupare och mer svårläkta klyfter deras egen politik leder till: avgrunden mellan dem som aldrig för jobb och dem som får jobb.

Bengtzboe uttrycker det så här:

"Vill vi se en lägre arbetslöshet bland unga måste det finnas plats för alla, även de som inte vill plugga mer. "

----

Paul Lindquist

Därför är det inte klokt att fastställa tak för antal barn i förskolans barngrupper

den 2 maj 2012, 19:09:00

Dagens kommunfullmäktige i Lidingö inleddes med en interpellationsdebatt där Lidingöcentern frågat om den styrande majoriteten kommer att verka för att införa strikta gränser för barngruppernas storlek.

Rune Nordström (FP) inledde med att presentera sitt svar och citerade även Skolverkets Allmänna Råd från 2005, där det fastslås att det inte finns vetenskaplig grund för exakta gränser. Lidingöcenterns Britt-Marie Lindblad gick vidare med fler frågor som jag faktiskt måste uppfatta som insinuationer om dålig kvalitet i stadens förskolor. Själv påpekade jag att exakta gränser inte kan sättas, eftersom förutsättningarna förändras under läsårt. Varje höst formeras nya grupper när det är relativt få barn. Den gruppen är väl inarbetad när det under våren kommer fler barn - och det möjliggör att man då kan ta in fler barn fram till sommaren. Det vore ett sämre alternativ att starta helt nya grupper, flytta barn och stöka till det, som Rune Nordström påpekade.

I mitt eget anförande påpekade jag också att den kunskapssammanställning som Skolverket hänvisar till och som jag tagit del av verkligen inte ställer upp gränser för barngrupper. I ännu högre grad än gruppstorlek är det förskolepedagogernas kompetens som är avgörande för barnens trygghet och utveckling. Förvisso är förskolelärare en "bristvara", men Lidingö Stad satsar på att barnskötare och fritidspersonal kan fortbilda sig till pedagoger förutom att man sedan flera år har en aktiv strategi för att rekrytera nyutbildade förskolelärare. Men sammanfattningsvis har Lidingö mycket bra och trygg förskoleverksamhet med kompetent personal som förmår att utveckla verksamheten. Som främsta exempel nämnde jag den nybyggda Torsviks förskola där man gått från 7 avdelningar med 15 barn till 3 avdelningar med 35 barn.

Sophia Barthelsson (M) vittnade som småbarnsförälder om bra förskolor och påpekade att Tor von Sydows (Lidingöcentern) begäran om enkätundersökningar till föräldrarna sedan flera år är rutin på Lidingö.

Upp till kamp med gammal politik för gårdagens problem

den 1 maj 2012, 09:56:00

Idag är det första maj och socialdemokratin har samlat mod och kraft för att föra fram sin politik. Men man bygger sin framtidsbild på återblickar och lösningarna är därför anpassade till dåtid.

Stefan Löfven skrev i fredags på Brännpunkt i SvD att "Stärkt välfärd ger fler jobb", men egentligen är det tvärtom: Fler jobb ger stärkt välfärd. Genom att fler kommer i arbete ges välfärden en större bas. Men välfärden får inte innebära bidrag i stället för arbete, sjukpensionering i stället för arbete efter förmåga.

Ingvar Carlson intervjuades i SvD den 28 april - och även där är det huvudsakligen bakåtblickar som gäller. I och för sig uttrycker Carlson enligt intervjun att

"Men jag är helt övertygad om att Erlander skulle vara mycket orolig om han sett sitt livsverk monteras ned, utan sakskäl och bara på grund av nyliberal ideologi. Det är ju vad Fredrik Reinfeldt gör även om han använder socialdemokratiska begrepp som täckmantel. Det folkhem och den välfärdsstat vi byggde upp håller han på att snabbt montera ned."

Men detta är ju inte riktigt sant - annat för en inbiten socialdemokrat. Påståendet att välfärden snabbt håller på att monteras ned är ju just politisk demagogi, inte fakta. Som exempel ligger det nära till hands att studera vårdköer som socialdemokratiska landsting varit duktiga på att bygga upp. I Stockholms Läns Landsting har tillgången till husläkare dramatiskt ökats framför allt genom nya moderaternas satsning på välfärd. Och från flera års väntetid på utredning hos logoped har vårdvalet lett till några veckors väntetid. Är inte detta bättre välfärd än socialdemokratisk politikerstyrda sjukvård som lett till dålig tillgång och i vissa fall långa köer?

Större intellektuell höjd anar man i Claes Arvidssons ledare i SvD 29 april. Arvidsson kommenterar Kjell-Olof Feldt bok En kritisk betraktelse – Om socialdemokratins seger och kris (Albert Bonniers förlag). Arvidsson gör följande analys:

"Lite hårdraget manar han partiet att degradera kommunikatörerna och istället göra plats för analytikerna (läs nationalekonomerna. Och visst har han rätt i att ”tilltron till socialdemokratins ekonomiska kompetens och, faktiskt, också partiets intellektuella hederlighet skulle öka om man sa som det är”.

”Förslagen måste vara stabilt verklighetsförankrade, genomförbara och hållbara över tid”, manar Feldt i ett budskap som kan antas vara riktat till Stefan Lövfen, och pekar själv på fakta som man inte kan bortse från: alla är inte tillräckligt produktiva för att få jobb till avtalsenlig lön, LAS är ett problem, taket i A-kassan påverkar arbetsviljan.

Han lyfter också frågan med stort F. Om partiet vill slå vakt om socialdemokratins kärna – en väl fungerande välfärdsstat – måste sysselsättningen i privat sektor öka för att skapa de nettointäkter som behövs i stat och kommun."

Finns det någon intellektuell, framåtblickande socialdemokrat? Är det bara bakåtblickande nostalgiker som förläst sig på retorikmetodik?

Jag har senaste tiden träffat flera vanliga väljare som i och för sig anser att Alliansregeringen är den som gör bästa jobbet för Sverige och dess invånare, men som oroar sig för Socialdemokraternas framgångar i opinionen. Men när jag ställt motfrågan om vilka konkreta politiska frågor som socialdemokratin fört fram för att lösa dagens och framtidens problem blir de ställda. Det är fortfarande bara vältaliga löften utan konkret innehåll... Mona Sahlin hade rätt - problemet ligger i partistyrelsen och verkställande utskottets oförmåga att formulera en konkret och hållbar politik. Sahlin hade helt rätt när hon uppmanade hela partistyrelsen att ställa sina platser till förfogande. Problemet var väl att det inte fanns några som kunde ersätta dem, för makthunger kan det väl inte vara fråga om?

---

Mats Gerdau, Kent Persson, Thomas Böhlmark, Paul Lindquist

---

En tvåveckorskrönika

den 22 april 2012, 17:00:00

Ibland räcker inte tiden till för oss fritidspolitiker. Det har hänt mycket de senaste två veckorna, men jag har inte hunnit kommentera på bloggen. Därför försöker jag sammanfatta några av de viktigare intrycken.

Möte med Skolinspektionen tisdagen 10 april

Lidingös skolor ska inspekteras under våren och tidiga hösten. Skolinspektionen kom för ett informationsmöte i Hersby gymnasiums aula. Jag måste erkänna att jag blev mycket positivt överraskad. Föregående inspektion av skolor på Lidingö skedde innan Skolinspektionen hade frigjorts till en egen myndighet och mycket av rapporterna om skolorna gav vid första läsningen intrycket av enorma problem. Min egen slutsats då var att det var för mycket av uppföljning av paragrafer och mindre av hur verksamheterna fungerade. Man beskrev allvarliga brister, men det var i de flesta fall brister i formalia. Jag anser fortfarande att Skolverket kunde ha påpekat formalia-bristerna på ett annat sätt.

