Låt den enskilde välja församling

Svenska kyrkan är landets i särklass största religiösa samfund. Dess församlingar har hos de allra flesta svenskar ett starkt stöd för sin verksamhet. Däremot kanske inte alla människor idag identifierar sig med den församling där de råkar bo. Hans Wallmark, moderat riksdagsman och ledamot av kyrkostyrelsen, har i en motion till riksdagen väckt frågan om fri församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan. Motionen och en del andra förslag har diskuterats i riksdagen med anledning av att ett betänkande från konstitutionsutskottet behandlades.

- Många medlemmar av Svenska kyrkan skulle säkert vilja tillhöra den församling där de är döpta, konfirmerade eller där de har vuxit upp, menar Hans Wallmark. Det kan också handla om att man exempelvis i ett storstadsområde vill kunna tillhöra den församling där man faktiskt firar sin gudstjänst eller tar del av verksamheten i övrigt. Genom fri församlingstillhörighet har den enskilde möjlighet att med sin medlemsavgift stödja arbetet i en församling vilken man känner stark koppling till. Inte minst skulle detta kunna gynna landsbygden, hävdade Hans Wallmark i riksdagsdebatten.

- För många kan frågan om fri församlingstillhörighet tyckas vara något Svenska kyrkan själv avgör. Så är det inte. Svenska staten måste genom lagändring öppna för denna möjlighet. Det är märkligt att jag som ledamot av kyrkomötet fått höra att frågan om församlingstillhörighet avgörs av riksdagen medan jag som riksdagsman nu får höra att detta är en angelägenhet för Svenska kyrkan! Det är ett rimligt önskemål att riksdagen genom lagförändring ser till att avgörandet hamnar hos Svenska kyrkan, menar Hans Wallmark avslutningsvis.

Skolavslutningar i kyrkan är en viktig del av våra gemensamma traditioner

Visst ska skolavslutningar även i framtiden kunna hållas i kyrkor och ”Den blomstertid nu kommer” sjungas, hävdar riksdagsman Hans Wallmark (m). Vid en moderat kyrkopolitisk konferens i Falkenberg berättade han som ledamot av kyrkostyrelsen om några av de framtidsfrågor Svenska kyrkan har att möta.

- Trist nog har Ragnar Persenius, biskop i Uppsala, med en omtalad artikel inlett en debatt som kan uppfattas som att Svenska kyrkan inte vill medverka vid skolavslutningar. Tvärtom är dessa lokala och nära möten många gånger uppskattade och en viktig del av våra gemensamma traditioner säger Hans Wallmark (m).

- Det är fel att använda judar och muslimer som argument för att inte låta eleverna vid avslutningar komma till kyrkorna. På många sätt har landets troende, oavsett religion eller inriktning, mer gemensamt med varandra än vad de har med de icke-troende.

- Kyrkostyrelsen har just kommit tillbaka efter ett par dagars besök hos den Norske kirke i Oslo. Två saker som vi i Svenska kyrkan har att lära oss av vännerna i väst är det långt komna arbetet med att söka samexistens med andra kyrkor, samfund och läror. Vi skulle behöva en öppen religionsdialog även i Sverige. Det andra är hur tydligt den Norske kirke betonar behovet av mångfald, även inom den egna kyrkan, avslutar Hans Wallmark.

Hans Wallmark, 070-695 41 00

Därför ställer vi upp i valet till Svenska kyrkan

I denna artikel berättar Annette Lundquist-Larsson, ordförande för moderaternas kyrkliga samrådsgrupp, om varför moderaterna ställer upp i valen till Svenska kyrkan den 18 september 2005!

- Vi moderater ställer upp i kyrkovalet den 18 september eftersom vi vill vara med och arbeta på alla nivåer inom Svenska kyrkan med våra idéer och visioner. Vi vet att många av de kyrkligt aktiva delar våra värderingar och därför ska vi vara med på alla nivåer i Svenska kyrkan. Vi vill att Svenska kyrkan fortsatt ska vara en demokratiskt bred och öppen folkkyrka där de som innehar vigningstjänsten (biskopar, präster och diakoner) tillsammans med förtroendevalda och lekmän beslutar i olika frågor.

- Förtroendevalda i Svenska kyrkan har, liksom diakoner, präster och biskopar, ett särskilt ansvar för att Svenska kyrkans grundläggande uppgift – fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission – fullgörs på ett bra sätt.

- Kyrkan ska finnas som en naturlig del i människors vardag. Vid kriser och katastrofer vänder sig många till kyrkan och dess församlingar. Kyrkan har stor erfarenhet av krisarbete och dessa erfarenheter och kunskaper måste tas tillvara av det civila samhället.

- Kyrkans verksamhet bland barn och unga är viktig. För många barn och deras familjer är kyrkans förskola och annan barnverksamhet ett bra alternativ av barnomsorg. Svenska kyrkans församlingar ska ha samma möjligheter att bedriva barnomsorg och skolor som andra anordnare.

- Vi vill också att Svenska kyrkans församlingar ska ha samma möjligheter som andra anordnare att driva t ex behandlingshem eller äldrevård.

- Vi vill att riksdagen ändrar lagen om Trossamfundet Svenska kyrkan så att medlemmarna själva får välja vilken församling de vill tillhöra.

- Svenska kyrkan har ett rikt kulturarv i sina kyrkor och tillhörande byggnader med många ovärderliga inventarier som måste vårdas för kommande generationer. Vi tycker att staten måste fortsätta att bidra till detta kulturarv.

- Vi tycker att Svenska kyrkans internationella arbete ska kanaliseras genom Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission.

- Svenska kyrkan i utlandet bedriver angelägen och viktig verksamhet bland svenskar och skandinaver jorden runt som vi vill slå vakt om.

- Vi vill ha ett tak för kyrkoavgiften för att begränsa antalet utträden av ekonomiska skäl.