Erik Palmstierna - Ditt Väsby

Om utmaningar med expanderande Väsby

den 18 maj 2012, 12:12:40

Det står byggkranar på många håll i Väsby och fler kommer det att bli. På Messingen byggs det, inom Sigmaområdet renoveras det och byggs nytt. Mer är på gång i Eds Allé, ytterligare inom Messingen, Fyrklövern, Stationsområdet mm. Förra året ökade invånarantalet med närmare 1000 nya invånare. Bland de största procentuella befolkningsökningarna i landet!

Många vill flytta till vår kommun och det är inte så konstigt. Vårt fantastiska kommunikationsläge, med närhet till Arlanda och ett centralt läge mellan Stockholm och Uppsala ger utvecklingsmöjligheter utöver det vanliga när många vill flytta till den kraftigt expanderande Stockholmsregionen som har en inflyttning i storlek med hela Väsby varje år.

Med nuvarande expansionstakt kommer Väsby att bli 50 000 medborgare om drygt tio år. Utmaningarna är stora, men innebär samtidigt att de kostnader som vi har för gemensamma resurser som vi har i form av skolor, omsorg och infrastruktur delas mellan fler vilket påverkar kommunens ekonomi positivt i det långa perspektivet.

Ur stadsbyggnadssynpunkt innebär expansionen flera utmaningar.

• Tidigare oexploaterade ytor kommer att behöva tas i anspråk som för Eds allé
• Förtätning av redan bebyggda områden kommer att behöva göras som i Brunnby Park
• Stadskärnan mellan stationen, centrum och Fyrklövern kommer att bli tätare för att rymma fler invånare, butiker och service

Utveckling är spännande och utmanande, men vi kan vara säkra på att många kommer att bli väsbybor under de kommande åren även om de inte har en aning om det idag för att de bor på annat håll. De är hjärtligt välkomna!

Om underliga yttranden från hyresgästföreningen

den 20 april 2012, 10:29:54

Det finns flera mycket konstiga sakfel i den debattartikel av Terje Gunnarsson i DN idag. Eftersom samma felaktigheter upprepas gång på gång av företrädare för Hyresgästföreningen är det dags att bemöta dessa.

 1. Lägenheter ”försvinner” när de säljs eller ombildas till bostadsrätter

”Stockholms allmännytta kommer efter den aktuella försäljningen att ha minskat från drygt 110.000 lägenheter till 70.000 lägenheter. Det betyder att mer än en tredjedel av de allmännyttiga hyresrätterna har försvunnit från en storstadsregion som varje dag ökar sin befolkning med två busslaster.”

Det blir mycket konstigt när man börjar se logiken i detta yttrande. Tydligen tror Terje och hans förening att lägenheterna rivs eller helt enkelt bara försvinner på ett mystiskt sätt för att ägandeskapet tas över av någon annan. Argumentationen är väldigt ihålig.

Det finns en stor vikt att gynna mångfald på en bostadsmarknad. Genom att sälja till privata aktörer och att ombilda till bostadsrättsföreningar kan just denna mångfald skapas. Vi människor mår bra av mångfald men det tycker inte Terje att vi skall ha. Han vill ha en homogen miljö med en ägare och framför allt en hyresgästförening. Terje och hyresgästföreningen är naturligtvis negativa till ombildningar och försäljningar av allmännyttan av själviska skäl. Det riskerar att tappa medlemmar.

2. Det är hyresgästerna som äger sina bostäder i allmännyttan

”Pengar som hyresgästerna har betalat in till bolagen och som nu ska användas för att lappa och laga kommunens egen budget, vilket i klartext innebär en dubbelbeskattning av hyresgästerna. Det är skamligt!”

Allmännyttan ägs av alla kommunmedborgare. Det är vår gemensamma egendom oavsett om vi bor i villa, bostadsrätt eller hyresrätt privat eller allmännyttig vår gemensamma egendom. Det är principiellt på exakta samma sätt som om man har en privat hyresvärd. Om denne väljer att sälja sina fastigheter eller ombilda dem så är det helt ok. Det är ingen skillnad med allmännyttan. Att detta skulle innebära en ”dubbelbeskattning” av hyresgästerna är faktiskt helt obegripligt.

Bostadsbyggande i Väsby är ett riksintresse som måste bli ett ”Riksintresse”

den 13 april 2012, 09:35:59

Inflyttningen av 35 000 människor till Stockholmsregionen varje år kräver en expansiv bostadspolitik på såväl kommunal som regions- och riksnivå. Dessa olika nivåer måste också samverka för att skapa en gynnsam miljö för bostadsbyggande. Kommunerna måste göra sitt genom att skapa en tillräcklig planberedskap och på andra sätt såsom genom kommunalt ägda fastighetsbolag gynna bostadsproduktion. I Väsby har vi de senaste åren gjort förstärkningar i organisationen för att säkerställa en god planberedskap och Väsbyhem har ett tydligt uppdrag att bygga nya lägenheter. Under 5-årsperioden 2010-15 har Väsbyhem byggplaner på 1000 nya lägenheter.

Det kan se ut som om Väsby har oändliga möjligheter att bygga. Stora öppna ytor och skogar på 25 minuters avstånd från Stockholm C, men framtagandet av nya planer försvåras och förhindras i vissa fall för att andra intressen väger tyngre än bostadsproduktionen. Norr om tätorten finns restriktioner för riksintresset Arlanda. Öster och väster om tätorten finns två gröna kilar. I väster finns restriktioner från skjutfältet i Kungsängen.

I Väsby har vi en hög ambition för bostadsbyggandet, 300 bostäder om året. Denna ambition kommer vi att kvarstå – bostadsbyggandet har hög politisk prioritet. Men för att detta skall vara möjligt krävs bland annat att planering av bostadsproduktionen även ur ett regelperspektiv betraktas som lika prioriterad som de särintressen som idag trumfar högre när marken planeras. Bostadsproduktionen måste klassas som ett Riksintresse jämförbart med de intressen som idag prioriteras framför bostadsproduktion.

I Väsby kan vi kunna få plats med tusentals nya bostäder och vi skulle med öppna armar ta emot alla nya väsbybor som det skulle kunna innebära. Om vi fick större frihet att planera bostäder i de områden där begränsningar finns idag skulle attraktiv boendemiljö kunna skapas för många och åtminstone en del av problematiken med för liten bostadsproduktion i regionen kunna avhjälpas.

Om bostadsbyggande i Stockholmsregionen som riksintresse

den 5 februari 2012, 14:44:42

För att det skall vara möjligt att bygga bostäder i den omfattning som krävs för att stockholmsregionen skall kunna fortsätta att vara den drivande motorn för den svenska ekonomin så krävs att staten underlättar bostadsbyggandet – inte försvårar det genom regelverk som gynnar särintressen.

 Upplands Väsby kommun har som ambition att bygga 300 nya bostäder årligen. För att detta mål skall kunna nås krävs inte endast att kommunen i sitt planarbete uppfyller sina åtaganden utan även att staten aktivt bidrar genom att underlätta arbetet.

 Det finns stora begränsningar i våra möjligheter att bygga genom

• Riksintresset Arlanda försvårar byggande av bostäder norr om nuvarande tätort
• Järvakilen begränsar möjligheterna till byggande i de västra delarna av kommunen
• Rösjökilen begränsar bostadsbyggandet i sydost
• Försvarets övningsfält i Kungsängen försvårar bostadsbyggandet i västra delen av kommunen
• Banverket aviserar att de på sikt kommer att vilja dra fler spår genom tätorten vilket komplicerar bostadsbyggandet utmed järnvägen
• Stora delar av kommunen begränsas av strandskydd som gör planeringen av nya bostäder mer komplicerat.

 Kvar blir relativt liten yta som kan/får bebyggas med bostäder

Var och en av dessa begränsningar representerar olika särintressen som på olika sätt värderas högre än att öka antalet bostäder i regionen och därmed se till att Stockholmsregionen fortsätter vara den starka kraft som den idag är i den svenska ekonomin.

Det kan tyckas märkligt att samtidigt som staten påpekar att man önskar ett utökat bostadsbyggande i storstadsregionerna för att möta bristen på bostäder, kraftigt begränsar möjligheterna till att lösa denna uppgift genom att ge särintressen en så framträdande roll i regelverken.

För att få en bättre balans i överväganden mellan olika intressen finns det anledning att i högre grad betrakta bostadsbyggande i stockholmsregionen som ett riksintresse som kan vägas mot intressen som finns redovisade ovan. Det skulle underlätta för oss att vid planering och byggnation av de bostäder som så väl behövs för stockholmsregionens fortsatta expansion.