Den stora skillnaden i år, var det reflekterande resonemanget från Skolinspektionens representanter - med en redovisning av hur och varför myndigheten inte var helt säker på vilket som var det bästa sättet att presentera inspektionsresultaten. Förvisso finns ett uppdrag från Regeringen, men det handlar ju om att stimulera till en positiv utveckling! Från Skolverkets ofta stereotypa pseudovetenskapliga inställning (skygglappar för sådan forskning som inte ligger i linje med den rådande dogmen) till en Skolinspektion som reflekterar och resonerar!

Möte med Torsviks föräldraförenings styrelse

Med kort varsel (ca 30 timmar!) blev det ett möte med Torsviks skolas föräldraförenings styrelse. Det tog inte lång tid för mig att förstå vilket engagemang och vilken kraft som finns hos dessa föräldrar som verkligen bryr sig. Jag fick med mig en ganska lång lista med synpunkter på sådant som borde kunna fungera bättre. Sammanfattningsvis ett mycket matnyttigt möte!

Vårkonferens för Stockholms stad och län

En 24-timmarskonferens för moderater i Stockholms Stad och Län. Det var andra gången jag var med på ett evenemang av detta slag. Kanske därför att jag är mer insatt i sakfrågorna upplevde jag denna konferens som stimulerande just därför att den fokuserade så mycket på problemen: en snabbt växande region behöver en växande sjukvård och kollektivtrafik. Fredrik Reinfeldt talade om partiets utmaningar inför kommande val och Chris Heister om regionens utveckling. Thomas Fürth  visade på den nya generationen av "tonåringar", dvs aktiva "pensionärer" - och relationen till det nuvarande pensionssystemet som bygger på ett helt annat förhållande mellan arbetande och pensionärer än den som redan håller på att utvecklas. Däremellan var det en rad utmanande och utvecklande seminarier. Sista sessionen ägnade jag åt Erik Bengtzboes reflektioner kring mismatch mellan skolans innehåll, individens inflytande och samhällets behov. Mycket tänkvärt - och pekar även på problem inom den högre utbildningen där skattepengar läggs på yrkesutbildningar som inte efterfrågas speciellt mycket av arbetsmarknaden, men universitet och högskolor får pengar för det. Det är ju slöseri både med skattepengar och med människors tid och energi!

---

Ytterligare en valfrihets- och tillgänglighetsreform (S) är emot

den 3 april 2012, 23:11:00

Nu har Lidingö i likhet med de flesta kommuner i regionen tecknat avtal om gemensam upphandling av vuxenutbildning.

I praktiken innebär det att lidingöbor som behöver vuxenutbildning får tillgång till ett större utbud av utbildningar. Dessutom innebär det i många fall att väntetiden tills nästa kurs börjar blir kortare eftersom kursstarter i "vanliga" kurser kommer att kunna ske oftare.

Innan detta avtal var det inte ovanligt att det inte gick att erbjuda lidingöbor många utbildningar eftersom det inte fanns möjligheter att starta dessa lokalt på Lidingö. Med hela regionen som upptagningsområde finns betydligt större möjligheter att anordna kurser just därför att fler kan delta.

Var står då socialdemokraterna i denna fråga? Jo, man till och med reserverade sig mot beslutet och hävdade istadigt att det är så mycket bättre att enbart har lokal kommunal vuxenutbildning:

"Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet om upphandling av vuxenutbildning, eftersom den ”egenproducerade vuxenutbildningen”, dvs den kommunala vuxenskolan riskerar att prioriteras-, konkurreras bort, vilket begränsar lidingöbornas valfrihet och möjlighet att kunna studera och bo i sitt eget närområde, vilket kan negativt påverka förmågan och viljan att initiera högre studier. Detta är olyckligt eftersom arbetsgivarna i regionen efterlyser personal med högre utbildning."

Men deltagandet i den gemensamma upphandlingen går inte ut på att minska den väl fungerande, lokala, kommunala verksamheten. Det går ut på att öka utbudet av kurser för länets invånare.

