Konkreta reformer för att fler ska få det första jobbet

Fem reformer är särskilt avgörande för ett Sverige som kan mer - där fler ges möjligheten att ta steget in på arbetsmarknaden, skriver Anna Kinberg Batra på Aftonbladets debattsida. 

I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. Människor som gör rätt för sig och bidrar till att Sverige är ett av världens starkaste och bästa samhällen att leva i.

Samtidigt har inte alla fått den chansen än. En av sju i arbetsför ålder lever i utanförskap. Och det riskerar att bli fler – utan nya reformer för jobb och integration kan ytterligare 90 000 utrikes födda bli arbetslösa kommande år.

Det är helt oacceptabelt. Sverige står inför en situation som ställer större krav än kanske någonsin i modern tid. På reformer och på integration. Utanförskapet måste brytas och fler måste få möjligheten att få sitt första jobb.

Samtidigt verkar Stefan Löfven vara mer engagerad i socialdemokratisk kampanjverksamhet än att ta tag i problemen. Löfven ägnar sig åt partipolitiskt spel för att flytta fokus från att hans politik kraftigt försvårar för just jobb och integration.  När det behövs fler enkla jobb som inte ställer höga krav på lång utbildning så halverar regeringen rut-avdraget. När det behöver löna sig bättre att arbeta för att färre ska hamna i bidragsberoende så höjs bidragen till dem som inte jobbar. När fler behöver lära sig mer i skolan så motarbetas mer undervisning i matematik för Sveriges högstadieelever.

Menar man allvar med att alla ska jobba och att Sverige ska hålla ihop så måste man göra något åt det genom reformer, inte tom retorik och ansvarslöst politiskt spel.

En moderatledd regering kommer inte att sänka lönerna. Fler ska få sitt första jobb och sin första lön. Fler ska få känna känslan av att vakna upp på morgonen och ha ett jobb att gå till.

Fem delar är särskilt avgörande för ett Sverige som kan mer - där fler ges möjligheten att ta steget in på arbetsmarknaden:

Arbete ska alltid löna sig 
Sverige har fortsatt höga skatter på arbete, som framför allt slår hårt mot dem med låga inkomster. Genom första jobbet-avdraget vill vi göra det mer lönsamt att arbeta. Vi vill dessutom göra en riktad satsning för dem som i dag har försörjningsstöd och som får ett jobb. En ensamstående förälder som tjänar 8 000 kronor per månad på en deltidstjänst, kan då få tusen kronor mer i plånboken varje månad.

Fler måste få chansen att lära sig jobbet på jobbet 
Att bygga ut yrkesintroduktionen har gått trögt. Hittills har det exempelvis bara skapats 28 yrkesintroduktionsjobb i handeln. Det behövs många fler, över hela landet och i fler branscher. Därför behövs vår förstajobbet-anställning. Så att fler kan ta det första steget in på arbetsmarknaden.

Det behöver ställas tydligare krav på egna ansträngningar för att få det första jobbet 
Vi vill därför förstärka aktivitetskraven inom försörjningsstödet. Samtidigt bör det införas en utbildningsplikt för dem som kommer hit från andra länder, men som inte har nått grundskolekompetens.

Fler måste lära sig mer i den svenska skolan
Där börjar vägen till det svenska samhället. Därför behöver vi lyfta skolan genom tydligare kunskapskrav, höjda lärarlöner och mer tid mellan lärare och elev. 

Sverige måste fråga människor som kommit hit vad de kan, och det redan första dagen
Vi är ett land där vi lovar varandra att göra rätt för oss och där vi ställer krav på att alla ska bidra. Då måste vi också ta vara på allas förmåga. Därför behövs en tidig kompetenskartläggning.

Sverige har klarat av utmaningar förut och vi kan göra det igen. Men det kräver att vi höjer ambitionen i reformer. Det ställer krav på politiskt ledarskap av en annan sort än vad Stefan Löfven kan leverera. Sverige kan mer.

Anna Kinberg Batra

Partiledare (M)

Läs artikeln här.

Publicerad: onsdag, mars 16, 2016 - 10:20
Nyckelord: