Göran Pettersson - Din ledamot i riksdagen

Försvarsmaktssatir

den 20 maj 2012, 09:09:00

En tradition på många regementen är att fira Lillejul. Vid denna tillställning är det de yngre officerarna som tillåts driva med sina chefer. I spexets form levereras ett antal sanningar. Lillejul tjänar ofta som en viktig ventil. Lillejul är oftast en lättsam tillställning med inte sällan en allvarlig underton. Idag blev jag uppmärksammad på en liten youtube-film som har stora likheter med ett lillejulspex. Filmen är riktigt bra och om det finns denna typ av träffsäkra och kreativa anställda i Försvarsmakten, likt dem som gjort filmen, så är läget inte hopplöst. Ett antal repliker är fantastiska. Särkilt gillade jag kommentaren om Johanne Hildebrandts inval i Kungliga krigsvetenskapsakademien (ett inval jag jublade över). Här finner du filmen.

Eftergiftspolitiken leder oss inte ur krisen

den 20 maj 2012, 08:05:00

Fler och fler röster höjs nu för att eurokrisen kan lösas genom tillväxt. På denna punkt håller jag med. Det bästa sättet att ta sig ur den höga skuldsättningen och det låga marknadsförtroendet är genom tillväxt. Men vad skulle det då vara som åstadkommer denna tillväxt. I grund och botten så kommer tillväxten till genom att den europeiska ekonomin blir mer konkurrenskraftig. Vägen dit går genom strukturella reformer. Dessa reformer är sällan populära bland dem som idag skyddas av olika typer av konkurrenshinder. Enligt min mening är det enfaldigt att tro att oreformerade ekonomier kan bli konkurrenskraftiga genom att deras illa fungerande och korrumperade statsapparater tillåts skriva av sina skulder och förses med nya billiga lån. Likaså anser jag att det är förkastligt att inlåta sig i den typ av eftergiftspolitik som nu efterfrågas. Grekland har redan tillåtits att genomföra en statskonkurs. Privata långivare som lånat ut pengar till den grekiska staten har under närmast utpressningsliknande förhållanden tvingats avstå från sina fordringar. Som en del i den uppgörelsen åtog sig den grekiska staten att följa ett program. Nu när skulderna är nedskrivna så och stödet utbetalt så kommer det nya signaler från Grekland. Nu vill man inte följa den uppgörelse som låg till grund för skuldnedskrivningarna. Vad är det som talar för att Grekland kommer att leva upp till kommande uppgörelser? Grekland kommer snart att hålla ett nytt nyval och det finns i dagsläget inget som tyder på att väljarna efterfrågar ett alternativ som tar ansvar och återställer Greklands trovärdighet. Ska ett sådant beteende belönas? Vad skickar det för signal till andra länder med ekonomiska problem? Jag är positiv till att ge via IMF och EU ge stöd till länder som hamnat i ekonomiska svårigheter. Men förutsättningen för att stöd ska ge är att det finns ett folkligt och institutionellt stöd för att genomföra de reformer som krävs för att göra landets ekonomi långsiktigt hållbar. Ett sådant stöd finns inte i Grekland. DN (Peter Wolodarski) SvD (Rolf Gustavsson)

Kunskapsbaserad politik

den 18 maj 2012, 10:24:00

När jag talar om politik brukar jag beskriva den om en kombination av vetenskap och konst. Genom att ta del av forskning och erfarenheter så vet man ganska väl vad som borde göras. Därefter tillkommer dock ytterligare ett par faktorer. Stämmer forskningen med mina värderingar och går det att skapa majoritet för politiken. Det är här konsten kommer in i bilden. En skicklig politiker både följer och leder det vill säga både beaktar opinionen och driver densamma. Finansminister Anders Borg och Anna Kinberg Batra beskriver i en debattartikel i SvD detta fenomen och riktar samtidigt kritik mot Socialdemokraternas brist på att ta till sig forskningsresultaten när de inte stämmer in med deras förutbestämda retorik. I en internationell jämförelse så är svensk politik mycket rationell och bygger till stor del på opolitiska expertråd. Jag tycker att det är mycket bra och något som vi ska slå vakt om. Den finansiella krisen som nu sveper över Europa och USA består till mycket stor del på att politiken inte lyssnat på expertråd. Därför känns det extra bra när två av Moderaternas tyngsta företrädare så tydligt tar ställning för en kunskapsbaserad politik. Lite tråkigare men mycket bättre! SvD