Dessutom visar reservationen på ytterligare begreppsförvirring. Vuxenutbildning handlar om grundskola och gymnasium, inte högre utbildning, som ombesörjs av högskolor och universitet. Vuxenutbildningen har till uppgift att möjliggöra för vuxna som behöver komplettera sin grundläggande utbildning, bland annat för att kunna ta del av högre utbildning. Men om vuxna människor inte klarar av att komplettera den grundläggande utbildningen utanför kommunens gränser (men inom länet), hur ska de då kunna ta del av högre utbildning som till allra största delen finns utanför kommunens gränser.

Nej som så ofta hänger inte (S)-politiken ihop.

---

Barnomsorg på obekväm arbetstid

den 1 april 2012, 09:58:00

I veckan har frågan om kommuners vilja och förmåga att ordna barnomsorg på obekväm arbetstid kommit upp i media. Det är med glädje jag kan berätta att Lidingö har löst detta sedan lång tid tillbaka: det finns ett mindre behov på Lidingö, men tidpunkter och vilka familjer det gäller varierar kraftigt. Därför ordnas det med barnskötare i det egna hemmet. Som jag uttryckte det in en budgetdebatt för flera år sedan: hellre omsorg i hemmet än i en kommunal övernattningslägenhet. Socialdemokraterna argumenterade då för att dessa barn behövde den gemensamma pedagogiska tiden - man missade att barnen skulle sova på natten är föräldrar arbetar - och att det inte handlar om en bestämd grupp som regelbundet träffas...

Maria Stockhaus har sammanfattat situationen i Sollentuna på samma sätt.

---

En folkrörelse för kunskap

den 1 april 2012, 09:29:00

I dagens SvD skriver Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh om att vi måste sluta nedvärdera kunskap. Det är ett ämne som engagerar mig varmt (se tidigare bloggar längst ner). Kanske utgjuter man sig i artikeln lite väl mycket om enskilda studenters ansvar eller brist på ansvar, men i slutet blir fokus tydligare:

"Ett land som föraktar kunskap förtjänar inga bra lärare eller goda resultat i skolan. Sverige har vad det kan förvänta sig i den vägen. Men det behöver inte vara så. Vi som vill ha kunskapen kan göra motstånd. Vi kan skapa en folkrörelse för bildning, ideligen lyfta oss själva och vägra finna oss i att andra förminskar det som är viktigt. Annars lär vi tala om låga löner, betygsinflation och lärarflykt i det oändliga, utan att det blir bättre. Folkrörelser har skapats förr, när många ansett att något är fel."

Det moderna Sverige skapades inte genom att kunskap föraktades. Tvärtom växte demokratin fram genom att kunskap blev tillgängligt för alla samhällsklasser. Men under min egen skoltid på 1970-talet sågs en tydlig kantring. Mer radikala vänsterutopier fick inflytande över skolan. Det var inte längre ett övergripande mål att skaffa sig kunskap - det upplevdes långt ifrån alltid positivt att sträva efter kunskap: det luktade otäck elitism och bristande vilja till jämlikhet...

Men det är klart att det är lättare att styra ett folk som inte vant sig att söka och uppskatta kunskap. När det gäller våra gemensamma organ (universitet och högskolor) som har kunskapen till främsta uppgift, så tycker jag mycket gått fel. Forskning handlar i första hand om att få fram snabbt kommersialiserbara produkter, inte att mer eller mindre systematiskt bygga upp kunskap. Därmed förfaller även den andra delen: det blir mindre av att förmedla kunskap och utvecklingen av kunskap till att i kunskapsfabriker förmedla gårdagens kunskapsnivå.

Från mitt perspektiv kan jag inte se annat än att en folkrörelse för kunskap måste se hela samhället och behovet av kunskap som ett medel att utveckla just samhället - det är inte bara en fråga om vad studenterna gör eller inte gör. Och vad studenter gör eller inte gör, det är klart kopplat till vad examinationen kräver! Krävs fragmenterad kunskap, skaffar sig studenter fragmenterad kunskap. Krävs en förmåga att närvara på gruppdiskussioner så är man närvarande på gruppdiskussioner, och så vidare.

