Bengtsson deltar i dagens interpellationsdebatt om landshövding i Kalmar län

Klicka här för att se hela debatten på riksdagens hemsida.

 

Anf. 44 FINN BENGTSSON (M):
Jag kommer från Östergötland, och jag kan lugna de höjda och delvis uppretade rösterna från Kalmar län i fråga om tidsutdräkten för att få en ny landshövding. Vi gick igenom den här processen i Östergötland för något år sedan. Jag kan försäkra er att vi kände likadant, men vi blev desto gladare just för att regeringen tog tid på sig och ersatte Björn Eriksson med Elisabeth Nilsson. Det var ett alldeles förträffligt val.
Under den övergångstiden handlade det inte så mycket om släckta ljus på slottet. Det handlade mycket mer om att ha dugliga länsråd som hanterade mellanfasen, tiden mellan landshövdingarna.
Syvende och sist – i den frågan tycker jag att det är allra viktigast att regeringen får tid på sig, så att man får en riktigt bra landshövding. Det var vad man lyckades med i Östergötland. Jag förmodar att man gör detsamma i Kalmar län.
Sedan ska jag gå över till den betydligt allvarligare frågan i interpellationen, som handlar om Koncentrationsutredningen och senare en koncentrationsproposition. Där tycker jag att det lite grann från Krister Örnfjäders håll andas surt sade räven: Varför får vi ingenting i Kalmar?
Vi måste trots allt lyssna till det som sägs i statsrådets kloka svar om hur man måste överväga att effektivisera och rättssäkra processen för länsstyrelsens många viktiga uppdrag.
Det är faktiskt på det viset att vi 2007 hade en särskild utredare som lämnade sitt betänkande i slutet av det året. Peder Törnvall, generaldirektören, kom i en omfattande analys fram till hur man skulle förhålla sig till just koncentration av länsstyrelseverksamheter.
Man skulle kunna säga att det här bygger på en tankemodell där man bland annat tittar på faktorer i länsstyrelsernas arbete som är länsoberoende – de måste alltså inte finnas i alla 21 länsstyrelser. Det handlar om en ökad rättssäkerhet genom att få en enhetlig praxis och att det är lättare att hantera med färre enheter än med fler enheter. Det handlar om ärenden med låg volym. Det är ofta komplexa ärenden där det krävs särskild sakkunskap. Vissa länsstyrelser är enligt utredaren bättre än andra på detta.
Sådana länsstyrelser som redan har en omfattande verksamhet inom ett fält har en större erfarenhet av att hantera den typen av ärenden, enligt en praxis och kanske enligt komplexitet. De kan då ha en viss fördel av att hantera ärendet.
Sist nämnde utredaren också de geografiska skälen för att flytta en myndighet, dock inte för att det skulle vara lika geografi över landet. Det handlade till exempel om ett fall där det gällde att uppdra åt länsstyrelsen att bedöma lämpligheten att köra taxi. Egentligen var Stockholms länsstyrelse lämpligast, men detta gavs till Skåne län, för man hade rätt mycket beviljanden av taxikörningar som skulle gå mellan Danmark och Sverige. Det är ett exempel på geografiska skäl.
Man kan säga att det finns ytterligare en sak i utredarens förslag till regeringen som regeringen i allt väsentligt har tagit fasta på. Det gäller om man ska ha en så kallad flexibel koncentration eller en konsekvent koncentration.
En flexibel koncentration som man tänker sig är att det ska vara utifrån varje verksamhets karaktär. Risken är då att man får ett utspritt lapptäcke på varje länsstyrelse. Därför avråder utredaren från detta. En flexibel koncentration enligt rättviseprincipen, det vill säga att varje ärende delas ut efter hand som det kommer in, leder också till en så kallad asymmetri, enligt utredaren, och risk för att man får dålig kompetens. Därför förordas konsekvent koncentration.
Då har man funderat på om man ska ha en enda länsstyrelse eller om man ska ha sju, som det nu finns förslag om. Man har i all sin vishet, tycker jag, valt sju länsstyrelser som har alla de goda ingredienser som jag nämnde i inledningen av mitt anförande kring varför det är så viktigt att inte sprida ut uppgifter. Man kan inte i första hand värna länsstyrelser. Man måste i första hand värna länets medborgare. Det är de som har rätt att få en rättssäker och effektiv bedömning.