Grexit?

den 14 maj 2012, 20:04:00

Europa dras djupare och djupare in i en allvarlig kris såväl ekonomiskt som politiskt. Jag har under lång tid argumenterat mot den eftergiftspolitik som förts mot Grekland. Solidaritet mellan Europas stater är bra men den kräver att den mottagande parten har en uppriktig vilja att göra rätt för sig. I fallet Grekland har jag länge haft en känsla av att de hela tiden har både velat äta kakan och att ha den kvar. Grekland har under flera år levt på för stor fot. Nu försöker man klara sig undan utan att behöva betala räkningen. Redan nu har man fått avsevärda skuldnedskrivningar. Nu är man tillbaks för att få ytterligare eftergifter. Hur det kommer att gå? Jag vet inte men jag har en obehaglig känsla av att grekerna kommer att lyckas vilseleda EU-ledarna ännu en gång. DN SvD Ekot Rapport

Inga fler särregler tack!

den 12 maj 2012, 07:40:00

Jag tillhör en liten politikergrupp som gillar enhetliga skatteregler. Om jag fick bestämma så skulle vi t.ex. ha en gemensam momssats för alla varor. Tyvärr är den politiska verkligheten annorlunda. Dagens ”sanning” är att det är kraftfull politik att göra undantag för än det ena än det andra behjärtansvärda skälet. Nu verkar denna politik kunna ta ytterligare steg då Centerpartiet slår ett slag för att den statliga skatten ska vara olika i olika kommuner. Risken för politiskt godtycke är betydande men det är kanske just det som är avsikten. Nej istället för politisk detaljstyrning borde vi arbeta hårdare på att åstadkomma ett generellt bättre näringslivsklimat. SvD SvD DN Ekot

Samtal med studenter

den 9 maj 2012, 06:08:00

Idag har jag förmånen att få tala europeisk ekonomi på en internationell studentkonferens. Hur ser ungdomarna på framtiden? Jag får säkert anledning att återkomma till min intryck från mötet. Här är en länk till en annons för evenemanget. http://ibsweek.se/?p=654

Går Frankrike att rädda?

den 6 maj 2012, 21:11:00

I Frankrike hade väljarna att välja mellan två rätt dåliga alternativ. Jag anser nog att de slutligen valde det något sämre. Om Hollande nu genomför det han lovat i valrörelsen så kommer Frankrike att bli nästa land i tur att genomgå en omfattande ekonomisk kris. I sådana fall torde eurosamarbetet inte gå att rädda. Hoppet för Frankrike är nog att Hollande sviker sina vallöften och att väljarna vid parlamentsvalen väljer en balanserande majoritet. SvD DN Ekot Rapport

Grekisk final

den 6 maj 2012, 21:00:00

Så har då de grekiska väljarna avkunnat sin dom över räddningspaketet från EU och IMF. Om vallöftena är någonting att gå efter så torde uppgörelsen vara historia. I sådana fall anser jag att vi har kommit till vägs ände och att inga ytterligare eftergifter ska göras. Jag har under lång tid här på bloggen argumenterat för att Grekland skulle hanterats med större tydlighet. De grekiska väljarna har genom sina aktiva val visat att man inte är mogna att ingå i det Europeiska samarbetet. Tidigare blogginlägg om Grekland SvD DN SR

