Elisabeth Svantesson - Elisabeth Svantessons blogg

Unga entreprenörer

den 11 maj 2012, 12:15:23

Skriver idag en gästkrönika i Nerikes Allehanda om unga entreprenörer

I Sverige har vi många duktiga och driftiga ungdomar som med smarta och innovativa lösningar startar före-tag och samtidigt anställer andra. Ett lysande exempel från vårt län är killarna som för åtta år sedan startade företaget Laget.se.

Föräldrar med barn i fotbolls- eller innebandylag vet att deras affärsidé är genialisk och har underlättat livet för både idrottsföreningar och oss familjer. Idén är enkel; företaget erbjuder idrottsklubbar kommunikation – via en hemsida – mellan spelare, ledare och föräldrar. Det som startade med en idé under gymnasietiden, när eleverna var en del av Ung Företagsamhet, har i dag utvecklats till ett mycket framgångsrikt företag med flera anställda och stor tillväxtpotential.

Syftet med exemplet är inte att göra reklam för ett enskilt företag utan att peka på att det finns mycket kraft och många goda idéer hos unga. Den kraften måste ännu bättre tas till vara och kanaliseras.

Kanske handlar det till stor del om en attitydfråga i samhället och fel attityder kan hindra kreativitet. Om vi ständigt pratar om att ungas väg in på arbetsmarknaden går via en anställning och sällan pratar om man kan pröva sina egna idéer och starta ett företag så kan vi inte för-vänta oss ett ökat nyföretagande bland unga.

Även skolan är viktig för att barn och unga ska bli mer entreprenöriella. När vi i riksdagen fattade beslut om en ny läroplan betonades vikten av att skolan ska stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Dessutom ska skolan samverka med näringslivet och det tror jag är en nyckel för att unga ska se vilka olika framtidsmöjligheter de har. Det här behöver nu gå från ord till handling.

Killarna som startade Laget.se har lyckats med den affärsidé de utvecklade på en av gymnasieskolorna i Örebro och vägen till företaget gick via Ung Företagsamhet (UF). UF innebär att elever på gymnasiet får möjlighet att starta och driva företag som en kurs i utbildningen.

Detta är ett av flera sätt att uppmuntra ungdomar att pröva sina idéer och göra dem affärsmässiga. Jag hade förmånen att vara UF-lärare under några år på slutet av nittiotalet och det var fantastisk att se vilken energi och kreativitet som fanns hos många av eleverna.

Om vi i Sverige även fortsättningsvis ska upp-leva tillväxt och vara konkurrenskraftiga måste vi hitta fler sätt att locka fram goda idéer och smarta innovationer som kan omsättas till företag och arbetstillfällen. Företag kommer att växa fram i många olika branscher med produkter som vi i dag inte vet existerar.

Vem av oss visste exempelvis vad en mobilapp var för fem år sedan? Nu är applikationsföretag en snabbväxande bransch som omfattar enormt många unga entreprenörer.

Även om vi inte vet vilka branscher som kommer att växa de närmaste decennierna vet vi ändå att våra unga måste rustas för att vara med och utveckla Sverige. En del av dem kommer att bli anställda men jag hoppas att många fler än i dag också ska starta egna företag.

Ett steg i den riktningen är att vi inte bara ser anställning som ett alternativ för unga. Att utveckla en idé eller att ta över ett befintligt företag – själv eller ihop med andra – kan också vara den väg som ger arbete. Killarna i Laget. se satsar på nya marknader och har nu flera unga anställda. Det kan bli en väg för betydligt fler unga vuxna i vårt län.

Politikutveckling

den 4 maj 2012, 22:31:50

De senaste veckorna har jag ägnat mycket tid åt att träffa forskare, praktiker och politiker med goda idéer. Arbetet med att utveckla vår politik för fler jobb går framåt och även om utmaningarna är stora är jag trygg med att vår politik kommer att göra stor skillnad även fortsättningsvis.

I den arbetsgrupp jag leder utvecklar vi politiken kring utmaningarna med ungdomsarbetslöshet, integration, kompetensförsörjning, inkomstskatter och mycket annat. Utmaningarna är stora men det är fantastiskt att få ägna mycket tid åt att hitta vägar att förstärka både företagslinjen och arbetslinjen.