---

Tidigare bloggar:
Alliansregeringen satsar på forskning
Det är skillnad på forskning och forskning
Att rasera går fort - att restaurera kommer att ta tid
Fortsatt satsning (M) på Lidingös unga
Tomma tunnar skramlar mest modell (S)
Ett skolpolotiskt credo
Den bortglömda grundforskningen
Kunskap, Frihet och Trygghet

---

Klokt av Hökmark om internetleverantörers försök att hindra utvecklingen

den 1 april 2012, 08:47:00

I gårdagens SvD skrev Gunnar Hökmark mycket klokt om hur fel det blir när internetleverantörer försöker hindra den tekniska utvecklingen genom att skydda sin egen, äldre teknik genom att spärra nyutvecklade funktioner. Syftet är ju att skydda intäkter från äldre teknik genom att hindra ny teknik som inte ger företagen inkomster.

I stället för att vara en del i teknikutvecklingen försöker man hindra den. Hur skulle det varit om Posten köpt upp en internetleverantör och sedan blockerat all e-post?


---

Några perspektiv på den gångna veckan

den 30 mars 2012, 21:49:00

I veckan var det kommunfullmäktiges sammanträde följt av en allmän debatt om Översiktsplanen. Bland de mer förvånande inslagen i sammanträdet tycker jag kom i interpellationsdebatten om brandsäkerheten i Lidingös skolor. Frågan måste ha fångats upp av Lidingöcentern med anledning av rapporter från riksplanet om problem i flera kommuner, så det var ju bra att Utbildningsnämndens ordförande fick redogöra för läget på Lidingö. Förvånande var dock att Lidingöpartiets ledamot i Utbildningsnämnden uttryckte ett intresse av kontinuerlig information om brandsäkerheten i nämnden. Det är ju knappast ett politiskt ärende - skolorna ska vara trygga och aktuella lagar ska följas.

Under utbildningsnämndens sammanträde i onsdags gjorde Lidingöcenterns ledamot ett uttalande som jag uppfattar som att centern på något sätt är emot friskolors etablering på Lidingö - UN svarade på Skolinspektionens frågor inför beslut om eventuellt tillstånd för Christinaskolan att etablera sig i Larsberg. Lidingöcentern uttryckte i debatten tvehågsenhet på grund av de kommunala skolornas lokalöverskott, trots att förvaltningen redovisat att det finns planer på att samutnyttja lokaler med kommunala skolor med lokalöverskott.

I dagens Lidingö Tidning finns en insändare som klagar på fullmäktiges beslut att fortsättningsvis betala skolpeng till skolor utomlands under förutsättning att skolorna inte tar ut extra avgifter av eleven. Detta är lagreglerat för friskolor i Sverige. Det finns inget lagkrav för kommunerna att betala peng till skolor i utlandet, men Lidingö har valt att göra det, men nu enligt de principer som gäller i hela Sverige.

---

Glädjande besked om Lidingö Hospice

den 26 mars 2012, 15:51:00

Lidingö Stad, Landstinget och Förenade Care har tecknat avtal om verksamheten vid Lidingö Hospice. Där finns nu staden omvårdnad, förstärkt med kurator, och landstingets sjukvård med läkarkompetens för patienter och omvårdnadspersonal!

---

Tidigare bloggar:
2010
Palliativ vård 2011
2009

---

Thullberg mer dogmatisk än kunnig och analyserande

den 26 mars 2012, 08:19:00

I gårdagens DN Debatt förordar Skolverkets förre GD Per Thullberg återförstatligande av skolan som den medicin som ska lösa alla problem.

