Barnomsorg och utbildning
Mycket av det vi vill med vårt land börjar i skolan. En bra skola är en förutsättning för att värna vårt samhälle och för att kunna ge alla människor – oavsett bakgrund – möjlighet att utveckla sina färdigheter.
REFORMER FÖR EN BÄTTRE SKOLA
Inom ramen för Alliansens utbildningspolitik pågår ett omfattande reformarbete för att stärka Sverige som kunskapsnation. Under 2011 och 2012 sjösätts ett omfattande reformpaket, som kompletterar de reformer som vi redan genomfört. Nedan följer elva skolreformer för en modern kunskapsskola.
1. En ny skollag
Förändringarna i den nya skollagen syftar till att spegla de förhållanden som finns inom dagens moderna skola. Några viktiga förändringar i den nya skollagen är att lärarnas disciplinära befogenheter förtydligas, fristående skolors rättsäkerhet stärks och behörighetsregler för läraryrket stramas upp
2. En ny gymnasieskola
Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen.
Samtidigt förändras programstrukturen. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Vidare uppgår medieprogrammet i bland annat samhällsvetenskapsprogrammet. På yrkesprogrammen minskar tiden för allmän teori, i stället ökar tiden för yrkesämnen.
3. En ny läroplan och nya kursplaner
Syftet med den nya läroplanen är att många fler elever ska nå skolans kunskapsmål genom att kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt. Tydliga kursplaner ger ett ökat stöd för lärares undervisning och främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper.
4. Ett nytt betygssystem
Från och med 2011 införs fler och tidigare betyg. Alla elever får skriftliga omdömen från årskurs 1. Från och med hösten 2012 får eleverna betyg i årskurs 6. Betygen består av en sexgradig betygsskala med fem steg, A-E för godkända resultat och ett F för icke godkänt. Dessutom kan –– (streck) utdelas.
5. En ny lärarutbildning
Istället för dagens sammanhållna lärarexamen inrättas fyra olika examina, förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. De fyra examina har tydliga inriktningar mot undervisning för elever och barn i olika åldrar. Det ger en starkare yrkesidentitet. Inom ett par examina finns dessutom olika inriktningar.
6. En nyinrättad lärarlegitimation ska stärka kvalitén i skolan och förskolan
Lärarlegitimation införs från 2012. Den innebär att enbart legitimerade lärare får tillsvidareanställas och sätta betyg. För att få legitimation ska en lärare eller förskollärare ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på ett år. En mentor, som är legitimerad, ska ge råd och stöd till läraren under introduktionsperioden. Legitimationerna utfärdas av Skolverket. En lärare eller en förskollärare kommer att bli behörig för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen.
7. En fortsatt satsning på lärarlyftet
Det så kallade lärarlyftet är den största statliga fortbildningssatsningen någonsin. Under 2007-2010 avsattes totalt 4,3 miljarder kronor för att ge behöriga lärare möjlighet att förstärka sin ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens. Satsningen har utvecklats positivt. Regeringen vill därför fortsätta satsningen, men ändra inriktningen mot lärare som undervisar i andra ämnen än de har behörighet för och som därför behöver komplettera sin utbildning.
8. Fler beslut för att stärka kunskaperna i grundskolan
Nationella prov från årskurs 3
I årskurs 3 ska nationella prov ges för att testa basfärdigheterna i läsning, skrivning och räkning. Dessutom blir de tidigare frivilliga proven i årskurs 5 obligatoriska. Med tydliga kontrollstationer blir informationen bättre och fler kommer att få det stöd de har rätt till.
Fortsatt satsning på läsa-skriva-räkna
En satsning på läsa-skriva-räkna har införts. Syftet med vår läsa-skriva-räkna-satsning är att fler ska nå skolans kunskapsmål. Prioriterad grupp är elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå målen. Ett riktat statsbidrag till skolan har införts och tanken är att statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Exempel på stöd och hjälp är personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel.
En satsning på matematik, teknik och NO
Satsningen på matematik, teknik och NO förlängs. 400 miljoner kronor avsätts under 2011–2012 och den garanterade undervisningstiden i matte utökas med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan.
Dessutom påbörjas en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.
9. En ny lärorik förskola
Allmän förskola för 3-åringar införs, förskollärarutbildning får en egen identitet med stärkt pedagogiskt uppdrag och en förtydligad läroplan. Vidare blir förskolan en egen skolform samtidigt som ett förskollärarlyft införs.
10. En ny yrkeshögskola
Inrättandet av yrkeshögskolan innebär att påbyggnadsutbildningar, vissa kompletterande utbildningar, lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken och kvalificerade yrkesutbildningar kommer att finnas under samma regelverk.
11. Fortbildning för rektorer
Syftet med fortbildningen är att rektorer ska utveckla sitt pedagogiska ledarskap. Vi moderater anser att kompetenta rektorer som tar sitt pedagogiska ledarskap på allvar är en av förutsättningarna för en kvalitativ skola. För att få delta i fortbildningen krävs att rektorn har genomgått befattningsutbildningen/statlig rektorsutbildning samt att man har arbetat som rektor minst ett år på heltid.
