Korttidsarbete för kommande kriser
I samband med finanskrisen kom arbetsmarknadens parter inom industrin överens om så kallade krisavtal där arbetstagarna gick med på lönesänkningar och arbetstidsförkortningar. Krisavtalen hade positiva effekter för jobben och samhällsekonomin men hela kostnaden bars av den anställde och arbetsgivaren. Fack och arbetsgivare har tydliggjort i samtal med regeringen att man önskar se ett mer varaktigt system där staten är delaktig genom att bära en del av kostnaden för löntagarnas tillfälliga arbetstidsförkortning i krislägen, så kallat korttidsarbete. Detta välkomnar regeringen. Vi låter nu en utredning i detalj granska hur så kallade korttidsarbeten i exceptionella krislägen ska utformas, skriver Anders Borg, Hillevi Engström och Annie Lööf på DN Debatt.
Utdrag ur artikeln:
Den finanskris som slog mot omvärlden och Sverige 2008 orsakade det kraftigaste internationella tillväxtfallet vi upplevt sedan andra världskriget. I krisens kölvatten följde stigande arbetslöshet.
Sverige har mött krisen från en stark position. Genom en väl avvägd ekonomisk politik kunde krisens följder för jobb och produktion dämpas. Under den ekonomiska krisen som inleddes 2008 genomförde regeringen aktiva finanspolitiska åtgärder för närmare 90 miljarder kronor för att värna jobben. Det handlade bland annat om sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare, rut och rot, infrastruktur, arbetsmarknadsåtgärder och utbildning, och tillfälligt höjda statsbidrag till kommunerna. Satsningar som motsvarade 65.000 jobb under 2010, enligt Finansdepartementets bedömning.
Vi kan nu konstatera att den dramatiska ökningen av ekonomisk osäkerhet under hösten har avtagit något då bland annat Europeiska centralbanken, ECB, och andra centralbanker vidtagit kraftfulla åtgärder. Dessutom har länder som till exempel Irland och Italien tagit viktiga steg i arbetet med att gradvis få ordning på de problem som tynger länderna. Risker kvarstår men en stabilisering av tillväxten i delar av omvärlden bidrar till att avmattningen väntas bromsa upp.
Ekonomiska kriser kommer att inträffa igen i framtiden. Sverige ska stå rustat att skydda dem som drabbas och samhällsekonomin från den förödelse som kriser kan orsaka. Genom att dra lärdom av tidigare krisförlopp kan vi stärka grunden för en motståndskraftig ekonomi för jobb och välfärd. Vi vet att djupa ekonomiska kriser kan medföra långvariga negativa konsekvenser för arbetsmarknaden. Arbetslösheten kan bita sig fast på höga nivåer och sysselsättningen utvecklas sämre än före krisen även efter att ekonomin återhämtat sig.
Förklaringarna till dessa fenomen är flera: Stelheter på arbetsmarknaden skapar trösklar som gör det svårt för dem som förlorar sina jobb att snabbt finna ny anställning. Kunskap i form av såväl utbildning som arbetslivserfarenhet riskerar att gå förlorad vid lång frånvaro. Det försämrar gradvis förutsättningarna för att komma i fråga för anställning eftersom arbetsgivare kan känna tveksamhet till att anställa personer som varit borta från arbetsmarknaden länge.
Läs hela artikeln här:
Artikel publicerad 2012-02-15
< Tillbaka
Korttidsarbete för kommande kriser
Artikel publicerad 2012-02-15
I samband med finanskrisen kom arbetsmarknadens parter inom industrin överens om så kallade krisavtal där arbetstagarna gick med på lönesänkningar och arbetstidsförkortningar. Krisavtalen hade positiva effekter för jobben och samhällsekonomin men hela kostnaden bars av den anställde och arbetsgivaren. Fack och arbetsgivare har tydliggjort i samtal med regeringen att man önskar se ett mer varaktigt system där staten är delaktig genom att bära en del av kostnaden för löntagarnas tillfälliga arbetstidsförkortning i krislägen, så kallat korttidsarbete. Detta välkomnar regeringen. Vi låter nu en utredning i detalj granska hur så kallade korttidsarbeten i exceptionella krislägen ska utformas, skriver Anders Borg, Hillevi Engström och Annie Lööf på DN Debatt.
Utdrag ur artikeln:
Den finanskris som slog mot omvärlden och Sverige 2008 orsakade det kraftigaste internationella tillväxtfallet vi upplevt sedan andra världskriget. I krisens kölvatten följde stigande arbetslöshet.
Sverige har mött krisen från en stark position. Genom en väl avvägd ekonomisk politik kunde krisens följder för jobb och produktion dämpas. Under den ekonomiska krisen som inleddes 2008 genomförde regeringen aktiva finanspolitiska åtgärder för närmare 90 miljarder kronor för att värna jobben. Det handlade bland annat om sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare, rut och rot, infrastruktur, arbetsmarknadsåtgärder och utbildning, och tillfälligt höjda statsbidrag till kommunerna. Satsningar som motsvarade 65.000 jobb under 2010, enligt Finansdepartementets bedömning.
Vi kan nu konstatera att den dramatiska ökningen av ekonomisk osäkerhet under hösten har avtagit något då bland annat Europeiska centralbanken, ECB, och andra centralbanker vidtagit kraftfulla åtgärder. Dessutom har länder som till exempel Irland och Italien tagit viktiga steg i arbetet med att gradvis få ordning på de problem som tynger länderna. Risker kvarstår men en stabilisering av tillväxten i delar av omvärlden bidrar till att avmattningen väntas bromsa upp.
Ekonomiska kriser kommer att inträffa igen i framtiden. Sverige ska stå rustat att skydda dem som drabbas och samhällsekonomin från den förödelse som kriser kan orsaka. Genom att dra lärdom av tidigare krisförlopp kan vi stärka grunden för en motståndskraftig ekonomi för jobb och välfärd. Vi vet att djupa ekonomiska kriser kan medföra långvariga negativa konsekvenser för arbetsmarknaden. Arbetslösheten kan bita sig fast på höga nivåer och sysselsättningen utvecklas sämre än före krisen även efter att ekonomin återhämtat sig.
Förklaringarna till dessa fenomen är flera: Stelheter på arbetsmarknaden skapar trösklar som gör det svårt för dem som förlorar sina jobb att snabbt finna ny anställning. Kunskap i form av såväl utbildning som arbetslivserfarenhet riskerar att gå förlorad vid lång frånvaro. Det försämrar gradvis förutsättningarna för att komma i fråga för anställning eftersom arbetsgivare kan känna tveksamhet till att anställa personer som varit borta från arbetsmarknaden länge.
Läs hela artikeln här: