M föreslår skärpning av straff för inbrott

Ur artikeln:

Det är dags att gå vidare i arbetet för ett tryggare Sverige med fokus på den brottslighet som drabbar människor i deras vardag. Alltför få inbrott, stölder och skadegörelsebrott klaras upp. Denna typ av brottlighet måste prioriteras och receptet på framgång är enkelt: polisen måste utreda fler brott för att fler brott ska klaras upp.

Förutom att effektivisera polisens arbete, måste straffen också stå i proportion till brottets allvar. Därför är vi nu beredda att skärpa straffen för bostadsinbrott och att gå fram med ett förslag som innebär att återfallförbrytare ska avtjäna hela sina straff i stället för att friges villkorligt.

Trots omfattande satsningar på rättsväsendet har andelen brott som klaras upp inte ökat i den takt som vi önskat eller borde kunna förvänta oss. Detta gäller inte minst de så kallade mängdbrotten, exempelvis bostadsinbrott och andra typer av stölder.

Inbrott i hemmet är mycket kränkande för den som drabbas och därför är det mycket allvarligt att så få brott av den här typen utreds. Det innebär inte bara att färre brott klaras upp, utan också att allmänhetens förtroende för rättsväsendet påverkas negativt. Att skärpa straffen för bostadsinbrott är en viktig signal om att samhället ser allvarligt på den här typen av brottslighet.

Moderaterna är ett parti i ständig förnyelse och utveckling. Även på det rättspolitiska området driver vi ett aktivt förnyelsearbete mot ett ännu tryggare Sverige. Vår arbetsgrupp som ska utveckla rättspolitiken föreslår att den som redan dömts till fängelse och återfaller i ny brottslighet bör avtjäna hela det nya fängelsestraffet. Återfallsförbrytare ska alltså inte ha rätt till ny villkorlig frigivning.

Erfarenheten visar att det är förhållandevis få individer som begår många brott, inte minst när det gäller mängdbrott. Vi tror att vårt förslag skulle minska den totala brottsligheten och stämma bättre överens med det allmänna rättsmedvetandet.

Fler poliser är grundläggande för att kunna klara upp fler brott. Men att öka antalet poliser räcker inte. Det är både rimligt och viktigt att ställa krav på att polisens arbete ska bli mer effektivt.

Polisen står nu inför de största organisatoriska förändringarna sedan 1960-talet. Polisen ska bli en myndighet, i stället för som i nuläget vara organiserad i länspolismyndigheter. Kriminaliteten ser inga läns- och myndighetsgränser, men för polisen har dessa myndighetsgränser inneburit samverkanshinder som ofta försvårat utredningsarbetet.

Vi tror att omorganisationen kan bidra till ett effektivare polisarbete och att de satsningar som alliansen gjort på polisen kommer att ge effekt.

Det är också viktigt att utradera regionala skillnader. Att förtroendet för rättsväsendet skiljer sig åt beroende på var i landet man bor är naturligtvis inte acceptabelt. Polisens verksamhet måste bedrivas lokalt och med lokala perspektiv. Synliga poliser bidrar till att öka förtroendet för polisen men innebär också att polisen faktiskt finns på plats och kan ingripa när brott begås.

Länk till hela artikeln i DN

Beatrice Ask (M), vice partiordförande
Kent Persson (M), partisekreterare
Krister Hammarbergh (M), gruppledare justitieutskottet