Återkommer med många konkreta förslag längre fram!

Den mest ogenomtänkta finansiering någonsin?

den 29 april 2012, 22:08:12

Idag har Vänsterpartiet presenterat ett av sina mest ogenomtänkta förslag någonsin. De vill höja bolagsskatten med 5 procentenheter för de fyra storbankerna och låta pengarna som kommer in i statskassan betala en av Vänsterpartiets satsningar, som de presenterar i sin budgetmotion. Det finns ingen logisk koppling mellan en extra skatt på bankerna och ändamålet; fler utbildningsplatser till unga. Detta är ett mycket märkligt sätt att finansiera en politisk satsning. Hade det varit Ung Vänster som kommit med förslaget skulle man kunna vifta bort det, men nu är det ett av de åtta riksdagspartierna som på allvar menar att man tillfälligt ska höja skatten på fyra företag för att finansiera utbildningsplatser till unga. Obegripligt.

Tyvärr verkar Vänsterpartiet dessutom ha missat att det redan idag är möjligt för unga att utbilda sig. Idagsläget är det inte brist på platser. Dessutom är det redan idag möjligt för unga arbetslösa att plugga på Komvux med ett förhöjt studiebidrag. Känns också som de har missat att Alliansen har gjort det möjligt för alla unga som saknar en fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning att ta del av en studiemotiverande utbildning genom Folkhögskolan och även på Komvux.

Sen kan man inte låta bli att undra varför de dessutom vill göra det dyrare för alla företag att anställa unga - det skapar ju ännu högre arbetslöshet bland unga.

Det känns som oppositionen har panik och desperat försöker att hitta nya finansieringsmöjligheter. Frågan är bara vilka företag som ska finansiera Väsnterpartiets andra förslag. Vi får vänta och se till dess att de presenterar sin budgetmotion.

Vårpropositionen debatterades idag

den 16 april 2012, 11:33:03

Idag lämnade Anders Borg vårpropositionen till riksdagen och efter det debatterades dess innehåll i kammaren. Till skillnad från höstbudgeten, där regeringens satsningar är räknade i kronor, är vårpropositionen mer en viljeriktning för 2013 års budget och anger helt enkelt riktningen för politiken framöver.

Vårpropositionen innehåller inga stora överraskningar. Detta eftersom det fortfarande råder stor osäkerhet i den europeiska ekonomin vilket får stora effekter för oss i Sverige och ger oss begränsat utrymme till stora reformer. Regeringen har räknat ner BNP- tillväxten för 2012 (från 1.3 till 0.4) men trots detta står Sveriges ekonomi ändå relativt stark och nästa år beräknas tillväxten återigen komma upp i nivåer strax ovanför 3 procent.

Utrymmet för reformer i budgetpropositionen för 2013 är dock begränsat men regeringen pekar ändå på några områden man avser att prioritera i höstens budget:

1. Arbetsmarknadssatsningar för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Prioriterade grupper är utrikes födda och unga och regeringen aviserar tänkta insatser som exempel sänkt arbetsgivaravgift, fortsatt utveckling av nystartsjobb och subventionerade anställningar.

2. Fortsatta välfärdssatsningar, och här pekar regeringen ut åtgärder för att underlätta övergången från skola till arbetsliv, förbättra tillgängligheten i vården och arbeta för att säkerställa ett effektivt rättsväsende.

3. Regeringen pekar också ut stärkt konkurrenskraft som en viktig prioritering i höst. Det handlar om satsningar inom forskning & innovation och infrastruktur. Regeringen har också lämnat förslag om att stoppa aggressiv skatteplanering vilket i sin tur kan ge utrymme för sänkt bolagsskatt.

4. Bättre tillgång till bostäder är ett annat område som prioriteras så att människor kan flytta dit jobben finns. Här aviserar regeringen att det ska bli enklare att hyra ut sin privatägda bostad, regeringen avser också att sänka fastighetsavgiften för flerbostadshus och stimulera byggandet av bostäder.

Detta är några av de inriktningsförslag som regeringen lyft fram i den proposition som nu ska behandlas i riksdagen och vi får anledning att återkomma till mer konkreta förslag i höstens budget. Dessutom kommer alla oppositionspartier att lägga sina skuggbudgetmotioner inom två veckor och då får vi för första gången se vilken politik Stefan Löfven vill driva. Det har ju varit rätt så tyst från hans sida under veckorna som gått.