Anf. 45 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD):
Jag kan försäkra Krister Örnfjäder och Désirée Liljevall att det kommer att bli fler landshövdingar i Kalmar än de 50 som varit. Det kommer att lysa i residenset. Jag vill också understryka att det finns en chef för länsstyrelsen i Kalmar. Det är länsrådet som är tillförordnad landshövding. I den meningen finns det en chef som fungerar.
Men jag beklagar självklart att vi ännu inte har löst landshövdingefrågan. Det har inte varit vare sig min eller regeringens avsikt att det skulle dra ut på tiden, men ett antal olyckliga och oturliga omständigheter har lett till att det har blivit försenat. Vi jobbar hårt med att lösa frågan, och jag försäkrar er att vi kommer att få fler än de 50 som hittills har varit landshövdingar i Kalmar att flytta in på residenset.
Jag vill betona att det inte finns något samband mellan den diskussionen och propositionen om koncentration av viss länsstyrelseverksamhet.
Jag vill också understryka att regeringen har reformerat utnämningspolitiken. Men vi har också varit tydliga med att säga att när det gäller just landshövdingeämbetet anser vi inte att det bör hanteras på samma sätt som andra generaldirektörstillsättningar. Det beror på att vi bedömer att landshövdingeämbetet är en annan typ av tjänst. Man har ett länsråd som är mer operativt ansvarig för den direkta löpande verksamheten. Landshövdingen har en roll att vara ett slags chef över myndigheten men också en aktör i ett län. De kanske också spelar lite olika roller i olika län.
Det engagemang som ni visar för landshövdingefrågorna i Kalmar län är ett bra exempel på det stora engagemang som finns, särskilt om man kommer utanför exempelvis storstadsområdena. Det finns ett oerhört stort engagemang kring landshövdingeämbetet. Det är någonting mycket positivt, men det ställs också speciella krav på att vara landshövding i de delarna av Sverige.
Vi söker alltså efter en bra lösning på landshövdingefrågan, och vi jobbar för högtryck för att lösa den så snart som möjligt.
När det gäller koncentration av viss länsstyrelseverksamhet omfattas inte Kalmar av koncentrationen i det här fallet, utan vi samlar ett antal i arbetstid mindre krävande juridiska tjänster på ett färre antal orter, detta för att få en kritisk massa men också för att vi har fått kritik från exempelvis Riksrevisionen för att tillsynen av överförmyndarverksamheten inte har fungerat tillfredsställande. Ett sätt att lösa den kritiken är bland annat att göra den här typen av åtgärder. Det är överförmyndarverksamhet, tillsyn av begravningsombud och en rad sådana i arbetstid mindre omfattande tjänster som koncentreras på färre enheter.
Sedan kan vi också notera att i budgetpropositionen ser vi till att Kalmar exempelvis får mer resurser för att kunna öka och förbättra sitt arbete med beredskap i händelse av incidenter i kärnkraftverk. Det är en åtgärd som stärker länsstyrelserna i Kalmar, Hallands och Uppsala län. Där har man kärnkraftsverksamhet, och vi har utifrån de övningar vi har genomfört dragit slutsatsen att vi behöver förstärka på vissa punkter. Det gör vi, och det skapar också ökade resurser till Kalmar läns länsstyrelse.
Den här propositionen har som sagt inget samband med tillsättningen av landshövding i Kalmar län. Vi för över verksamhet på andra områden också och har exempelvis skapat en havsmyndighet av delar av det nu nedlagda gamla Fiskeriverket och också delar av Naturvårdsverkets enheter.
En del av verksamheterna ute i landet, till exempel penningtvättstillsyn, förs över till tre länsstyrelser. Det pågår olika typer av aktiviteter för att samla verksamhet där de kan göra bra insatser och där vi kan få en effektiv hantering av skattebetalarnas pengar men också en rättssäker tillämpning. Det är viktigt att fortlöpande göra dessa överväganden.

Anf. 46 KRISTER ÖRNFJÄDER (S):
Nu har vi kommit så långt att vi har fått reda på att det handlar om olyckliga omständigheter. Vi får lite information undan för undan.
Jag vill dock börja med att bemöta Finn Bengtsson. Om det nu är så att man inte upplevde frånvaron av en landshövding i Östergötland på något särskilt sätt så må det vara hänt. Men vi i Kalmar län upplever att för oss är det något negativt.
Vi förutsätter att oavsett om personen anställs snabbt eller om det går långsamt så är det alltid en kompetent person som kommer dit. Vi har ett kompetent länsråd, men vi upplever också att hon, för det är en hon i det här fallet, har fullt upp med sina ordinarie arbetsuppgifter. Nu ska hon göra två personers arbetsuppgifter, vilket vi upplever som olyckligt. Vi vill ha full kompetens och full bemanning så att de arbetsuppgifter som länsstyrelsen är ålagd att göra också kan göras på bästa möjliga sätt.
När det sedan kommer till situationen i Kalmar län borde det inte vara obekant för någon i det här huset att Kalmar län tillhör de län som har det minsta antalet statsanställda. Vi i Kalmar län är alltså måna om varje arbetstillfälle som kan beredas från staten och även från företag. Vi behöver dem!
Därför lägger vi märke även till små förändringar inom ramen för de statliga arbetstillfällen som försvinner från Kalmar län. Det kanske inte är jättedramatiskt, men vi lägger i alla fall märke till det, för när man tar någonting från något som redan är litet känns det relativt stort.
Om det nu är så som statsrådet säger, att det flyttas verksamheter både till och från, ser vi gärna att det flyttas lite till oss. Från oss är vi allt för vana vid.
Jag är tacksam för att regeringen placerar resurser som är specifika för kärnkraftverken till de län som har kärnkraftverk. Det verkar rimligt. Där finns det ett större behov och en större kompetens. Det köper jag alltså, men om det är andra saker på gång vill vi gärna se lite mer om det nu är möjligt. Vi skulle bli mycket lugnare, måste jag också erkänna, om vi i en sådan här situation när vi saknar landshövdingen såg att vi fick mer.
Vi tror också att om vi får en landshövding så kommer han eller hon att hjälpa oss i det här arbetet och tala om vilka kompetenser som behövs. Vi behöver en landshövding som är med och utvecklar den länsstyrelse som vi redan har och som, utifrån vår situation, kan visa för regeringen hur vi har det, vilka behov som finns och vad vi är kapabla att bidra med.Vi känner oss inte i underläge på något sätt, men vi känner att vi hamnar i bakvatten när vi inte får de personer och de företrädare som vi anser oss ha behov av.
Nu sade statsrådet att han jobbar för högtryck. Jag skulle gärna vilja se att detta högtryck också medförde solsken över Kalmar län i form av en landshövding och gärna fler statliga arbetstillfällen.