Troligen ett steg framåt

den 3 maj 2012, 08:09:00

EU:s finansministrar lyckades inte nå ända fram vid gårdagens maratonmöte. Den viktiga frågan om kapitaltäckningskraven för bankerna knuffades dock en bit framåt i för Sverige fördelaktig riktning. Frågan om kaptialtäckningskraven har behandlats under lång tid och kommissionens ståndpunkt har kraftigt ifrågasatts av ett stort antal experter. Det råder stor samstämmighet om att EU ska införa gemensamma minimikrav för bankernas kapitaltäckning. Ett av skälen för detta är att en bankkris i ett land närmast automatiskt påverkar andra medlemsländer. Att EU däremot skulle påtvinga medlemsländerna ett tak för kapitaltäckningen är synnerligen ologiskt och argumenten som framförts öppet har klingat falskt. Troligen är det sanna motivet för att vissa medlemsstater framhärdat med dessa argument att de inte vill att det egna landets banker ska framstå i dålig dager. Nu har som sagt ärendet rört sig i för Sverige fördelaktig riktning men det kan vara på sin plats att vara lite försiktig. "Inget är klart förrän allt är klart" och "Djävulen finns i detaljerna" är fortsatt två användbara uttryck. Det känns dock som om Anders Borg gjorde en helt korrekt prioritering igår och stannade i Bryssel och förhandlade istället för att bege sig till SvT för en debatt om en icke budget. DN SvD SR AfV

Praktikant från Princeton

den 1 maj 2012, 20:22:00

Utomlands är det vanligt att univeristetsstudenter under studieuppehållen genomför praktiktjänstgöring, så kallad internship , för att vinna nya värdefulla erfarenheter. Jag fick för en månad sedan en förfrågan från en student vid Princeton Universitet om praktiktjänstgöring hos mig i riksdagen. Efter en stunds funderande över bl.a. möjligheterna att erbjuda tillräckligt utmanande uppgifter kom jag fram till att det borde vara en självklarhet att tacka ja. Av den anledningen är planeringen nu inriktad på att Yuliya Barsukova ska vara praktikant hos mig under juli och augusti. Praktiktjänstgöringen får en rivstart med deltagande vid Politikerveckan i Visby. Yuliya Barsukova läser för närvarande andra året på Woodrow Wilson School of Public Policy and International Affairs med inriktning på europeisk politik. Yuliya är ordförande för Princeton European Youth Parliament och skribent på skoltidningen The Daily Princetonian. Innan hon började vid Princeton 2010 arbetade hon som reporter för Komsomolskaya Pravda. Förra sommaren genomförde hon praktiktjänstgöring vid Transparancy International i Moskva. Yuliya Barsukova har dessutom varit en delegat till såväl St Petersburg International Economic Forum som till Stanford US-Russia Forum. De exakta arbetsuppgifterna för Yuliya är inte klara ännu men jag räknar med att hon kommer dyka upp som sidekick i Den politiska talradion. Under sin praktiktjänstgöring i Sverige kommer Yuliya också att samla material inför ett senare uppsatsarbete rörande svensk politik. Jag räknar också med att vi ska arrangera ett seminarium i riksdagen där Yuliya får redovisa sina arbeten om korruption. Jag tycker att det är en mycket motiverande uppgift att få vara med och utveckla en ung person som har ambitionen att bidra till den demokratiska utvecklingen i sitt hemland Ryssland. Du som har förslag på hur vi gör denna praktiktjänstgöring framgångsrik är välkommen att höra av dig till mig goran.pettersson@riksdagen.se Även tips om världsliga frågor såsom boende mottages tacksamt.