Skuldkrisen i Europa påverkar oss

den 11 april 2012, 15:06:22

Skriver idag gästkrönika i Nerikes Allehanda om skuldsättningen i Europa med koppling till det franska presidentvalet

Med en fot i riksdagens finansutskott och den andra i dess EU-nämnd har Europas ekonomiska utveckling kommit nära den politiska vardagen. Särskilt fokus har många av oss haft på Grekland, Italien, Spanien och Portugal eftersom budgetunderskotten och skulderna i dessa länder har vuxit sig allt för stora. Även om det enligt min mening kom sent, så har man från EU:s sida klargjort att höga skuldnivåer är ett problem. Tyvärr är det inte bara ovan nämnda länder som har problem. Många av de mer välmående länderna som Frankrike och Tyskland har skuldnivåer som ligget på 80-90 procent av BNP.

I flera europeiska länder är val nära förestående. I Frankrike närmar sig ett presidentval och häromveckan pressades den franska socialistkandidaten Francois Hollande i en tv-sänd utfrågning om Socialisternas svar på de franska ekonomiska utmaningarna. Hollande fick frågan vad han tänkte göra åt Frankrikes statsskuld och hans svar blev att han vill få fart på tillväxten. Hollandes frågeställare menade att det inte är hållbart att Frankrike fortsätter att ha en sådan hög skuldsättning och menade att det krävdes nedskärningar i de offentliga utgifterna för att få igång tillväxten. Han tog Sverige och Kanada som exempel, som de två länder med relativt högt skattetryck som tidigare lyckats få fart på tillväxten men det efter att man skurit i sina offentliga finanser.

Av Hollandes svar kunde man tydligt utläsa att han inte gillade tanken på att det krävs besparingar för att komma ur en svårt ekonomisk situation. Att franska socialister inte vill ta den nödvändiga tuffa vägen för att skapa tillväxt och förtroende för fransk ekonomi är beklagligt. Det går inte att ”satsa sig ur krisen” med ännu större utgifter eftersom det är en väg som leder till ännu högre skuldsättning.

Det faktum att Frankrike och många andra länder i Europa tillsammans har enorma skuldberg leder till att upplåning för den privata sektorn, företag och privatpersoner, blir dyrare eftersom de statliga lånen lägger beslag på en stor del av de tillgängliga också för den privata sektorn. Följden blir mindre resurser för investeringar vilket är negativt för ekonomin generellt. Hög offentlig skuldsättning riskerar också, vilket vi sett i flera europeiska länder, att leda till att räntan stiger kraftigt om långivare och marknaden tappar förtroendet för landets förmåga att betala sina skulder. En hög ränta på statspapper påverkar i sin tur hela ekonomin negativt och hämmar tillväxten.

Precis som med privatekonomin kan det aldrig vara hållbart att belåna sig upp över öronen samtidigt som man vägrar att skära ner sina utgifter. Och det är detta vi nu ser i flera länder i Europa. Att den franska socialisten Hollandes hellre vill se en väg där Frankrike försöker nå tillväxt utan nedskärningar är oroande och för tankarna till våra svenska socialdemokrater som under finanskrisen gärna ville prata investeringar och satsningar i dåliga tider men inte ville kännas vid att hålla statliga utgifter nere. När den spanska socialdemokratiska regeringen 2009 genomförde stora statliga investeringar och satsningar för att få igång sin tillväxt uttryckte Mona Sahlin denna politik som ett exempel för hela Europa att ta efter. Idag ska vi vara väldigt glada att Sverige inte befinner sig i Spaniens kläder där skulderna har växt från 40 procent av BNP 2008 till att idag vara 80 procent av BNP.

Frankrikes och Greklands nära förestående val är viktiga för Europa. Oavsett vilken politisk färg de nya ledarna kommer att ha så måste det finnas en tydlig och strategisk väg ut ur skuldsättningen. Om inte Europas ledare klarar att minska de offentliga skulderna kommer vägen framåt att bli ännu svårare för våra ekonomier. Det har inte vi inte råd med.

