Det krävs betydande reformer

Även om ekonomin är välmående med starka BNP-siffror står Sverige inför betydande utmaningar. Det krävs seriösa reformer för integration, framför allt inom skola, arbetsmarknad och bostäder, skriver Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson, på Dagens Industris debattsida. 

Det gångna året blev en dramatisk period i europeisk politik: Flyktingkrisen och terrordåden har dominerat stämningen och dagordningen. Grexit och Brexit – den grekiska eurokrisen och den annalkande brittiska folkomröstningen om EU – är tillsammans med Schengens bräcklighet Europasamarbetets största hot på många år.

För ett litet land med stora exportföretag är detta inga små frågor, utan understryker en bister sanning: Omvärlden påverkar oss i Sverige mycket mer än vad vi i Sverige påverkar omvärlden. 

Det finns mycket litet utrymme för slarvigt solospelande från svensk sida. Vi landar inte alltid på fötterna, och vi har inte nio liv. Svenska framgångar kommer inte med automatik.

Samtidigt blev 2015 året då inget hände: Svensk politik är ett helt år senare tillbaka där vi började efter förra julen. Sveriges näst svagaste regering i modern tid – bara Ullstenregeringen kan konkurrera – regerar utan riktning och styrfart, utan nödvändigt förtroendekapital och utan folklig förankring. 2015 blev ett dramatiskt år i världen, men ett förlorat år för svensk politik.

Först ekonomin. Tillväxten är god, räntorna extremt låga och Sverige kom ut ur finanskrisen bättre än många andra länder. Det beror dels på att vi hade skött vår ekonomi när finanskrisen bröt ut, och därför kunde göra mer än andra.

Men också på att det svenska stålbadet togs redan på 1990-talet. Det var 90-talskrisens omtänkande och politiska reformer som satte Sverige på ny och bättre kurs. Här finns lärdomar om vikten av politisk mod att hämta också för vår egen tid.

Men under den obekymrade ytan lider regeringens ekonomiska politik av allvarliga problem. Regeringen vill släppa överskottsmålet för de offentliga finanserna; de klarar utgiftstaket bara genom innovativ bokföring och de vill inte längre fullt ut finansiera sina nya reformer.

Illa nog, men rent farligt i ett läge där de automatiska utgiftsökningarna för migration, sjukfrånvaro och assistansersättning samtidigt ökar snabbt. Transfereringar kommer tränga ut andra viktiga behov.

Och när finansdepartementet tappar greppet om offentliga finanser, finns det ingen annan som håller emot. ”Det är oklart vilka principer som styr finanspolitiken” sammanfattar statliga Konjunkturinstitutet torrt sin rapport strax före jul. Ingen bagatellartad invändning.

På längre sikt är hoten ännu större: Även om Sverige (och Tyskland) under kommande år tar emot en rimligare andel av alla flyktingar som söker sig till Europa, så är Sverige nu i ett helt nytt läge. Full politisk kraft måste läggas på att inkludera på arbetsmarknaden de flera 100.000 nyanlända – mer eller mindre välutbildade och mer eller mindre svensktalande – som redan bor här. Underskatta inte den enorma uppgiften.

”Sverige ska konkurrera med hög kompetens” är en sliten socialdemokratisk ursäkt för att inte bemöta frågan om höga totalkostnader för enklare jobb. Det är tydligen bättre att vissa inte jobbar, än att sänka trösklarna till det första jobbet. Det är cyniskt och dålig ekonomisk politik.

Sverige möter en globalisering som inte längre enbart betyder att svenska företag erövrar världen, utan att världen också finns i Sverige.

Jag tror att det kan gå riktigt bra, men då krävs reformer för integration, framför allt inom skola, arbetsmarknad och bostäder. Alternativet är att utanförskapet växer, att bidragsberoendet ökar och att den sociala oron i flera förorter övergår i ren social misär. Så vill inte jag att Sverige ska utvecklas.

Det kommande året måste utvisa vilka framtidsalternativ Sverige står inför. Och fokus måste vara på substansen i den ekonomiska politiken, inte det politiska sällskapsspelet om vem som tar vem.

Vi är övertygade om att det är skadligt för Sverige med en ekonomisk politik styrd av en regering som innehåller Miljöpartiet och villkoras av Vänsterpartiet.

Sverige behöver en annan ekonomisk-politisk inriktning som värnar hållbarheten i offentliga finanser, just för att nya bistra tider förr eller senare kommer att råda igen.

Och en ekonomisk politik som med den grundläggande övertygelsen att globaliseringen är bra – och rätt för Sverige – har en ambitiös och långsiktig reformagenda. Kloka reformer gör man i tid och för att man vill, inte för sent och för att man tvingas. Framför allt behövs nu sådana reformer som gör att Sverige kan gå från migration till integration.

Menar regeringen allvar med sin vilja till breda lösningar, så är vi fortsatt beredda att ta politiskt ansvar för sådana reformer.

Om regeringen i stället fortsätter en ekonomisk politik som systematiskt äventyrar offentliga finanser och prioriterar bidrag framför nya jobb, så kommer vi göra allt vi kan för att bekämpa den politiken.

Ulf Kristersson 

ekonomisk-politisk talesperson 

 

Läs artikeln här.

Publicerad: tisdag, januari 12, 2016 - 08:23
Nyckelord: