Finanspolitiken lämnar svaga grupper värnlösa

Regeringens ekonomiska vårproposition målar upp en ganska munter bild av hur det ekonomiska läget ser ut. Sverige har för tillfället god tillväxt, och återhämtningen från finanskrisen är kännbar. Låg inflation innebär reallöneökningar och ökad konsumtion – som tillsammans med exporten driver tillväxten uppåt.

Samtidigt är det viktigt att dessa goda förutsättningar inte slarvas bort. Det är centralt att vi i högkonjunktur bygger nödvändiga skyddsvallar mot den lågkonjunktur vi vet kommer. Här lämnar regeringens finanspolitik mycket att önska.

Till exempel har regeringen övergett överskottsmålet, och når enligt Ekonomistyrningsverket inte heller upp till det balansmål som Magdalena Andersson vill ersätta överskottsmålet med. I klarspråk säger överskottsmålet att vi behöver spara 1 procent av BNP under en konjunkturcykel. Det innebär att man sparar i högkonjunktur – för att se till att det finns pengar i ladorna när krisen kommer.

Det var denna budgetdisciplin som gjorde att Alliansen kunde hantera finanskrisen så framgångsrikt. Med den nionde Alliansbudgeten 2015 minskade underskotten – men med regeringens oansvariga finanspolitik ökar de igen. 2017 beräknas underskottet vara 0.7 procent av BNP, när det i själva verket borde vara överskott.

Detta kommer bli kännbart. Om man inte har tillräckligt med handlingskraft för att spara i högkonjunktur måste man skära ned kraftigt när lågkonjunkturen kommer. Då står svaga grupper värnlösa. Unga, gamla och nyanlända kommer drabbas hårt av effekterna på jobb, tillväxt och välfärd som regeringens finanspolitik leder till.

Vad Sverige behöver är en bred reformagenda för fler jobb och en regering som tar ansvar för ekonomin. De ökade migrationskostnaderna som regeringen nu finansierar med lån behöver kraftigt reduceras. Samtidigt krävs krafttag på arbetsmarknaden för att skapa enkla jobb som ger nya svenskar den första foten in. Stramare bidragssystem och sänkt skatt på låga inkomster är andra beståndsdelar.

Sverige har för tillfället god tillväxt i ekonomin. Men detta riskerar slarvas bort av en regering som inte förmår göra det som är nödvändigt. Sverige behöver nya reformer som säkrar jobben på längre sikt – istället får vi ökade underskott för att finansiera utbyggda bidragssystem. Till följd av detta beräknas närmare en miljon svenskar leva i utanförskap år 2020. Det leder Sverige åt fel håll.

 

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Publicerad: måndag, maj 2, 2016 - 09:31