Nu tar vi nya tag- Politikutveckling

den 26 mars 2012, 11:03:28

Sverigemötets tema var ”Nu tar vi nya tag” och här lanserades också de fem grupper – tillsatta av partistyrelsen –  som ska utveckla politiken till valet 2014. Att fortsätta utveckla vår politik för att hitta lösningar på de samhällsproblem som vi fortfarande ser måste vara prioriterat för oss moderater. Sedan 2006 har vi genomfört viktiga och nödvändiga reformer som bidragit till ett bättre Sverige. Men trots att vi idag står relativt starkt bland krisande länder har även vi fortfarande betydande utmaningar.

En av de fem grupperna har fått arbetsnamnet ” Ansvar för ekonomin och full sysselsättning”. Den leds av Anders Borg och även jag är en del av gruppen. Vi har ett oerhört stort område som vi ska arbeta med under året och inom våra ramar finns frågor om hur vi ska får fler att vilja starta och driva företag, hur trygghetssystemen ska se ut i framtiden, hur vi ska bli än mer konkurrenskraftiga som land och hur vi ökar arbetsutbud och sysselsättning.

Med anledning av arbetets omfattning har vi delat in oss i några delarbetsgrupper där jag leder den gruppen som ska arbeta fram reformförslag inom jobbpolitiken och inom inkomstskatteområdet. Det känns som en stor utmaning eftersom det är frågor som kommer att vara stekheta under åren fram till valet. Min utgångspunkt är att vår arbetsgrupp ska identifiera de problem och trösklar som fortfarande finns på arbetsmarknaden så att vi kan fortsätta att öka sysselsättningen särskilt bland de grupper som har svårt att etablera sig. Den mest prioriterade frågan kommer att vara hur vi kan underlätta för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden men en annan viktig grupp att fokusera på är de utrikes födda.

Viktigt med utbildning för att vara konkurrenskraftiga

den 9 mars 2012, 14:05:46

I gästkrönika i Nerikes Allehanda skriver jag idag om utbidlning och konkurrens

Att det är de ungas kunskaper som bygger framtidens välstånd tror jag att många kan instämma i. Det är just därför som en god utbildning är så viktigt om vi ska stå starka i den allt mer hårdnande internationella konkurrensen. EU-kommissionen bedömer att USA och Europa kommer att ha förlorat sitt vetenskapliga och tekniska försprång till Asien redan år 2025.

De asiatiska länderna har också överlägsna utbildningsresultat. Vi kan därför förvänta oss att Asien kommer att bli en ännu starkare konkurrent till Sverige och Europa vid lokaliseringen av företagens forskning och utveckling. Världen förändras och därför måste vi fråga oss hur vi ska hantera de utmaningar vi står inför.

Det är bekymmersamt att Sverige som kunskapsnation halkat efter och att kunskapsfokus i någon mån gått förlorat. Min erfarenhet som gymnasie- och universitetslärare är att det finns framgångsfaktorer som gör skillnad mellan skolor med god kvalitet och skolor med sämre kvalitet. Självklarheter så som ett tryggt och ordnat arbetsklimat, lärarstatus, tron på att alla elever är läraktiga, uppföljning av elevernas kunskapsresultat och jämförelser med andra är avgörande för att nå resultat.

Jag tror också att höga förväntningar från pedagoger som känner yrkesstolthet och vars mål är att alla elever har möjlighet att lära sig lära och utvecklas, är en av nycklarna till framgång. Detta tillsammansm ed ett starkt pedagogiskt ledarskap och en tydlig politisk ambition är avgörande faktorer för hur väl vi lyckas med det svenska utbildningssystemet.

Att återupprätta Sverige som en kunskapsnation måste vara vårt mål. Men det är inte bara de ungas utbildning som är viktig. Lika viktigt är det att vuxna kan, vill och vågar omskola eller fortbilda sig. Utan dessa möjligheter kan vi aldrig vara konkurrenskraftiga och ställa om när det behövs. Det är lite sorgligt att oppositionen så ofta höjer sin röst i debatter och hävdar att komvux inte finns kvar eller att vuxnas möjlighet till omskolning är lika med noll. Sedan 2006 har Alliansen satsat mycket på universitet och högskolor, yrkeshögskola, komvux och yrkesvux, lärlingsutbildningar för vuxna, validering och SFI, folkhögskolor och studieförbund. Dessutom har vi infört särskilda motivationsutbildningar inom folkhögskolorna för att motivera ungdomar som hoppat av skolan att slutföra sina studier.