Därför är bankvinsterna bra

den 26 april 2012, 10:45:00

I den dagliga debatten hetsas det just nu rätt mycket mot bankerna. Mycket av missnöjesyttringarna har riktat sig mot marginalerna på utlåningen. Jag är en varm anhängare av konkurrens och tycker därför att det är bra om vi får kunniga och aktiva kunder. Jag är också en stark anhängare av marknadsekonomin och därför är jag mycket skeptisk till det överdrivna politiska intresset att ge sig in i prissättningen. De fyra stora svenska bankerna har nu redovisat sina resultat för det första kvartalet. Det har för alla bankerna varit ett bra kvartal med starka resultat. Man har förutom ett relativt gott räntenetto även haft kontroll på utgiftssidan. Det är bra. Det hade varit dåligt för Sverige om bankerna visat på dåliga resulat. Nu gäller det dock att bankerna rustar sig för framtiden. Finanskrisen är på inga sätt över. Det kan till och med vara så att det värsta ligger framför oss. Det är därför viktigt att de svenska storbankerna nu fyller på sina buffertar och inte delar ut vinstpengarna. Jag har en obehaglig känsla av att pengarna kan komma att behövas. SvD DN SR

Fortsatt triangulering

den 17 april 2012, 09:10:00

Den socialdemokratiska trianguleringen i retoriken fortsätter. I skriver Stefan Löfven och Magdalena Andersson på DN-debatt om individens skyldigheter. Jag tycker att det är bra. Som varm anhängare av konkurrens så uppskattar jag att Socialdemokraterna nu utsätter oss i Alliansen för en politisk grillning med marknadsekonomiska förtecken. Men frågan är vad den är värd när det gäller. För det första är det tveksamt om Stefan Löfven har det förändringsmandat att förändra sitt partis politik som Tony Blair respektive Fredrik Reinfeldt hade. För det andra medför det svenska proportionella valsystemet att det inte räcker med att bli största parti för att kunna regera landet. Socialdemokraternas tänkta koalitionspartners är inte lika inriktade på tillväxt. Det engelska uttrycket "The proof of the pudding is in the eating!" gäller nog även för den Socialdemokratiska politiken. Nästa års partikongress kommer att utgöra en viktig station. Vilka krav kommer vänsterfalangen att resa på återställare. Igår kommenterade jag Vårpropositionen i Den politiska talradion. Du kan lyssna på det programmet genom att klicka på denna länk. SvD Böhlmark

Tydlig signal från väljarna

den 15 april 2012, 09:45:00

Opinionsundersökningar är inte valresultat, men det sagt så anser jag ändå att undersökningarna spelar en viktig roll inom politiken. Genom undersökningarna skickar väljarna tydliga signaler till de politiska partierna. Vilka signaler skickar då väljarna i den senaste sifoundersökningen som idag presenteras i SvD och GP? Här kommer min mycket personliga tolkning av resultatet. Socialdemokraterna är den senaste tidens stora opinionsvinnare. Framgångarna beror säkert på flera samverkande faktorer. Till att börja med så var partiet under Juholts sista tid som partiledare nedtryckt i opinionen. Dagens opinionsresultat ligger mer i fas med ett medelvärde för de senaste åren. Stefan Löfven har också vunnit förtroende i breda väljarlager genom sitt balanserade språk och genom att sända ut mycket pragmatiska signaler bland annat vad gäller näringslivets förutsättningar. Utmaningarna för Socialdemokraterna inför valet 2014 är dock mycket stora. Till att börja med kommer det inför och under nästa partikongress bli tydligt att Socialdemokraterna inte är ett homogent parti och att Stefan Löfven inte likt Tony Blair eller Fredrik Reinfeldt har fått ett öppet mandat att reformera politiken. Stefan Löfvens uttalanden om allt från behovet av vinster inom näringsverksamhet till behovet av vapenexport kommer att testas av partiets vänsterfalang. De viktigaste frågorna att hålla uppsikt på tror jag blir synen på vinster inom välfärdssektorn, tillväxtvänlig skattepolitik och synen på incitamenten i transfereringssystemen. Redan nu så börjar vänsterfalangen rusta sig. Vid Göteborgs distriksårskongress har man uttalat sig för att vinster inom välfärdsföretag ska återinvesteras i verksamheten. Detta betyder i praktiken att det inte ska vara möjligt att bedriva vanlig vinstdrivande näringsverksamhet inom välfärdssektorn. Detta i sin tur sätter effektivt stopp för den utveckling som marknadsekonomin bidragit till inom andra delar av vårt samhälle. En annan stor utmaning för Stefan Löfven kommer att vara frågan om regeringsalternativ. När vi kommer närmare valdagen kommer allt fler ställa sig frågan med vilka Stefan Löfven ska genomföra sin politik. Socialdemokraternas framgångar den senaste tiden beror till stor del på att Löfven uttalat sig i tillväxtvänlig riktning. Hans två tilltänkta stödpartier MP och V representerar dock något helt annat. Jag har under senvintern samtalat med tre fritänkande socialdemokrater om just detta. Du kan lyssna på samtalen med Jan Nygren, Widar Andersson respektive Niklas Nordström genom att klicka på deras namn. Moderaternas resultat i väljaropinionen under de senaste månaderna är i många stycken en spegelbild av Socialdemokraternas. Från rekordhöga siffror är nu väljarstödet nere under valresultatet 2010. Om man dessutom beaktar att många moderater på valdagen stödröstade på KD och C så är väljaropinionen idag ytterligare svagare. Till stor del beror nedgången inte på egna tillkortakommanden utan på att motståndaren gått från kaos till förhoppning. Men samtidigt tycker jag att det är intressant att konstatera att det i vissa fall onyanserade gnällandet på näringslivet inte verkar ha belönats av väljarna. Förhoppningsvis tas den gamla sanningen till nåder den att väljarna tänker framåt och röstar på det parti som har de bästa förslagen för framtiden. Likaså tror jag att väljarna om två år kommer att vara innerligt trötta på det nuvarande parlamentariska läget och längta tillbaka till perioden 06-10. I sådana fall har Alliansen stora möjligheter på valdagen. SvD PJ:s blogg DN DN SvT SvD Kent Persson Tokmoderaten

Utvecklingen i Ukraina

den 10 april 2012, 08:38:00

I förra veckan gästades Stockholm av den ukrainske oppositionspolitikern Arsenij Jatsenjuk. Han försöker samla oppositionen inför höstens parlamentsval. Ukraina är ett strategiskt viktigt land på gränsen mellan Europa och Asien och mellan öst och väst. Utvecklingen i Ukraina borde därför stå högt på den svenska agendan. Svenska Dagbladet uppmärkasammar i dagens tidning Jatsenjuks besök. I samband med besöket hann han också med att gästa Den politiska talradion. Du finner vårt samtal om du följer denna länk. SvD

Kill ratio

den 9 april 2012, 10:27:00

I spåren av debatten runt den svenska vapenexporten kommer nu nya "avslöjanden". Denna gång rör det sig om marknadsföringen av de svenska vapensystemen. Bland annat har begreppet kill ratio skapat upprördhet. Man bör vara medveten om att militära vapen har ett mycket speciellt syfte. Med hjälp av vapnen påtvingar man någon annan sin vilja. I många fall har vapnen inte behövt användas då de genom sin blotta existens verkat avhållande på en angripare. När det gäller begreppet kill ratio så används de ofta i duellsammanhang, t.ex. flygstrider, som ett jämförelsetal mellan olika systems stridsprestanda. Visst kan begreppet låta brutalt. Men vad trodde man att vapnen skulle användas till? Flyguppvisningar? För övrigt finns det ju rätt brutala uttryck även inom journalistiken. Nästan varje dag arbetar journalister i en hård kamp mot en dödslinje. SvD SvT DN

Låg produktivitet = hög kvalitet?

