Vi tar ansvar för Europas väg ut ur krisen
EU befinner sig i en djup ekonomisk kris och vi står sannolikt inför en lång internationell lågkonjunktur. Det ställer krav på att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som prioriterar insatser för att både göra Europa mer konkurrenskraftigt och låta fler människor komma in på arbetsmarknaden.
Europa lider av allvarliga strukturella problem med låg konkurrenskraft, vilket flera länder under finanskrisen 2008 valde att möta med statliga stimulanspaket. Många länder, både inom och utanför euroområdet, har därför idag stora budgetunderskott och gigantiska statsskulder. Samtidigt har tillväxtskapande reformer uteblivit. Detta har satt hela eurosamarbetet i en mycket allvarlig situation vilket påverkar länder utanför euron men också övriga världen.
Det är viktigt att EU:s medlemsstater upprätthåller stabila statsfinanser och förstärker det finansiella systemet i Europa. Men gemensamma åtgärder får inte leda till överreglering eller till att nödvändig omställning skjuts upp. Europa blev inte rikt av att skydda sig från handel och konkurrens, utan av att vara öppet för världshandel.
Vi vill ta bort hinder för handel och säkerställa att EU satsar mer på det som långsiktigt bygger Europa starkt. EU:s framtida konkurrenskraft kan varken bygga på gamla meriter, bidragsberoende eller låga löner. I stället ska den globala konkurrensen från länder som Kina, Indien och USA mötas med hög kunskapsnivå, fri rörlighet och välutvecklade företag i konkurrenskraftiga branscher. Ett viktigt verktyg för att förbättra EU:s konkurrenskraft är att EU:s medlemsländer arbetar för att uppnå målen i EU2020-strategin.
Eurosamarbetet påverkar oss politiskt och ekonomiskt. Vi är positiva till ett svenskt deltagande i eurosamarbetet, då vi tror att det finns fördelar för ett litet exportberoende land, som Sverige, att delta. För att en prövning av frågan om ett svenskt införande av euron ska bli aktuell på nytt förutsätts dock en varaktig förändring i den svenska opinionen.
Sidan uppdaterades 11-12-20
Vi tar ansvar för Europas väg ut ur krisen
EU befinner sig i en djup ekonomisk kris och vi står sannolikt inför en lång internationell lågkonjunktur. Det ställer krav på att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som prioriterar insatser för att både göra Europa mer konkurrenskraftigt och låta fler människor komma in på arbetsmarknaden.
Europa lider av allvarliga strukturella problem med låg konkurrenskraft, vilket flera länder under finanskrisen 2008 valde att möta med statliga stimulanspaket. Många länder, både inom och utanför euroområdet, har därför idag stora budgetunderskott och gigantiska statsskulder. Samtidigt har tillväxtskapande reformer uteblivit. Detta har satt hela eurosamarbetet i en mycket allvarlig situation vilket påverkar länder utanför euron men också övriga världen.
Det är viktigt att EU:s medlemsstater upprätthåller stabila statsfinanser och förstärker det finansiella systemet i Europa. Men gemensamma åtgärder får inte leda till överreglering eller till att nödvändig omställning skjuts upp. Europa blev inte rikt av att skydda sig från handel och konkurrens, utan av att vara öppet för världshandel.
Vi vill ta bort hinder för handel och säkerställa att EU satsar mer på det som långsiktigt bygger Europa starkt. EU:s framtida konkurrenskraft kan varken bygga på gamla meriter, bidragsberoende eller låga löner. I stället ska den globala konkurrensen från länder som Kina, Indien och USA mötas med hög kunskapsnivå, fri rörlighet och välutvecklade företag i konkurrenskraftiga branscher. Ett viktigt verktyg för att förbättra EU:s konkurrenskraft är att EU:s medlemsländer arbetar för att uppnå målen i EU2020-strategin.
Eurosamarbetet påverkar oss politiskt och ekonomiskt. Vi är positiva till ett svenskt deltagande i eurosamarbetet, då vi tror att det finns fördelar för ett litet exportberoende land, som Sverige, att delta. För att en prövning av frågan om ett svenskt införande av euron ska bli aktuell på nytt förutsätts dock en varaktig förändring i den svenska opinionen.
Sidan uppdaterades 11-12-20