Jag är övertygad att vi måste framhålla ett brett bildningsideal som uppmuntrar människor att ständigt upptäcka ny kunskap och nya insikter. Ett sådant bildningsideal berikar både den enskilde och samhället. Kreativitet, problemlösning och entreprenörsanda lägger grunden för nya företag och framgång i yrkeslivet men har också ett värde för den enskildes livskvalitet.

Om vi ska vara konkurrenskraftiga– både som land och som individer – så måste vi fortsätta prioritera utbildning och forskning. Annars kommer Asien och andra ekonomier att köra om oss fortare än vi kan ana.

Toppmöte med fokus på ekonomi

den 2 mars 2012, 15:06:46

Nu är toppmötet precis avslutat och i onsdags träffade vi i EU-nämnden statsministern för ett samråd inför mötet. Som vanligt handlade toppmötet mycket om ekonomi. Min oro är att de länder som verkligen behöver ta tag i sina offentliga finanser inte genomför de förändringar som krävs. I måndags och tisdags tillbringade jag min tid på ett högnivåmöte i Bryssel och det parlamentariker i olika europeiska parlament som menar att det krävs expansiva åtgärder för att stimulera tillväxten. Det man egentligen menar är att man på olika sätt vill finna lånemöjligheter eller få del av EU:s budget för att ”satsa sig ur krisen”. Tyvärr fungerar inte det och det var jag tydlig med. Det som däremot fungerar för att få igång tillväxten i Europa är att se till att den inre markanden av varor och tjänster fungerar bättre, att monopol försvinner, att viktiga strukturreformer kommer på plats.

Statsministern har tillsammans med flera andra europeiska ledare skrivit ett brev till toppmötet för att lyfta frågan om hur Europa ska bli konkurrenskraftig igen med ökad tillväxt. Jag hoppas att det brevet kan flytta fokus från mer av ansvarslöst låntagande till verkliga åtgärder för tillväxt.

Ny skatt blir rena förlusten

den 10 februari 2012, 15:15:00

I Nerikes Allehanda skriver jag idag en krönika om skatt på finansiella transaktioner 

I tisdags signalerade Frankrikes finansminister Francois Baroin att nio euroländer vill införa en skatt på finansiella transaktioner. I ett brev till det danska ordförandeskapet har man begärt att frågan ska tas upp på nästa toppmöte. Frågan om skatt på finansiella transaktioner har diskuterats flitigt i EU-kretsar de senaste åren och Europeiska kommissionen lade förra året fram ett förslag om en sådan skatt.  EU-skatt på finanstransaktioner står högt på den politiska dagordningen i EU-parlamentet och i många europeiska länder.

Men vi är många som är starkt kritiska till förslaget. Jag är övertygad om att en transaktionsskatt är fel väg att gå i ett Europa som behöver få ordning på sina ekonomier. Det är lätt att skjuta över målet, eller att skjuta på fel mål, i efterdyningarna av en kris. Det formella motivet till att införa en skatt på finansiella transaktioner sägs vara att spekulationer ska minska. I praktiken innebär dock en transaktionsskatt höjda kostnader för handel och investeringar, vilket är destruktivt och tillväxthämmande för Sverige och resten av EU. Vi är ett av få länder som faktiskt provat transaktionsskatter och erfarenheterna är dåliga. När vi under 1980-talet införde skatten – den så kallade valpskatten – blev resultatet att handeln flyttade från Stockholm till London, eftersom inget annat land hade denna transaktionsskatt.

Idag är de finansiella marknaderna ännu mer lättrörliga samtidigt som europeiska finansmarknader utmanas av tillväxtekonomier såsom Kina och Indien. För att en transaktionsskatt överhuvudtaget ska fungera måste skatten införas av alla världens länder, vilket aldrig kommer att ske. Europaparlamentet har tagit ställning för att skatten ska införas i alla länder i EU och menar att EU borde ligga ”steget före” och ensidigt införa en skatt på finansiella transaktioner – oavsett vad övriga länder gör. Men det vore förödande för innovationskraften i EU.