Anf. 47 DÉSIRÉE LILJEVALL (S):
Statsrådet Attefall, ansvarig för landshövdingetillsättningen, har lämnat den ena bortförklaringen efter den andra till varför ingen ny landshövding i Kalmar län har sett dagens ljus. Vid ett litet axplock av dessa svepskäl kan nämnas att sommaren kom i vägen och att en tidskrävande budgetprocess satte käppar i hjulet.
Statsrådet fortsätter i riksdagens kammare i dag att med en dåres envishet hävda att frågan är prioriterad och att regeringen jobbar för högtryck för att lösa frågan. Men man behöver inte vara någon Einstein för att räkna ut att det gör regeringen inte alls, för då hade frågan redan varit löst – punkt.
Från kristdemokratiskt håll muttras det om det orättvisa i att klaga på det kristdemokratiska statsrådet när det i själva verket, enligt dem, är den moderata statsministern som förhindrar tillsättningen. Men vad som än ligger till grund för denna senfärdiga hantering, dessa olyckliga omständigheter, kvarstår statsrådet Attefalls ansvar för en fråga som borde ha fått en lösning för länge sedan.
För några veckor sedan kom de senaste befolkningssiffrorna för landet. För Kalmar läns del ser det ohyggligt dystert ut. Kalmar län är södra Sveriges svar på Norrland med i stort sett bara röda siffror i protokollet. Den typen av fakta, om något, borde få regeringen att vakna till och agera snabbt för sydöstra Smålands och Ölands räkning.
Men nu skriver vi december. Första snön lyser vit på fur och gran. Snön lyser vit på taken. Vi har fortfarande ingen landshövding i Kalmar län.
Uppenbarligen, fru talman, är det endast tomten som är nyktert vaken.

Anf. 48 FINN BENGTSSON (M):
Det tidvis högstämda tonläget i den här interpellationsdebatten från Socialdemokraterna i Kalmar kan möjligtvis bero på att man har en konspirationsteori som går ut på att regeringen försakar möjligheten att tillsätta en landshövding. Dessutom är man inte delaktig i Koncentrationsutredningen på det sättet man hade önskat, eller koncentrationspropositionen baserad på Koncentrationsutredningen, ska jag säga för korrekthetens skull.
Jag kan försäkra att det inte är så, trots att jag inte sitter i Regeringskansliet. Erfarenheterna från Östergötland har varit väldigt goda. Vi har haft mycket diskussioner. Jag sitter i länsstyrelsens insynsråd kring hur länsstyrelser runt om i landet arbetar och ser värdet av koncentrationer av verksamheten i linje med det som utredaren har föreslagit.
Här är det väldigt viktigt att påpeka, och jag nämnde det i mitt förra inlägg, att utredaren alltså har ett antal kriterier för hur man väljer ut var en viss verksamhet ska koncentreras så att den sprids på ett rimligt antal länsstyrelser där kompetensen är tillräckligt stor för att detta ska kunna garantera den bästa, mest rättssäkra och mest kostnadseffektiva process för samhället och för medborgarna.
Problemet är att det har kommit in en motion i samband med regeringens avgivande av den koncentrationsproposition som alltså baserar sig på utredarens, som jag tycker, omdömesgilla förslag.
I den säger de socialdemokraterna precis samma sak som Kalmar län, vilket gör mig mer bekymrad. Jag förstår den affekt man kan ha i ett läge där man väntar på en landshövding. Men de här socialdemokraterna väntar uppenbarligen inte på en landshövding utan tycker precis som socialdemokraterna i kammaren att man framför allt ska se till att länsstyrelserna har det bra och har sina arbetsuppgifter, inte hur medborgarna i landet bäst betjänas av rättssäkra och kostnadseffektiva hanteringsprocesser. Det är beklagligt att man intar en så traditionell position i användningen av skattemedel hos socialdemokratin.