Om branden i Råbäckens förskola

den 1 februari 2012, 09:19:10

 Det är faktiskt helt förfärligt när en skola eller en förskola brinner. När man själv har barn som går i skolor och förskolor i kommunen så kan man verkligen förstå hur upprivande det måste vara för barnen som blir av med en viktig del i sin vardag. För att inte glömma alla saker de gjort och skulle visa mamma och pappa.

När det nu hänt i Väsby så får man ändå försöka göra det bästa utifrån situationen. Det känns bra att alla barn hade en dagisplats att gå till redan på måndagen efter branden och att arbetet är igång för att ställa upp paviljonger i närheten av den nerbrunna förskolan. Hoppas att de kan komma på plats så fort som möjligt.

Arbetet har redan påbörjats för att se hur man permanent skall ersätta den Råbäckens förskola och diskussion med försäkringsbolaget är igång.

Läs mer:

http://www.upplandsvasby.se/2/kommun-och-politik/press–och-informationsmaterial.html?nd_ukey=6c9576a5c0af1c1a397923b95cee55b5&nd_view=view_pressrelease&nd_id=727534

Om ett växande Väsby

den 31 januari 2012, 14:55:17

Invånarantalet i stockholmsregionen kommer att fortsätta växa med 35 – 40000 invånare varje år. Det är en av de mest fundamentala drivkrafter vi ha att förhålla oss till när det gäller samhällsplaneringen. Det är knappast möjligt för en kommun som är en integrerad del i Stockholmsregionen att förhindra denna utveckling och heller inte önskvärt – tvärtom. Stockholmsregionen är med den allt större utvecklingen mot ett tjänsteinriktat näringsliv den starka motor som i många hänseenden ser till att den svenska ekonomin har den starka position som nu är fallet

Vi har som kommun ansvar för att möjliggöra denna utveckling. Upplands Väsby kommer att växa med omkring 5-800 invånare per år under de kommande åren. Detta innebär att vi om 20 år är 55-60000 väsbybor. Vi har ansvar för att genom planering göra detta till en positiv utveckling där många människor hittar attraktivt boende, lätt att ta sig till skola och jobb.

Vi behöver bygga för framtiden.

• Vi behöver förbättrad järnväg, kollektivtrafik och vägar som gör det attraktivt för företag att etablera sig här
• Vi behöver bygga för näringsliv med tjänsteinriktning
• Vi behöver möjliggöra byggande av boende med stor attraktionskraft som lockar människor att bosätta sig här

Detta är möjligt till beroende på de fantastiska möjligheterna som Väsby har. Vi har mycket nära till Arlanda. Vi har en järnväg som på sikt skall byggas ut, vi har plats för att bygga mycket, både attraktiva bostäder och kontor.

Det är inte bara Nacka som har behov som nämns i dagens DN artikel. Även andra har eller kommer att få stora behov vad gäller infrastrukturutbyggnad för att kunna bidra till att få stockholmsregionen att fortsätta vara sveriges ekonomiska motor.

Om skattehöjningarna och skattesänkningar

den 28 november 2011, 22:22:42

Det blev tydligt idag att oppositionen i Upplands Väsby skulle höja skatten om de kunde. Miljöpartisterna och Vänstern aviserar skattehöjningarna på till att börja med 25 öre. Tack och lov att Alliansen har majoritet och avser minska skatten under mandatperioden med 10 öre.

Om socialkonservatism

den 28 november 2011, 14:03:37

 Det finns fler som reagerat på Sverigedemokraternas ommålning till ”socialkonservativa”. Deras världsuppfattning stämmer överhuvudtaget inte överens med den bild som jag ser av socialkonservatismen. Faktum kvarstår att Sverigedemokraterna trots sina försök att klä sig i fårakläder fortfarande har sitt ursprung och grund i en intolerant och främlingsfientlig människosyn.

Min syn på socialkonservatismen är en tolererande och välkomnande människosyn. Det är en människosyn som bejakar individen, men accepterar att samhället har en viktig och central funktion för vår gemensamma välfärd.