den 8 april 2012, 08:25:00

Inom en del verksamheter mäts kvalitet i form av resursförbrukning i form av hur lång tid det tar att genomföra eller hur mycket arbetskraft som krävs. Inom andra verksamheter vet man sedan länge att sambandet mellan dessa två faktorer är mycket svagt. Industrin har länge arbetat med att höja kvaliteten genom att utveckla och effektivisera sina processer. Detta i sin tur lett till att man på samma tid producerar mera och med högre kvalitet. Belöningen för detta har blivit högre vinster och högre löner för de anställda. Inom skolvärlden råder det omvända förhållandet. Genom att mäta kvaliteten som antalet lärare per elev och hur lång tid utbildningen tar så har produktiviteten kunnat hållas konstant eller i värsta fall minska. Resultatet har blivit att de relativa lönerna för lärarna sjunkit. Det är tragiskt att de stora framstegen inom informationstekniken inte har förändrat skolan och bidragit till att höja effektiviteten. Möjligheterna att ta till sig nya arbetssätt motverkas också effektivt av en skråliknande arbetsmarknad och en politisk klåfingrighet som slår vakt om gamla arbetssätt och utvecklingshämmande kvalitetsmått. Inom den högre utbildningen råder ett annat men liknande problem. Den enskilde har haft en konkurrensfördel på arbetsmarknaden om han/hon har haft en längre utbildning. Detta har gjort det rationellt att studera längre. Detta har i sin tur bidragit till inflation i utbildningslängd. När min far tog studenten i slutet av 40-talet var det runt 5 % av årskullen som gjorde det. För dessa 5 % gick det ofta mycket bra senare i yrkeslivet och de tjänade mer än genomsnittssvensken. När gymnasiet senare gjordes i det närmaste obligatoriskt trodde kanske någon att detta skulle leda till att alla skulle tjäna mer än genomsnittet. Utvecklingen fortsatte sedan med att trycka in allt fler på högskolan med samma förhoppning. Detta tänkande har inte bara varit fel men även bidragit till att skada den högre utbildningen. Nu kommer signaler på att ofokuserade högskolestudier riskerar att ge ett dåligt ekonomiskt utbyte. Jag hoppas att denna kunskap sprider sig. PJ Anders Linder skriver tänkvärt om ämnet i dagens SvD. Boken Does education matter av Alison Wolf rekommenderas till läsning. SvD

Farligt förslag

den 7 april 2012, 07:44:00

Sveriges problem är inte, trots att man av den senaste debatten kan förledas att tro det, att det svenska hushållen lånar för lite pengar. Räntan har under en lång period varit på en historisk låg nivå och detta tillsammans med att skattesystemet stimulerar lånefinansiering har bidragit till att driva upp hushållens skuldsättning. Utvecklingen där skulderna växer snabbare än inkomsterna är inte långsiktigt hållbar. Detta är det långsiktiga problemet. Socialdemokraternas Jennie Nilsson vill nu bidra till att underblåsa denna skuldtillväxt ytterligare. Hon föreslår att SBAB med staten som ägargarant ska bidra till att ytterligare skuldsätta hushållen. SBAB bidrog under den Socialdemokratiska regeringen till den osunda skuldsättningen som vi med tiden kommer att få se konsekvenserna av. SBAB drev en mycket aggressiv utlåningspolitik där man lånade ut upp till husets taknock. Historien förskräcker. I USA bidrog staten via låneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae till en av världshistoriens största lånebubblor. Jennie Nilsson verkar ha missat den finanspolitiska historien eller så är hon bara intresserad av att vinna kortsiktiga politiska poänger. Vad staten istället borde göra är att sälja SBAB. På det sättet ges det en möjlighet för en annan aktör att ta sig in på den svenska marknaden och bidra till ökad konkurrens. Tyvärr blockeras detta av den samlade oppositionen i riksdagen. Jag anser dock att mycket av diskussionen om att det saknas konkurrens på bankmarknaden i Sverige haltar. Den intresserade huslånekunden kan genom några enkla knapptryckningar på datorn få konkurrerande förslag från mer än tio olika låneinstitut. SvD SvD ledarsidan