Uppdaterades 11-08-17
Barnomsorg och utbildning
Mycket av det vi vill med vårt land börjar i skolan. En bra skola är en förutsättning för att värna vårt samhälle och för att kunna ge alla människor – oavsett bakgrund – möjlighet att utveckla sina färdigheter.
REFORMER FÖR EN BÄTTRE SKOLA
Inom ramen för Alliansens utbildningspolitik pågår ett omfattande reformarbete för att stärka Sverige som kunskapsnation. Under 2011 och 2012 sjösätts ett omfattande reformpaket, som kompletterar de reformer som vi redan genomfört. Nedan följer elva skolreformer för en modern kunskapsskola.
1. En ny skollag
Förändringarna i den nya skollagen syftar till att spegla de förhållanden som finns inom dagens moderna skola. Några viktiga förändringar i den nya skollagen är att lärarnas disciplinära befogenheter förtydligas, fristående skolors rättsäkerhet stärks och behörighetsregler för läraryrket stramas upp
2. En ny gymnasieskola
Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen.
Samtidigt förändras programstrukturen. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Vidare uppgår medieprogrammet i bland annat samhällsvetenskapsprogrammet. På yrkesprogrammen minskar tiden för allmän teori, i stället ökar tiden för yrkesämnen.
3. En ny läroplan och nya kursplaner
Syftet med den nya läroplanen är att många fler elever ska nå skolans kunskapsmål genom att kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt. Tydliga kursplaner ger ett ökat stöd för lärares undervisning och främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper.
4. Ett nytt betygssystem
Från och med 2011 införs fler och tidigare betyg. Alla elever får skriftliga omdömen från årskurs 1. Från och med hösten 2012 får eleverna betyg i årskurs 6. Betygen består av en sexgradig betygsskala med fem steg, A-E för godkända resultat och ett F för icke godkänt. Dessutom kan –– (streck) utdelas.
5. En ny lärarutbildning
Istället för dagens sammanhållna lärarexamen inrättas fyra olika examina, förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. De fyra examina har tydliga inriktningar mot undervisning för elever och barn i olika åldrar. Det ger en starkare yrkesidentitet. Inom ett par examina finns dessutom olika inriktningar.
6. En nyinrättad lärarlegitimation ska stärka kvalitén i skolan och förskolan
Lärarlegitimation införs från 2012. Den innebär att enbart legitimerade lärare får tillsvidareanställas och sätta betyg. För att få legitimation ska en lärare eller förskollärare ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på ett år. En mentor, som är legitimerad, ska ge råd och stöd till läraren under introduktionsperioden. Legitimationerna utfärdas av Skolverket. En lärare eller en förskollärare kommer att bli behörig för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen.
7. En fortsatt satsning på lärarlyftet
Det så kallade lärarlyftet är den största statliga fortbildningssatsningen någonsin. Under 2007-2010 avsattes totalt 4,3 miljarder kronor för att ge behöriga lärare möjlighet att förstärka sin ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens. Satsningen har utvecklats positivt. Regeringen vill därför fortsätta satsningen, men ändra inriktningen mot lärare som undervisar i andra ämnen än de har behörighet för och som därför behöver komplettera sin utbildning.
8. Fler beslut för att stärka kunskaperna i grundskolan
Nationella prov från årskurs 3
I årskurs 3 ska nationella prov ges för att testa basfärdigheterna i läsning, skrivning och räkning. Dessutom blir de tidigare frivilliga proven i årskurs 5 obligatoriska. Med tydliga kontrollstationer blir informationen bättre och fler kommer att få det stöd de har rätt till.
Fortsatt satsning på läsa-skriva-räkna
En satsning på läsa-skriva-räkna har införts. Syftet med vår läsa-skriva-räkna-satsning är att fler ska nå skolans kunskapsmål. Prioriterad grupp är elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå målen. Ett riktat statsbidrag till skolan har införts och tanken är att statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Exempel på stöd och hjälp är personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel.
En satsning på matematik, teknik och NO
Satsningen på matematik, teknik och NO förlängs. 400 miljoner kronor avsätts under 2011–2012 och den garanterade undervisningstiden i matte utökas med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan.
Dessutom påbörjas en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.
9. En ny lärorik förskola
Allmän förskola för 3-åringar införs, förskollärarutbildning får en egen identitet med stärkt pedagogiskt uppdrag och en förtydligad läroplan. Vidare blir förskolan en egen skolform samtidigt som ett förskollärarlyft införs.
10. En ny yrkeshögskola
Inrättandet av yrkeshögskolan innebär att påbyggnadsutbildningar, vissa kompletterande utbildningar, lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken och kvalificerade yrkesutbildningar kommer att finnas under samma regelverk.
11. Fortbildning för rektorer
Syftet med fortbildningen är att rektorer ska utveckla sitt pedagogiska ledarskap. Vi moderater anser att kompetenta rektorer som tar sitt pedagogiska ledarskap på allvar är en av förutsättningarna för en kvalitativ skola. För att få delta i fortbildningen krävs att rektorn har genomgått befattningsutbildningen/statlig rektorsutbildning samt att man har arbetat som rektor minst ett år på heltid.
Uppdaterades 11-08-17