Jag tycker att det bekräftar den bild som vuxit fram om Thullbergs Skolverk: dogmatiskt (det är kommunaliseringen som är roten till allt elände) och okunnigt (brist på vetenskaplig analys - vägran att ta till sig att det INTE primärt är resurserna, utan hur de används som är skillnaden mellan framgång och misslyckande). Thullberg stormar mot att det är elevernas föräldrars bakgrund och socioekonomiska framgång som bestämmer barnens framgång i skolan. Men om man tagit del av de internationella studier som finns på området så är det ju tydligt att föräldrafaktorn får betydelse när skolledares pedagogiska målmedvetenhet och lärarnas kunskaper och förmåga att stimulera brister. Thullberg höll morgonens inslag i P1 med Maria Stockhaus (M) att det allra viktigaste är just lärarnas kompetens. På vilket sätt skulle återförstatligande lösa det problem som skolminister Persson införde i och med raserandet av de statliga lärarutbildningarna i slutet av 1980-talet? Där och på andra faktagrundade ifrågasättanden av Thullbergs iver för förstatligande blev Thullberg svaret skyldig. I och för sig är det inte förvånande, för hans medicin har ingen som helst effekt på grundproblemen. Det kanske till och med är så att personer med Thullbergs mycket förenklade (och ofullständiga) syn på problemen varit med och skapat dem?

Politiskt har (S) ett enormt ansvar för problemen i dagens skola. Men vad har man för politik för att komma till rätta med det. Per Thullberg förefaller vilja minska valfriheten, i varje fall om ska fästa tilltro vad han sade i intervjun i radio idag.

---

P1-morgon 2012-03-26

Maria Stockhaus om Baylans utfall mot Alliansens skolpolitik

---

Huvudlöst från vänstern om avgifter i kollektivtrafiken

den 20 mars 2012, 19:53:00

En oväntat lång debatt handlade i dagens landstingsfullmäktigesammanträde kom att handla om avgifter i kollektivtrafiken och hur man skulle kontrollera att avgifterna betalas. Ett tidigare experiment med "spärrfrihet" vid Slussen skulle enligt oppositionen inte visat på några negativa effekter medan Kristoffer Tamsons (M), Stockholm, gick igenom fakta och dessutom fick vänsteroppositionen att avslöja sig. Inte nog med att man var emot spärrarna (de framstod i deras beskrivning som i stort sett likvärdiga med giljotiner). Dessutom kom vänstern fram till att det vore fel att "straffa" dem som inte betalade - blev de påkomna skulle de bara få lösa den biljett de inte betalat i förväg. Hur många kommer då att vilja betala i förväg???

Ett annat påstående som oppositionen trosvisst upprepade utan ett spår av fakta var att de som fuskar enbart gör det på grund av att de helt enkelt inte har råd att betala de höga avgifterna. Min egen erfarenhet - av alla dem jag sett planka genom den äldre typen av spärrar - är att plankandet verkligen tycks vara lönsamt av de i högsta grad moderiktiga kläder snyltarna varit klädda i... Men till skillnad från vänsterns nöjer jag mig med att konstatera att detta är mina egna intryck. Någon redovisning av vad vänstern baserade sin tro att det var genuin fattigdom som fick dessa unga, välklädda människor att smita från passageraravgiften gavs inte...

---

Moderaterna - en rörelse på väg

den 6 mars 2012, 08:51:00

I dagens DN skriver Fredrik Reinfeldt om Nya Moderaternas fortsatta utveckling. Det är intressant och positivt. Medan (S) slåss inbördes om vinster ska vara tillåtna eller inte i skola och vård så ska moderaterna lyssna på invånarna om dagens och morgondagens aktuella och viktiga frågor.

Det är ett viktigt uppdrag partiledaren Reinfeldt ger till partiets alla företrädare. Viktigt framför allt för Sveriges invånare och vår framtid.

Det förståeligt att en vänster utan andra framtidsvisioner än återvändandet till en tid som är passerad och futtiga personangrepp på Fredrik Reinfeldt gör allt för att förlöjliga de Nya Moderaternas ambitioner. Men det är väljarna som fäller avgörandet på valdagen.

Som kommunalt aktiv utbildningspolitiker på Lidingö är det speciellt attraktivt med inriktningen mot Världens bästa skola - det passar väl i vår lokala ambition att hela tiden sträva efter att ha Sveriges bästa skolor!

---

Anders Ågren
Kent Persson
Thomas Böhlmark

---