Viktig att få ordning på företagsbeskattningen

den 6 april 2012, 20:31:00

Näringslivet är missnöjda med regeringens förslag om begränsningar av företagens avdragsrätt. Jag har förståelse för deras kritik när det gäller rättssäkerheten. Det är inte en ideal lagstiftning när en myndighet, i detta fall Skatteverket, ges rätten att avgöra om en transaktion ska bedömas som affärsmässig eller ej. Lagar ska vara tydliga och den som följer dem ska inte riskera att straffas. Problemet med de så kallade räntesnurrorna har två grundläggande orsaker. Den ena är att skattesystemet gynnar lånat framför eget kapital den andra orsaken är att svensk bolagsskatt inte längre är internationellt konkurrenskraftig. En av undertecknarna av näringslivets brev till finansdepartementet var Rune Andersson. Han är ordförande (rättelse RA är kommittéledamot) för företagsskatteutredningen. Jag hoppas att han i den utredningen tar fram bra förslag som kommer tillrätta med de problem som räntesnurrorna är ett symptom på. Vid ett seminarium hos Timbro tidigare i veckan framfördes ett intressant argument mot bolagsskatten från en av åhörarna. Han framförde att de var företagen som gick med vinst som skulle få behålla pengarna då dessa drev utvecklingen framåt. De företag som gick med förlust ansåg han vara parasiter på samhället. I Storbritannien sänks nu bolagsskatten och jag anser att Sverige borde gå samma väg. Med en låg bolagsskatt stimuleras bolagen att ägna sin kraft på att bli lönsamma och pengarna kan stanna i företagen. Detta kombinerat med en mer skatteneutral behandling mellan lånat och eget kapital skulle bidra till att skapa finansiellt starka svenska företag. SvD VA DN

Det fragmenterade slagfältet

den 6 april 2012, 07:37:00

Svensk politik liknar alltmer en fragmenterat slagfält. Tidigare påminde det politiska slagfältet mer om Första världskrigets ställningskrig med tydliga och statiska konfrontationslinjer mellan blocken. Fredrik Reinfeldt och Anders Borgs omorientering av Moderaterna skapade en ny verklighet. Rörlighet och flexibilitet ersatte det statiska skyttegravskriget. Nu är frågan om Socialdemokraterna under Stefan Löfven även de tänker övergå till ett mer ickestatiskt förhållningssätt till politiken. Stefan Löfven har i sina uttalanden som partiledare öppnat för en större flexibilitet. Uttalanden om synen på näringslivet, vinster i välfärdssektorn och vapenexport tyder på att Stefan Löfven vill ta sina Socialdemokrater upp ur sina dogmatiska vänsterskyttegravar. Frågan är om han kommer att få sina "mannar" med sig. Många i partiets hårda kärna älskade Håkan Juholts bombastiska klasskampsretorik. Hur kommer de att acceptera en mer pragmatisk inställning till världsliga saker som vinst och valfrihet. Så här långt håller vänsterfalangen inom Socialdemokraterna en låg profil. Stefan Löfven har tack vare framgångar i väljaropinionen en viss imunitet, men vad händer om väljarvinden vänder? Nästa vecka gästas Den politiska talradion av Socialdemokraten Niklas Nordström. Med honom ska vi samtala om utvecklingen inom Socialdemokraterna. För ett par veckor sedan hade vi liknande samtal med Jan Nygren respektive Widar Andersson. De två samtalen finner du om du följer länkarna här nedanför. Jan Nygren Widar Andersson SvD SvD Aftonbladet

Politiken får inte bli dogmatisk

den 5 april 2012, 08:55:00

Jag uppskattar när politiska ställningstaganden både bygger på tydliga värderingar och på kunskap och erfarenhet. Politiken bör dessutom vara pragmatisk och öppen för nya fakta. Politiken måste vara öppen för att utvärderas och resultaten av utvärderingarna bör ligga till grund för en utveckling av politiken. Jag tycker att Fredrik Reinfeldt är som allra bäst när han tillåter sig att resonera runt olika samhällsproblem och politikens möjligheter och begränsningar. Andra föredrar plakatpolitik och hårdvinklad retorik. Ungdomsarbetslösheten är ett stort samhällsproblem. Problemet är dock inte av den dimension som vissa försöker påstå. De höga siffrorna runt 25 % är förvisso korrekta men förmedlar en falsk bild då de innehåller många heltidsstuderande som söker helg- och kvällsjobb. Aftonbladet Böhlmark