Att så många europaparlamentariker är positiva till en s.k. Tobinskatt är helt enkelt att de vill se en utökning av EU:s budget. Men efter en världsomfattande ekonomisk kris är det oerhört viktigt att vara återhållsam med de ekonomiska resurser man har i sin hand. Sverige har i det här fallet varit exemplarisk och hyllas nu runtom i världen för vår ekonomi och framgångsrika krisbekämpning. Man kan tycka att detta är ett recept som även bör följas av EU men så verkar inte vara fallet utan snarare tvärtom – man vill istället öka budgeten. Transaktionsskatt blir då ett sätt låta EU:s budget växa. Bara detta är en anledning till att vara skeptiskt till parlamentets inställning.

Eftersom det finns låsningar i den stora EU-kretsen att införa skatten så vill nu alltså nio länder själva gå vidare meddelade den franska finansministern i början av veckan. Och Lissabonfördaget medger att om en tredjedel av medlemsländerna stödjer ett förslag kan de själva inför ny lagstiftning. För svensk del innebär detta att en hel del finansiella transaktioner i Europa beskattas. Mitt tips är att dessa transaktioner kommer att finna andra vägar än just till dessa länder. De länder som skrivit under brevet hoppas antagligen att en transaktionsskatt ska förbättra deras usla offentliga finanser men det finns en uppenbar risk att det blir precis tvärtom; länder med en transaktionsskatt kan komma att se transaktionerna försvinna till andra länder.

Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagsledamot, Örebro län

Sverige har inget att förlora på att vara med i Europakten

den 30 januari 2012, 09:57:55

Skriver idag i Nerikes Allehanda om finanspakten

Idag, måndag, diskuterar Europas regeringschefer utformningen av den finanspakt som euroländerna i december 2012 tog initiativ till att bilda. Tyvärr förekommer flera felaktiga föreställningar om vad ett svenskt medlemskap skulle innebära och jag tror att det finns ett behov att förtydliga vad pakten handlar om – och vad den inte handlar om.

Finanspakten har för avsikt att förstärka budgetdisciplinen inom eurozonen. Syftet är att euroländerna genom striktare kontroll av varje lands nationella budget ska kunna undvika den krissituation som eurosamarbetet hamnat i idag. De tio EU-länder som inte är med i eurosamarbetet har erbjudits att ansluta sig till pakten.

Ett svenskt medlemskap i finanspakten innebär inte att Sverige går med i eurosamarbetet eller närma sig ett euromedlemskap. Ändå väljer politiker på vänsterkanten att hävda att det finns en dold agenda och att ett svenskt medlemskap i finanspakten är ett närmande till eurosamarbetet. Det är helt enkelt inte sant. Svenska folket äger frågan om och när vi ska gå med i euron.

I debatten om ett eventuellt medlemskap i finanspakten har man också från vissa håll valt att blanda ihop finanspakten med den krishanteringsmekanism (som förkortas ESM). Denna mekanism som euroländerna har beslutat om att skapa för att kunna ge finansiellt stöd till euroländer som drabbats eller hotas av allvarliga finansieringsproblem. Det är endast euroländerna som bidrar till organisationens utlåningsmöjligheter. Sverige skulle inte genom ett medlemskap i finanspakten bidra med pengar till ESM.

Även om Sverige inte ingår i eurosamarbetet så påverkas vår ekonomi i högsta grad av det ekonomiska läget i euroländerna. Svensk export utgör 50 procent av BNP varav 70 procent av vår export går till Europa.  En ekonomisk nedgång i dessa länder leder därmed till mindre export för svenska företag och tuffare situation på svensk arbetsmarknad. Moderaterna välkomnar därför att euroländerna vidtar ytterligare åtgärder för en striktare ekonomisk styrning än tidigare och för oss moderater är ett svenskt deltagande i pakten främst en fråga om inflytande. Paktens regler får inga konsekvenser för de länder som inte har euro men vi får inflytande på avtalets innehåll. Vi får vara med och ha synpunkter på hur euroländerna formulerar sina budgetregler sinsemellan och med ett medlemskap i pakten säkrar vi också en röst om reglerna för pakten skulle omförhandlas i framtiden. Sverige har därför inget att förlora om vi bestämmer oss för att vara med i pakten.

Elisabeth Svantesson

Riksdagsledamot (M)

Ledamot av finansutskott och EU-nämnd