Om klotter och grafitti i det offentliga rummet

den 24 november 2011, 10:37:41

I sin debattartikel på DN Debatt pekar Willy Viitala på att det skulle finnas en moderat moralpanik angående grafittikonst som sådant. Det är min mening att detta är en förenklad bild och jag tror att det finns anledning att nyansera bilden.

 Konstarten grafitti kan inte generaliseras på det sätt som ofta sker i debatten. Även Viitala ger uttryck för generaliseringen. Vi måste istället se att det finns en stor spridning inom uttrycksformen. En av de komponenter som är viktig för grafittikonsten är hur samhällsprovocerande den kan vara. I sitt extremaste uttryck innebär detta att konsten till största del innebär en olaglig handling (klotter). Konstnärer som Banksy har för länge sedan funnit andra former än olaglighet för att kunna vara provocerande. Till exempel genom att skapa ett mycket provocerande intro till TV serien Simpsons.

 Det är min mening att det är viktigt att göra en tydlig distinktion mellan det som är olagligt klotter och det som är den tillåtna konstformen grafitti. I de fall konstuttrycket bygger på olagliga handlingar är det att betrakta som klotter. I annat fall bör konstformen betraktas som vilken annan konstart som helst och kan definitivt vara en konstform som kan vara ett smycke för en offentlig miljö.

 Vi bör fortsätta ha en sträng syn på olagligt klotter. Att tillåta brott mot gemensamt överenskomna regler och lagar i samhället vore enligt min mening felaktigt och om det är att vara moralpanisk så är jag gärna det.

 I Upplands Väsby har vi ett strängt förhållningssätt till olagligt klotter och kommer att fortsätta ha det. I dagsläget tvättas allt klotter på våra egna byggnader parker bort inom 24 timmar. Det är vår övertygelse om att detta skapar tryggare utemiljöer och det är något som medborgarna efterfrågar.

Om svåra kommunala prioriteringar i den europeiska skuldkrisens spår

den 21 november 2011, 12:01:02

I media har vi alla kunnat se hur vissa europeiska länder under en längre tid misskött sin ekonomi och som i Greklands fall direkt fuskat med siffrorna. Som kommunmedborgare i Upplands Väsby kan detta tyckas vara långt bort och egentligen inte beröra oss alls. Men så är det tyvärr inte. Lånekrisen slår på ett tydligt och klart sätt direkt in i den kommunala ekonomins hjärta. Med prognoser om minskade skatteintäkter och ökad arbetslöshet blir effekten att framtida investeringar måste ifrågasättas. Vi måste säkerställa att vi långsiktigt har en kommunal ekonomi i balans.

I Upplands Väsby har vi valt att prioritera skolans utveckling framför allt. Det innebär att investeringar som bedöms kunna påverka kvaliteten i skolan är ytterst prioriterade. Allt annat ifrågasätts nu.

Detta innebär att en stor mängd viktiga projekt som skulle ha genomförts under 2012 nu skjuts på framtiden. Låt mig ta några (av många) exempel:

• Gång och cykelvägen mellan Rosendalsvägen-Eddavägen
• Byte av belysningsstolpar
• Bullerplank längs Mälarvägen
• Nytt tätskikt Mälarbron
• Renovering av Suseboparken
• Genomförande av belysningsprogram Centrala Väsby
• Upplevelsestråk Kairovägen Eds allé- kyrkstig
• Vidareutveckling av Optimuslampan, pollarversion
• Ny lastbil till gata/park

Samtidigt fortsätter vi att göra investeringar i en del projekt som är igång och inte kan avbrytas. Flera av dessa är skolrelaterade. Några (av många) exempel:

• Bollstanäs skola
• Tak Breddenskolan
• Skalskydd, brandlarm för förskolorna
• Nytt LSS-boende
• Ny reningsanläggning  i Vilundabadet (Väsby Källa)
• Nya bryggor vid Kairo (del av)
• Vilunda, renovering av isplattan
• Vindkraftverk
• Dagvattendamm Bredden

Det är mycket tuffa prioriteringar som görs. Konsekvenserna av att inte hålla en ekonomi i balans innebär dock på sikt avsevärt större problem för kommunen. Det skulle innebära att vi i likhet med Grekland, Italien och de andra PIIGS länderna skjuter över problemen med överbelåning till andra. En allt för kraftig skuldsättning är som synes inte önskvärt, varken för kommuner eller för länder.